- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
450

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 1 dec. 1928 - Ekonomisk översikt, av F. E.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’450

TEKNISK TIDSKRIFT

28 juli 1928

Sedan medlingsinstansens löneavtalsförslag förklarats av
arbetsministern bindande, svarade arbetsgivareparten med att
förklara lockout och bestrida tvångs-"avtalets" laglighet hos
den lokala arbetsdomstolen i Duisburg, vilken förklarade att
något för parterna bindande arbetsavtal icke förelåg.
Rättstvisten har hänskjutits till den till Leipzig lokaliserade
högsta instansen i dessa frågor. De medlingsförsök, som i
avvaktan på utslag hittills gjorts, ha, trots att de bjudna
villkoren falla mycket nära medlingsförslaget, icke
accepterats av arbetarparten. Den allmänna opinionen har
åtminstone till en början i osedvanlig utsträckning ställt sig
på arbetarpartens sida i tvisten, beroende på arbetsgivarens
vägran att godtaga det av högsta medlingsinstans
fastställda arbetsavtalet.

Arbetsgivarparten har sett sig nödsakad att taga det
oväntade steget på den grund, att den högsta instansen i
lönestrider (intressetvister) har visat tydlig benägenhet att
följande minsta motståndets lag avveckla lönetvisterna
genom att fastställa det aritmetiska mediet mellan de av de
parterna föreslagna lönerna såsom gällande avtal. Detta har
lett till att klyftan mellan de erbjudna och de begärda
löneförmånerna vid konflikterna vidgats och att svårigheterna
vid de direkta förhandlingarna parterna emellan stegrats
väsentligt, då man måste ta hänsyn till ett eventuellt
tvångsavgörande av förut nämnd beskaffenhet. Vad
arbetarparten beträffar medför detta att de fraktioner, som gå
längst i sina lönepretentioner, vinna terräng på de sansade
elementens bekostnad. Nödvändigheten av att bryta udden av
ett dylikt system ligger i öppen dag, och arbetsgivarna ha
betonat detta ytterligare genom att inge ett förslag till
regeringen om reformering av tvångsmedlingen i
intressekonflikter.

I övrigt anser arbetsgivareparten det fullt motiverat med
hänsyn till det allmänna ekonomiska läget att nu sätta
stopp för löneuppskruvningen. Alltsedan
valutastabiliseringen har pågått en anpassning av lönenivån uppåt mot
en högre, mera normal levnadsstandard. Intill en viss
gräns, som bestämmes av förhållandet till den
internationella lönestandarden, kan denna stegring fortgå även med
fördel för arbetsgivareparten, då den ökar den inhemska
konsumtionen av industriens egna produkter i en grad, som
uppväger vinstminskning å exporten. De tyska arbetarna
har nu kommit upp till en levnadsstandard, som icke
kommer efter den i övriga stora industriländer, och en fortsatt
stegring av densamma skulle komma att gå ut över
företagarnas berättigade andel i vinsten och därmed över den

tyska kapitalbildningen, av vars storlek Tysklands
ekonomiska uppblomstring och den allmänna levnadsstandardens
höjande på längre sikt är beroende. Det är den tyska
industriens rationalisering, som har möjliggjort att höja
arbetarnas levnadsstandard till dess nuvarande nivå, trots att
landets industri måste bära större sociala utgifter, större
räntekostnader på grund av den inhemska kapitalbristen
samt högre skatter och frakter på grund av krigsskuldens
förräntning och amortering än något av
konkurrentländernas industrier. (Uppgifter baserade på
Klockner-koncer-nens böcker visa, att de sociala utgifterna per ton stålgöt
stegrats med 1,30 rmk till 2,90 och utskylderna med 4,45
rmk per ton till 5,ro sedan 1913/14.)

Arbetareparten anser sig däremot icke ha fått en
berättigad andel av de genom rationaliseringen gjorda
besparingarna, vilka till en del åstadkommits genom den ökade
individuella arbetsintensiteten. Arbetarna bortse härvid från
att redan i den omständigheten, att deras levnadstandard
icke ligger lägre än den för motsvarande kategorier i deras
konkurrentländer, ligger, att de väsentligen fått de bördor,
kriget medförde, övervältrade på andra delar av nationen.
I övrigt är tidpunkten för en lönehöjning icke lämplig med
hänsyn till den allmänna ekonomiska situationen inom
landet. En lönehöjning på grund av en god konjunktur,
som redan dalar, måste ju ovillkorligen för producenten
innebära en belastning som är dubbelt svår när
avsättningssvårigheter göra sig gällande.

