- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
428

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 17 nov. 1928 - Teknisk yrkesetik, av J. Körner - Patent- och varumärkesavgifterna böra sänkas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’428

TEKNISK TIDSKRIFT

28 juli 1928

farande, ställa sina erfarenheter och rön till kollegers
förfogande. Han skall hava intresse av att bibringa
allmänheten en korrekt, av biavsikter oberörd uppfattning
i tekniska spörsmål.

10. Han skall ständigt minnas, att hans yrkesutövning
såväl som de tekniska vetenskaperna böra stå i
samhällets, fosterlandets och mänsklighetens tjänst.

Det förefaller, som om dessa korta regler ej gärna
borde giva anledning till opposition. Då anmärkningar
från ett och annat håll likväl framställts, äro måhända
några ord till bemötande och förklaring på sin plats.

En invändning ■— av mer originell art — är att
stadfästande av dylika regler skulle inför allmänheten ge
ett sken av att moralen teknici emellan stode på en
mera låg nivå. Det må då endast hänvisas till, att
samma fråga är aktuell inom Svenska läkarsällskapet. Det
synes — efter min uppfattning — snarare vittna om
motsatsen, då man söker officiellt stabilisera höga
rättsnormer. Och om missförhållanden verkligen kunna
påvisas, vinnes ingenting genom att låtsa allt vara bra som
det är. I detta sammanhang förtjänar erinras om den
månhet, läkarekåren lagt i dagen om motarbetande av
mindervärdiga yrkesutövare i allmänhet, medan
missbruk av ingenjörstiteln fortfarande florerar utan att
nämnvärt beivras.

"Reglerna äro för allmänt hållna". Som nyss påpekats,
är den allmänna formuleringen avsiktlig. En noggrann
genomläsning visar dock, att de principiellt täcka den
allra största delen av de spörsmål, som kunna komma på
dagordningen. I sådana fall, då inga bestämda direktiv
givas, torde dock reglerna innebära en maning till
eftertanke, vilket kan vara betydelsefullt nog, och de
fylla även i sådana fall en uppgift genom att de visa,
i vilken anda hithörande frågor böra behandlas och
avgöras.

"Reglernas iakttagande kan ej kontrolleras." Det är
sant, att ingen "kontrollstyrelse" föreslagits i detta
sammanhang, och något dylikt torde väl ej heller kunna
på allvar framföras. Men det måste givetvis dessförutan
vara av väsentlig betydelse, att landets ledande
ingen-jörssammanslutning fastställer dylika riktlinjer. Och i
de lyckligtvis sällsynta fall, då medlems uteslutning ur
föreningen kan ifrågasättas, är det väl sannolikt, att
reglerna kunna vara såväl föreningen som styrelsen till
visst stöd. I övrigt bör måhända framhållas, att
riktlinjerna ej må betraktas som föreningsregler utan avse
att i lika mån gälla alla utövare av teknisk verksamhet.
Svenska teknologföreningen fullföljer därutinnan endast
sina traditioner genom att taga ett initiativ av intresse
för ingenjörskåren i dess helhet.

PATENT- OCH VARUMÄRKESAVGIFTERNA BÖRA SÄNKAS.

Sveriges industriförbund har i framställning till k. m:t
den 20 okt. d. å. gjort framställning om en sänkning av
patent- och varumärkesavgifterna.

