- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
434

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 24 nov. 1928 - Den engelska arbetsfredskonferensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’434

TEKNISK TIDSKRIFT

28 juli 1928

I. Ordnandet av förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetare.

a) Erkännandet av fackorganisationerna.

b) Kollektivavtalsväsendet.

c) Arbetsanställningens varaktighet och arbetarnas
levnadsstandard. — Anvisning på åtgärder för att göra
arbetsan-ställningen mindre osäker och för att höja arbetarnas
levnadsstandard.

d) Trakasserier.

e) Lagfästad reglering av arbetstiden.

f) Företagsledning och arbetare.

g) Fabrikskommittéer.

h) Upplysningsverksamhet. — Spridandet av upplysning om
industriella angelägenheter till alla i industrien
sysselsatta.

i) Konfliktförebyggande undersökningar. — Det gäller att
undersöka tvisteanledningen, innan konflikt utbrutit.

j) Utvidgning av industridomstolarnas verksamhetsområde.

k) Arbetarskyddslagstiftning.

1) Sjukdoms- och arbetslöshetsförsäkring. (För hela landet
och för enskilda industrier.)

m) Åtgärder för skapandet av institut, som skola
framkomma med nya uppslag och med kritiska synpunkter.

n) Befästandet av ett personligt förhållande mellan
arbetsgivare och arbetare.

II. Arbetslösheten.

III. Fördelningsproblemet.

a) De höga lönernas politik.

b) Prövning av olika system med syfte att tillförsäkra alla
i industrien sysselsatta sin behöriga andel i industriens
avkastning och de vinster som uppkomma genom en
ökning av produktionen: hit höra anordningar för
del-ägarskap i aktiekapitalet och för andel i vinsten och i
produktionskostnaderna,

c) Ackordslönsystemet.

d) Minimilönsystemets principer.

IV. Industriens organisation; tekniska uppgifter; kontroll.

a) Rationalisering. — De fördelar, som kunna ernås genom
en vetenskaplig organisation av den industriella
produktionen, av administrationsapparaten, av arbetsprocesserna,
av byggnads- och maskinanläggningar m. m., samt genom
standardisering av varorna, genom förenklingar, genom
en vetenskaplig beräkning av produktionskostnaderna,
genom undvikandet av slöseri med råmaterial och
drivkraft osv., genom användandet av maskiner och
mekanisk kraft i största möjliga utsträckning, genom en
vetenskaplig företagsplanering i det hela. Tendensen till
industriens gruppering i stora sammanfattande enheter; det
önskvärda i att denna tendens fortsätter till främjandet
av en större produktionskapacitet. Rationaliseringens
följder för arbetarna, omedelbart och i det långa loppet,
och huru dessa följder kunna mildras genom ömsesidig
anpassning. Främjandet av industriens
anpassningsförmåga; experimentell prövning av nya metoder;
avgräns-ning av organisationsområden; omflyttningar av
arbetskraft; skadeersättningar; pensioner.

b) Följderna av onödig inhemsk konkurrens.

c) Skyddade och oskyddade industrier.

d) Distribution.

V. Finansiella förhållanden.

a) Penningväsen. Bank- och kreditsystem och bank- och
kreditpolitik.

b) Industrifinansiella problem.

c) Skatteväsendet (riks- och kommunal-).

VI. Administrationsfrågor.

a) Industrirådet. Inrättandet av ett ständigt organ för
rådgivning i industriella angelägenheter.

b) Samverkan mellan redan bestående inrättningar och, i den
mån så behöves, skapandet av nya inrättningar i och för
fortlöpande undersökningar av industriella förhållanden.

VII. Internationella angelägenheter.

a) Konkurrensen från länder, där arbetarna ha en lägre
social standard.

b) Internationella överenskommelser och fördrag.

c) Internationell ekonomisk konferens.

VIII. Diverse allmänna frågor.

a) Bostadsfrågan.

b) Hygieniska frågor.

c) Undervisning. — I vad mån kunna de bildningsanstalter,

som nu finnas anses vara tillfyllest för att möta den
moderna industriens krav?

d) Yrkesutbildning (inklusive lärlingsutbildning).

e) Vetenskapliga undersökningar.

De samarbetande utskotten höllo under vintern och
våren 1928 ett 10-tal sammanträden, vid vilka vissa delar
av arbetsprogrammet behandlades och resolutioner
antogos att föreläggas konferensen in pleno.

Den 4 april uppnåddes enighet om ett uttalande om
erkännandet av fackföreningarna. Enligt detta är
fackföreningskongressen den enda sammanslutning på
arbe-tarsidan med auktoritet att förhandla rörande frågor,
som ha avseende på hela industrien. När det gäller
specialfrågor, ernås det effektivaste samarbetet genom
förhandlingar med. de till kongressen anslutna
fackföreningarna eller av denna som bona fide-organisationer
erkända fackföreningar. Gemensamma överläggningar
underlättas i samma mån, som resp. arbetsgivare och
arbetare äro medlemmar av organisationer.

I en resolution av den 19 april beträffande trakasserier
riktar man sig mot avskedanden och bestraffningar av
arbetare på grund av medlemskap i eller arbete för
erkänd fackförening. Alla repressalier för deltagande i
generalstrejken år 1926 böra avskrivas. En paritetisk
facklig instans bör inrättas för undersökning i sådana
fall, där trakasserier påtalats.

Vid behandling av frågan om förebyggande av
arbets-konflikter voro utskotten eniga om att obligatorisk
skiljedom (compulsory arbitration) måste avvisas. De
hittillsvarande förlikningsmetoderna böra förbättras och
stärkas, varjämte nya förlikningsorgan, i vilkas
befogenhet måste ingå att undersöka alla frågor i samband
med föreliggande tvister, upprättas. Detta bör ske i
anslutning till ett av utskotten föreslaget industriråd
(National Industrial Council). Ifrågavarande råd
sammansättes paritetiskt och består av fackföreningarnas
generalråd samt representanter för brittiska
industriförbundet och arbetsgivarnas centralorganisation. Rådets
huvuduppgifter bli: 1) att sammanträda en gång i
kvartalet för överläggningar i frågor av alla slag rörande
industrien; 2) att upprätta ett permanent valutskott (10
arbetsgivar- och 10 arbetarrepresentanter), som tillsätter
blandade förlikningsnämnder; 3) att inrätta ett organ för
fortlöpande undersökningar av industriella problem och
att leda detta organs arbete. — De förlikningsnämnder,
som valutskottet har att utse, skola vara paritetiskt
sammansatta av fackföreningsledare och arbetsgivare.
Nämnderna bli icke permanenta, utan medlemmarna
skola utses för varje gång en tvist anses påkalla
ingripande, varvid hänsyn tages till speciella krav på
sakkunskap i varje särskilt fall. Så länge förlikningsnämnd har
tvistefråga under behandling, böra parterna icke få
företaga stridsåtgärder.

Rörande rationaliseringen gjorde utskotten den 21 juni
ett förberedande uttalande: Man betonade däri, att en
rationellare organisation av industrien och handeln måste
anses värd erkännande och uppmuntran, försåvitt
härigenom industriens effektivitet ökas och befolkningens
levnadsstandard höjes. Vidare konstateras, att vissa
rationaliseringsåtgärder kunna vara av den natur, att de
göra arbetare arbetslösa eller inverka på arbetsvillkoren
på ett icke önskvärt sätt. Det vore därför nödvändigt
att genom lämpliga åtgärder skydda arbetarnas intressen,
vilket borde beaktas vid undersökning av frågan om ar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free