Sannolikheten talar för att konflikten icke kommer att
draga ut allt för länge på tiden. På grund av Tysklands
stora betydelse inom den ifrågavarande branschen ha
verkningarna av lockouten redan gjort sig tydligt gällande på
världsmarknaden. Tysklands ståltillverkning uppgick
under 1927 till 16 mill. ton eller 19 proc. av världsproduktionen
och den exporterade kvantiteten var 3,6 mill. ton. Den del
av den ifrågavarande industrien, som lockouten omfattar,
torde framställa 80 proc. av förutnämnda kvantiteter. Den
tyska kolindustrien har svår känning av lockouten medan
de förädlande industrierna ännu ha tillgång på råmaterial.
Bortsett från de av arbetskonflikterna berörda företagen —
enbart inom varvsindustrien omfattar strejken 50 000
arbetare — så kan man märka en fortsatt minskning 1
sysselsättningen inom i främsta rummet de tunga industrierna.
Textilindustrien rapporterar en fortsatt ogynnsam
utveckling med undantag dock för konstsilkesbranschen. I
allmänhet är läget bättre inom de högt förädlande
specialindustrierna. Även om den sista månaden icke inneburit

Pundkurs medeltal Prisindex [Svensk
finanstidning Produktions-index. Sv.
linans-tidning Utrikeshandeln Export a v Produktionen medeltal pr månad
Månad och år Import Export Trävaror [-Pappersmassa-] {+Pappers- massa+} ber. torr vikt Papper oeh papp Järnmalm Tackjärn Tackjärn Smitt järn och stål
Mill. kr. Mill. kr. 1000kbm 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton
1913.................... 18,24 1021 _ 846,5 817,3 6 345 847,1 212,7 6 440 215,7 60,9 19,7
1922.................... 16,93 162 — 1 114.2 1 153,7 5 752 1 047,i 283,2 5 322 74,5 22.0 29,1
1923.................... 17,23 157 86 1 294,6 1142,1 5 657 895,6 317,4 4 958 132,3 23,62 25,9
1924.................... 16,68 155 103 1 424,5 1 261,0 5165 1 221,2 363,1 5 948 111,4 42,3 45,i
1925 ................... 17,99 157 106 1 446,4 1 357,1 5 226 l 187.8 387,2 8 800 105,2 36,0 43,1
1926.................... 18,16 144 109 1 489,6 1 419,3 4 662 1 302.6 405.0 7 656 103,8 38,0 43,2
1927.................... 18,13 141 115 1 575,0* 1 611,4* 5 413* 1453,5* 405,7* 10 726* 150,2* 34,5 43,o
1927
Okt.................... 18,09 143 110 146,6 155,3 636 142,9 35,i 1141 14,8 35,i 46,9
Nov..................... 18,10 143 120 156.5 151,2 502 181,5 37.2 855 12,6 32,4 49,3
Dec.................... 18,09 142 120 145,2 154,2 352 240,4 36,6 635 12,5 34,3 42,6
1928
Jan..................... 18,14 142 83 122,1 83,3 66 29,5 29,2 399 7,4 30,6 38,3
Febr................ 18,17 142 70 127 a 81,4 88 8,9 28,i 134 5,5 32,o 48,3
Mars ................ 18,18 145 75 140,7 91,0 104 12,3 17,3 149 8,8 34,8 50.9
April ................ 18.19 147 105 135,7 87.5 179 35,7 14,8 95 9,5 29,i 42,2
Maj ................... 18,19 149 117 153,9 134,8 476 138,7 33.6 74 12.1 33.4 57,4
Juni.................... 18,19 149 122 143,9 145,6 795 140.7 33.0 228 7,1 286 43,2
Juli.................... 18.16 — 105 127,4 138,6 715 123,9 37.4 351 11,2 26,o 42,6
Augusti ............ 18,14 — 112 151,7 148.7 697 142,9 39.9 551 7,3 23,o 54,1
Sept................. 18,13 — 119 152.2 158,i 662 156,1 40,7 947 8,9 30,5 46,2
Okt................ 18,14 — 125 158,0 165,6 740 137,5 38,3 10716 13,0 – —

i De genomsnittliga prisen 1 juli 1913—30 juni 1914 = 100. — 2 Lockout vid järnbruken t. o. m. senast den 6 aug. —
* Preliminära siffror.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free