- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
427

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 17 nov. 1928 - Teknisk yrkesetik, av J. Körner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 nov. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

427

förkastliga äro en liel del knep och finter av tvivelaktigt
moraliskt berättigande. Ändamålet helgar icke medlen.
Med den smarthet i åtanke, som under senare årtionden
börjat göra sig gällande här och där inom svenskt
affärsliv, må man icke bagatellisera tendenser, som leda till
skapande av en särskild företagaremoral, som skiljer
sig från den enskildes hedersbegrepp. Och man kan
mycket väl tänka sig sådana fall, då den anställdes
rättsuppfattning kommer i konflikt med en given order eller
med den allmänna andan i ett företags ledning. Icke
mindre betänkliga äro de motsatta fall, då en tjänsteman
på eget bevåg genom ett olämpligt uppträdande skadar
såväl sig själv som den ansedda firma han representerar.

Om i det föregående berörda områden inrymmes
ett jämförelsevis stort antal fall, då rättsuppfattningen
grundas på kompromisser mellan motsatta intressen,
finnas åter andra, där en mer abstrakt rättrådighet må fälla
avgörandet. Hit höra kollegiala mellanhavanden av
olika slag. Det synes överflödigt närmare exemplifiera,
och det borde ävenså vara överflödigt att diktera regler
på detta område. Men då de hedersbegrepp, som gälla i
privatlivet, utan tvivel kunna betraktas som en
förutsättning och grund för det rätta handlandet även på
andra områden, synes det icke utan betydelse, att vissa
på yrkesverksamheten särskilt tillämpliga, mera allmänna
riktlinjer fastläggas och erkännas. De kunna i varje
fall vara av nytta för den generation, som står i begrepp
att träda ut i praktiken — och kanske ej till skada
på andra håll.

Till sist några ord om en mera betänklig företeelse,
som ur rättssynpunkt ej kan annat än väcka öppet
ogillande, missbruken inom provisionsväsendet. All lojal
affärsverksamhet, och särskilt den mer högkvalificerade,
som rör sig på det tekniska området, har samma intresse
av att med alla medel kraftigt motarbeta dessa.
Härmed sammanhänger nära den ömtåliga frågan om mutor
och bestickning i allmänhet. Hithörande spörsmål hava
sedan länge ägnats uppmärksamhet från såväl
statsmakternas som näringslivets sida. Lagen mot illojal
konkurrens av den 19 juni 1919 är ett resultat av det
statliga intresset. Några år senare bildades på initiativ av
Stockholms handelskammare, Sveriges industriförbund
och Sveriges köpmannaförbund "Institutet för
bekämpande av mutor och bestickning" som ett verktyg i
kampanjen. Det synes fullt befogat, att ingenjörskåren
ställer sig solidarisk med redan organiserade strävanden i
förebyggande riktning.

Det här anförda har till huvudsakligt syfte att fästa
uppmärksamheten vid en del förhållanden inom olika
områden av teknisk verksamhet, där vissa riktlinjer för
ett rättsomdöme kunna vara av nytta. Litet var skall
nödgas medgiva, att det i en hel del praktiska fall icke
är lätt att formulera ett oantastligt domslut. Och om
detta kan innebära svårigheter för en äldre, i praktisk
verksamhet tränad kollega, kan man vänta, att en yngre,
som kanske nyss lämnat läroanstalten, lätt kan råka göra
misstag, som kunna stå honom dyrt nog. Ingenjörsyrket
står genom sin vetenskapliga skolning på samma plan
som läkarens och advokatens. Det är sålunda i
grunden — oberoende av praktiska
organisationsförhållanden — ett fritt yrke, eller vad engelsmannen kallar
"profession". Detta är utan tvivel ett värdefullt
privilegium att värna om och ett privilegium som förpliktar.
Till dess förpliktelser hör hävdandet av oantastliga
principer för lojalt handlande.