Vid 1920 års riksdag beslöts, anger förbundet, med
hänsyn särskilt till penningvärdets fall, en avsevärd förhöjning
av patentavgifterna, vilka i stort sett oförändrade varit
gällande sedan 1884. Patentavgifternas storlek före och efter
1920 års riksdagsbeslut framgår av nedanstående tabell:

Före 1020 års Efter 1920 års
riksdagsbeslut riksdagsbeslut

Stämpel ....................... 10 10

Ansökningsavgift .............. 20 50

Utfärdningsavgift ............ .. — 30 kr. 50 110 kr.
Avgift för andra patentåret . . .. 25 40
„ „ tredje „ .. 25 40
„ fjärde .. 25 60
„ „ femte „ .. 25 60
„ „ sjätte „ .. 50 100
„ sjunde .. 50 100
„ åttonde .. 50 150
„ „ nionde . . 50 150
„ tionde .. 50 200
„ elfte .. 75 200
„ tolfte .. 75 250
„ trettonde .. 75 250
„ fjortonde .. 75 300
„ „ femtonde „ .. 75 725 kr. 300 2 200 kr.

Summa avgifter 755 kr. 2 310 kr.

Under år 19:21 vidtogos förhöjningar även i fråga om
registreringsavgifterna för aktiebolag och varumärken.

I och med ingången av år 1928 genomfördes en
nyregle-ring av de grunder, enligt vilka avgifterna för
aktiebolagsregistrering skola utgå. De inflytande årliga avgifterna à
denna verksamhet beräknas hädanefter endast komma att
ungefärligen täcka kostnaderna för den avdelning inom
patentverket, som omhänderhar aktiebolagsregistreringen.
Ifråga om övriga här ifrågakommande avgifter ha några
nedsättningar däremot ej vidtagits.

Sedan avgiftsförhöjningarna genomfördes, hava
avsevärda överskott uppstått å ämbetsverkets verksamhet. Under
de sista fem budgetåren hava överskotten utgjort

1923—24 ................ c:a 250 000 kronor

1924—25 .................. 305 000

1925—26 ................ „ 315 000

1926—27 ................ „ 425 000

1927—28 ................ „ 550 000

Trots att nedsättningen av avgifterna för
aktiebolagsregistreringen under senare hälften av budgetåret 1927—■
1928 medfört viss minskning i verkets inkomster, har
överskottet å hela verksamheten för nämnda år, såsom framgår
av ovanstående tablå, likväl uppgått till 550 000 kr., ett
betydande belopp särskilt med hänsyn till, att verkets totala
inkomst för året utgjort c: a 1 600 000 kronor.

De uppkomna överskotten hava använts för återbetalning
av den skuld till statsverket om 1 175 000 kr., som
ämbetsverket ådragit sig genom uppförande och inredning av sin
nybyggnad samt, sedan ifrågavarande skuldbelopp
slutbetalts, reserverats inom verket för mötandet av event. brister
i budgeten under möjligen inträffande depressionstider. De
inom verket reserverade medlen uppgingo vid slutet av
budgetåret 1927—1928 till 824 000 kr. och när härtill lagts
överskottet å det löpande budgetårets verksamhet, torde utan
fråga, såsom i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för
budgetåret 1928—1929 anföres, "behållningen å verkets
reservationsanslag väl kunna ersätta den minskning i inkomster,
som kan bliva en följd av kommande depressionstider".

I Kungl. maj:ts proposition till 1884 års riksdag med
förslag till nu gällande patentförordning har uttalats,
att till grund för patentavgifternas uttagande borde läggas
den principen, att "å ena sidan patentmyndigheten skulle
beredas fullt tillräckliga inkomster samt å andra sidan
gagnlösa patent omintetgöras". De patentavgifter, som för
närvarande gälla, kunna icke sägas stå i överensstämmelse med
denna princip, då avgifterna icke äro så avpassade, att de
svara mot de utgifter, som föranledas av patentärendenas
behandling. Ostridigt torde i stället vara, att
uppfinnareverksamheten och den på patenterade uppfinningar baserade
industrien under de senaste åren varit betungade med en
ganska dryg "patentskatt", som fonderats hos ämbetsverket.

Så vitt man nu kan döma torde under normala år
överskott även för framtiden vara att förvänta av ungefär
samma storleksordning som för budgetåret 1927—1928.
Visserligen kommer den förut omnämnda sänkningen av registre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free