- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
437

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 24 nov. 1928 - Svensk masugnsslaggs användning vid cementtillverkning, av Richard Grün

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 nov. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

437

Fig. 2. Tunnslipad platta av en kristallinisk slagg.

en masugnslaggs hydrauliska egenskaper i hög grad bero
på huru densamma rent fysikaliskt behandlas. På grund
härav var framställningen av cement till ytterlighet
osäker och kvaliteten av det framställda cementet,
varierade högst betydligt, tills dess att Passow1 påvisade, att
den form, som slaggen i fysikaliskt avseende intar, är av
utomordentlig betydelse för dess cementtekniska
egenskaper. Det lyckades Passow påvisa att en och samma
masugnsslagg genom hastig avkylning, alltså
granule-ring, kan förvandlas till en utmärkt murbruksbildare,
under det att den vid långsam avkylning förlorar varje
spår av hydraulisk bindningsförmåga. Orsaken till detta
förhållande är följande: vid långsam avkylning lagra
sig de i slaggen förhandenvarande oxiderna kalk.
kiselsyra och lerjord till mättade föreningar, vilka icke hava
någon som helst strävan att på något sätt kemiskt
oin-lagra sig. Att så verkligen är fallet låter sig lätt
konstateras genom mikroskopering, ty de uppkomna
föreningarna bilda strängt karakteristiska kristaller såsom
gellenit, kalciumsilikat och liknande. En sådan
kemiskt mättad masugsslagg har ej längre någon som helst.
förmåga att hårdna. Om man ej lämnar en flytande
slaggsmälta tid att bilda ovan karakteriserade föreningar,
utan hastigt avkyler densamma, exempelvis genom
att låta den rinna lit i vatten, dvs. granulerar den,
kvarbliva de enskilda oxiderna i form av enklare kemiska
föreningar som fast lösning. I den så behandlade,
hastigt avkylda slaggen kan man i själva verket, när man
betraktar den genom mikroskop, ej finna spår av enklare
föreningar. Slaggen bildar en fast lösning, ett "glas".
Kristaller saknas alldeles (fig. 2 och 3). I en dylik
hastigt avkyld slagg, är den energi, vilken vid långsamt
avkyld slagg orsakat bildandet av olika kemiska
föreningar ännu magasinerad. Slaggen förfogar över en
viss inre spänning, vilken man mäter genom lämpligt
förfaringssätt2. Lyckas det att frigöra denna inre
spänning, så kan man tillgodogöra sig den frigjorda energien.
Ett lämpligt medel att frigöra denna spänning är kalk
eller ändå bättre portlandcementklinker. Om man alltså
maler en hastigt avkyld slagg med portlandcementklin-

1 Passow: Die Hochofenschlacke in der Zement-Industrie,
Wurzburg 1908.

2 Grün, Kunze, Tremmel: Messung der latenten Energie von
Hochofenschlacken und von Einzelkomponenten des
Dreistoffsystems Kieselsäure-Kalk-Tonerde. Zement 1925,

ker så frigöres den i slaggen magasinerade energien,
vilket yttrar sig i massans hårdnande. Det hårdnande, som
det på detta sätt framställda cementet undergår, är fullt
likvärdigt med portlandcementets. Det är följaktligen
möjligt att av masugnsslagg framställa cement genom
att finmala slaggen tillsammans med
portlandcementklinker. Det sålunda framställda cementet är likvärdigt med
det allbekanta portlandcementet med avseende på
hållfastheten. Med avseende på saltvattenbeständigheten är
detta cement portlandcementet överlägset, enär det är
betydligt kalkfattigare. En högre kalkhalt hos ett
bindemedel är städse ofördelaktigt för dess
saltvattenbeständighet (jfr Grün: Beton im Meerwasser, Zement 1927
Nr 49)1.

Framställningsmetoder.

Med ovan skildrade vetenskapliga utgångspunkter
måste vid framställning av "Hüttenzement" tvänne
beståndsdelar sammanmalas, nämligen vattengranulerad
masugnsslagg och portlandscementklinker.

Vattengranulerad masugnsslagg.

Det är självklart att alla masugnsslagger icke äro lika
lämpliga för framställning av "Hüttenzement". De bästa
masugnsslaggerna äro de som i sin sammansättning
närma sig portlandcement, mindre lämpliga äro de
mycket sura träkolsmasugnsslaggerna, men även dessa
kunna hydrauliskt hårdna och ge ett cement, som har
det företrädet framför vanligt portlandcement, att det
är saltvattenbeständigare, om det än har något mindre
hållfasthet. Helt olämpliga äro slagger med hög
manganhalt, då mangan har en ogynnsam inverkan på
hård-ningsförmågan2. Masugnsslaggen måste väl avkylas,
sedan den kommit ut från ugnen. Den torkas därefter i
vanliga torktrummor, som användas för malmer och
andra bergarter, medelst masugnsgas eller genom
koleldning, och kan sedan utan vidare behandling bearbetas.

Maler man 30 % masugnsslagg med 70 %
portland-cementklinkor, så erhåller man "Eisenportlandzement",
vänder man om proportionerna och tager ung. 70 %
masugnsslagg och blott 30 % portlandcementklinker, så

1 Internationel’ Kongress fér die Materialprüfung der Technik.
Amsterdam 1927.

2 Grün: Einfluss des Manganhaltes auf die hydraulischen
Eigenschaften v on Hochofenschlacken, St&l uncl Eisen 1924 nr 45.

Fig. 3. Tunnslipad platta av en glasig, hastigt avkyld slagg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free