Dessa och liknande reflexioner föranledde förf. att
undersöka vad som möjligen gjorts på andra håll till
dylika spörsmåls utredning. År 1924 publicerade jag
sålunda i Teknisk tidskrift en översättning av den "Code
of principles of professional conduct", som sedan 1912

varit gällande för American Institute of Electrica!
Engi-rteers. Huvudsakligen med anledning av det intresse,
som dessa rader väckte, fästes styrelsens uppmärksamhet
vid ämnet, Kommitterade hava sedermera gemensamt
studerat ett flertal liknande "coder" och därigenom sökt
skaffa sig en bättre överblick över frågan. En
synnerligen intressant sammanställning över ämnet i hela dess
vidd, med anknytningar till olika "professions"
återfinnes i det c:a 300 sidor tjocka majhäftet 1922 av "The
Annals of The American Academy of Political and Social
Science".

Det ligger i sakens natur, att det icke är möjligt
formulera regler, som i detalj täcka alla praktiska
tillämpningar. Men man kan gå mer eller mindre långt i denna
riktning. Man kan utgå från ingenjörens
huvudpositioner som arbetsgivare, tjänsteman eller konsulterande och
utforma så fullständiga regler som möjligt för dessa tre
kategorier. På vissa håll har man slagit in på denna
bog. Detta skulle emellertid med hänsyn til1
specialförhållandena i olika branscher leda till mer eller mindre
specialiserade regler för väg- och vattenbyggare,
arkitekter, èlektroteknici osv. Det är utan vidare klart, att
tremannakommittén ej kunde påtaga sig en sådan
uppgift. Den ansåg ej heller en sådan lösning lämplig. I
stället sökte man att formulera några enkla allmänna
riktlinjer, tillämpliga inom alla branscher av yrket,
vartill eventuellt längre fram — om så visade sig önskvärt
— kunde fogas mer detaljerade bestämmelser av
bransch-betonad karaktär. De överensstämma närmast med ett
för en del år sedan genom en amerikansk allmän
kommitté utarbetat förslag. Den norska ingenjörs- och
arki-tektföreningen har f. ö. något liknande.

Dessa riktlinjer, med några av styrelsen verkställda
justeringar, lyda sålunda:

1. Ingenjören resp. arkitekten bör bedriva sin
verksamhet under full lojalitet mot kolleger i olika
ställningar, över- och underordnade, arbetsgivare och
arbetstagare.

2. Han bör undvika att taga någon som helst
befattning med företag av tvivelaktig karaktär.

3. Han får icke använda illojala metoder i tävlan om
anställning, uppdrag eller beställningar, ej heller under
någon förevändning söka skada kollegers anseende
genom oberättigad kritik, obefogade beskyllningar eller
anspelningar. Där sådant förekommer, är det hans plikt
att efter bästa övertygelse uppträda häremot,

4. Han bör noga beakta, huruvida kommersiella och
tekniska upplysningar, som han erhållit som
förtroendeman, tjänsteman eller uppdragstagare, äro av
konfidentiell natur, och han bör respektera andras rätt till
uppslag, uppfinningar, utredningar, planer och ritningar.

5. Han bör öppet tillkännagiva för uppdragsgivare,
chefer och andra vederbörande, om ekonomiska och
andra intressen, som möjligen kunna påverka hans
omdömes opartiskhet.

6. Han får icke mottaga ersättning, ekonomiskt eller
annorledes, från mer än ett håll, utan samtliga parters
medgivande. Provisioner, som icke äro av alla parter
kända och medgivna, få icke förekomma.

7. Han får icke vid utövandet av sin befattning i
allmän eller enskild tjänst eller vid fullgörande av
mottaget förtroendeuppdrag gynna obehöriga intressen, egna
eller andras.

8. Han bör såväl enskilt som vid offentligt
uppträdande, i litterära publikationer samt vid annonsering
bemöda sig om ett sakligt och värdigt framställningssätt
och undvika felaktiga, missvisande eller överdrivna
påståenden.

9. Han skall söka bidraga till teknikens utveckling
och, därest ej bärande skäl föreligga för ett motsatt för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free