Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 24 nov. 1928 - »Petissan» bör flyttas till bättre plats på Skansen, av Fmn. - Svensk masugnsslaggs användning vid cementtillverkning, av Richard Grün
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’436
TEKNISK TIDSKRIFT
28 juli 1928
vilat på grund av penningbrist. Den 9 juni d. å. samlades
emellertid de, som för trettio år sedan utexaminerades från
Tekniska högskolan till en jubileumslunch på Petissans gård
och därvid sammansköts bland de närvarande en summa,
vilken överlämnades som ett bidrag till genomförandet av
Petissans flyttning. Därmed har saken åter aktualiserats,
och det spontana intresse och den offervilja, som 1898 års
teknologer lade i dagen, ha gjort att Nordiska museets
ledning nu vänt sig i denna fråga till Svenska
teknologföreningen i förhoppning att föreningens äldre medlemmar
beakta Nordiska museets strävanden att bereda den gamla
gården en värdigare fristad för framtiden.
Föreningens styrelse har ej ansett sig kunna tillstyrka
något bidrag till detta ändamål direkt från föreningen, men
finner naturligtvis önskvärt, att enskilda ledamöter genom
tillskott till den igångsatta insamligen söka snarast möjligt
förverkliga den föreliggande planen för "Petissans"
upprättelse.
De som vilja verka i detta lovvärda syfte, torde benäget
göra detta genom insändande av bidrag till
"Petissa"-fon-den, Svenska teknologföreningen, Box 1028, Stockholm 16.
Teckningslista finnes även utlagd å föreningens kansli.
Fmn.
SVENSK MASUGNSSLAGGS ANVÄNDNING VID
CEMENTTILLVERKNING.
Av dr RICHARD Grün, direktör för Forschungsinstitut der Hüttenzement-Industrie, Dusseldorf.
Redan år 1865 påvisade man i Tyskland, att det är
möjligt, att av granulerad masugnsslagg framställa
ett hydrauliskt bindemedel genom att söndermala
slaggen i blandning med kalk. Uppfinningen förblev
outnyttjad ända tills omkring 1900, då det uppstodo
flera fabriker, som framställde cement av granulerad
masugnsslagg. Den granulerade slaggen maldes antingen
tillsammans med kalkhydrat till s. k. "Schlackenzement"
eller också använde man portlandcementklinker och
slagg i olika blandningar för att framkalla
masugns-slaggens hydrauliska egenskaper. Ur dessa försök
framgick till att börja med "Eisenportlandzement" och
sedermera "Hochofenzement". Båda cementsorterna, vilka
tekniskt och vetenskapligt vila på samma
grundprinciper, hava i Tyskland erövrat ett vidsträckt arbetsområde.
Produktionen av dessa bägge cementsorter, vilka där gå
under den gemensamma benämningen "Hüttenzement",
uppgår i Tyskland för närvarande årligen till 1,2
millioner ton och kommer säkerligen att ökas, då varje
masugnsanläggning, som förfogar över en användbar slagg,
söker tillgodogöra sig sin slagg genom att finmala den
till cement.
1. 2. 3
Kiselsyra ...... ....... 23 % 33 % 48 %
....... 6 % 12 % 5 %
Kalk .......... ....... 64 % 43 % 28 %
Magnesia....... 2 % 5 % 12 %
Inför man dessa analyser i det s. k. trehörnsystemet
kalk — kiselsyra — lerjord så erhåller man ett
triangel-diagram av dessa tre särskilda analyser, vilket är
översiktligare än de nakna talen. I fig. 1 är detta utfört.
Det visar sig att koksmasugnsslaggen är nära befryndad
med portlandcementet, under det träkolsmasugnsslaggen
i triangeldiagrammet ligger mer avlägset från
portlandcementet. I enlighet härmed har koksmasugnsslaggen
faktiskt betydande hydrauliska egenskaper under det
träkolsmasugnsslaggens i detta avseende äro väsentligt
underlägsna.
Jämte den kemiska sammansättningen spelar för
masugnsslaggens förmåga att hårdna även slaggens
fysikaliska beskaffenhet en utomordentligt stor, ja utslags-
Vetenskapliga utgångspunkter för framställningen.
Det sedan redan 100 år bekanta portlandcementet är
som hydrauliskt bindemedel högt uppskattat och har i de
allra flesta fall visat sig bestå provet. Enligt den
kemiska sammansättningen består cementet av silikater
och aluminater med hög kalkhalt. Hårdnandet beror på,
att dessa silikater och aluminater vid tillsats av vatten
undergå en spaltning och bilda hydrat. Vid denna
process uppstå till en början geléaktiga föreningar, vilka
vid uttorkandet kunna uppnå utomordentligt hög
hållfasthet. Dessutom äger en kristallisation rum, som
återigen bidrager till att öka cementets hållfasthet.
Portlandcementet framställes av lera och kalk, som
brännes till sintring vid en temperatur av ca. 1 500° och
sedan finmales. Naturligtvis kunna andra ämnen, vilka
framställts i värme få liknande egenskaper, när de med
avseende på sin kemiska sammansättning likna
portlandcementet, Denna likhet förefinnes hos masugnsslaggen.
I det efterföljande äro tre analyser jämförda med
varandra nämligen:
1. för ett portlandcement,
2. „ en basisk slagg från blåsning av gjuttackjärn i
koksmasugn,
3. „ en masugnsslagg från en vanlig träkolsmasugn.
<h
givande roll. Till i slutet av förra århundradet
undersökte man den slagg, av vilken inan ville bereda cement,
uteslutande med hänsyn till dess kemiska
sammansättning och tillmätte den behandling, som slaggen hade
undergått sedan den lämnat ugnen ingen som helst
betydelse. Man visste väl att en betydlig skillnad med
avseende på vikt, hårdnande, osv. förefanns mellan
slaggsand, som bildas genom att låta slaggen flyta ut i
vatten, och slagg i stycken, som man erhåller genom
långsam avkylning, men man hade icke konstaterat att
O/ers
5 ur
masugnsslagg
Basisk
masugnsslagg
Portland
cement
Lerjord
cement
Ca O
Kvarts it
Fig. 1. Trehörnsystem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
