- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
451

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 1 dec. 1928 - Ekonomisk översikt, av F. E. - Tekniska föreningar - Norrköpings polytekniska förening, av Bw.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 nov. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

451

någon starkare skärpning av läget — bortsett från de
tilltagande konflikterna på arbetsmarknaden — så är det dock
tydligt, att stämningen ocb affärslusten inom näringslivet
påverkats av konjunkturförsämringen, och
arbetslöshetssiffrans fördubbling sedan föregående år talar sitt tydliga
språk.

Det amerikanska presidentvalet har följts av en kraftig
hausse å New Yorks fondbörs, och nya toppkurser ha
noterats. Omsättningen har slagit rekord, och man har måst
tillgripa en exceptionell åtgärd för att ge mäklarna andrum,
börsen har stängts över lördagen, då det börstekniska
maskineriet icke har kunnat fylla de krav, som rörelsens
kraftiga ansvällning ställer. Optimismen beträffande den
nuvarande konjunkturutvecklingen synes icke ha minskats i
nämnvärd grad, även om man gör gällande, att
aktiekursernas utveckling icke utgör något adekvat uttryck för denna
och att den senaste tidens kursstegring i främsta rummet
får tillskrivas de mindre omdömesgilla småspekulanternas
starkt växande skara, medan den professionella
spekulationen visar tecken att draga sig tillbaka från haussesidan och
förhålla sig avvaktande, tills tiden mognar för den för de
professionella spekulanternas fackkunskap särskilt lämpade
baissen.

Det allmänna ekonomiska läget i U. S. A. visar inga
tecken till avmattning. Järn- och stålindustrien arbetar
upptill dryga 90 proc. av sin kapacitet, och framför allt
livaktigheten på tackjärnsmarknaden anses såsom ett gott
tecken på utsikterna inom industrien, övriga branscher
synas väl komma upp i den sedvanliga säsongmässiga
ökningen, och det är icke sannolikt att någon
diskontostegring genomföres, innan den vanliga anspänningen å
penningmarknaden kring årsskiftet övervunnits. Federal
Reserve Board har fortsatt med sina växel- och
statspappersköp i öppna marknaden för att den vägen lätta marknaden.

För vårt lands del har den ekonomiska utvecklingen
fortskridit på ett förmånligt sätt. Produktionen torde
under oktober ha slagit rekord. Sv. Finanstidnings
produktionsindex visar en stegring från 119 för september
till 125 för oktober; för oktober i fjol var motsvarande siffra
110. Då produktionen inom de viktigaste av de
tillverkningsgrenar, som icke redovisas i ovannämnda indextal,
närmast torde förete en ännu starkare stegring än indexsiffran,
så är det tydligt att månaden varit osedvanligt gynnsam.
Till en del beror den höga siffran på att malmbrytningen på
grund av den tidigare arbetskonflikten nu forcerats och nått
en ovanligt stor kvantitet. Gentemot föregående år
innebär dock oktobersiffrorna överlag, så när som på den för
pappersmassa som sjunkit obetydligt, en markerad ökning.
Verkstadsindustriens exportsiffror äro med undantag för
separatorer betydligt förmånligare än för oktober i fjol.
Utförseln av kullager steg sålunda från 2,92 till 3,91 mill.
kr., av elektriska maskiner från 2,99 till 4,36 mill. kr. och
av telefon- och telegrafapparater från 0,87 till 1,29 mill. kr.,
medan exporten av separatorer minskades från 1,79 till 1,68
mill. kr.; även jämfört med september i år visa de nämnda
branscherna stegrade exportvärden, och detta gäller även
separatorer. Sedan årets början uppgår ökningen för
kullager till icke mindre än 5,1 mill. kr. och hela
utförselsiffran till 26,89 mill. kr., en stegring på nära 25 proc., som
givetvis kommer att direkt avspegla sig i vårt stora
kullagerföretags årsbokslut. De förmånliga skeppningssiffrorna
för papper och trävaror framgå av omstående tablå. Den
nya skörden avspeglar sig i en nedgång i nettoimporten av
spannmål. I övrigt märkes en stegring av införselsiffrorna
för bränsle, tackjärn och metaller, medan ett flertal andra
rubriker visa lägre siffror. Valutamarknaden har
kännetecknats av ett rikligare tillflöde av exportvalutor, än man
vågat hoppas, och valutareserven visar enligt
bankinspektionens rapport för oktober en förbättring på 38 mill. kr.
Denna siffra är visserligen icke jämförbar med den för
samma månad i fjol, vilken blev exceptionellt hög på grund av
tillfälliga förhållanden, men likväl är mycket
tillfredsställande och detta så mycket mer, som man har anledning att
förmoda, att den icke beror på kapitalrörelser.
Affärsbankerna har under den gångna månaden icke ökat sin utlåning
till utlandet utan i stället försålt sina valutor till riksbanken
och minskat sin upplåning hos denna med icke mindre än
66 mill. kr. Kreditvolymen har under månaden sjunkit 79

mill. kr. mot 63 samma månad i fjol; denna förändring
beror väsentligen på ökad inlåning. Läget å vår
penningmarknad är sålunda förmånligt och arbetskonflikternas
inverkan på densamma blevo av föga ingripande karaktär,
om man bortser från den höjning av diskontot de
förorsakade.

Fondbörsen har under den gångna månaden varit föga
livlig och kursförändringarna äro obetydliga.
Bankpapperen kunna över lag notera obetydliga förbättringar och
trä-varupapperen ligga likaså väl till, medan flertalet av
Al-listans övriga papper försvagats något. Kreugerpapperen
ha avspeglat fluktuationerna på den internationella
fondmarknaden och sluta med kursförlust. Avtalsuppsägningar
torde i någon mån ha påverkat den allmänna affärslusten,
som under större delen av månaden varit ringa. Den största
kursstegringen visar Wifstavarf, som den sista oktober
omsattes till 192 och den 23 november noterades 202 köpare.

F. E.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Norrköpings polytekniska förening

sammanträdde för första gången under säsongen den 15
oktober under stadsingenjör John B. Pettersons
ordförandeskap. Efter protokollsjustering lämnade ordföranden
ordet till amiralen Gustaf Dyrssen, Stockholm, som höll
ett synnerligen intressant och instruktivt föredrag om
"Vårt sjöförsvar".

I föredraget berördes först betydelsen av ett sjöförsvar,
varjämte lämnades en historik över de stridskrafter, som
stått till flottans förfogande. Amiral Dyrssen övergick
därefter till att behandla den utveckling, vårt sjöförsvar
undergått under senare år, och redogjorde då först för de olika
fartygstyperna. Kärnan i en flotta måste vara slagskeppen,
som hos oss representeras av Sverige-typen.
Stormakternas väldiga jättar passa varken för våra farvatten eller vår
börs. Det gäller därför att göra det bästa möjliga av den
typ vi kunna begagna oss av. Medel hava också beviljats
för diverse förbättringar, men dock inom alltför snävt
tilltagen ram för att kunna anses tillfyllest. Torped- och
spa-narefartygstypen representeras i kustflottan av jagarna
Ehrensköld och Nordenskjöld. De nya undervattensbåtarna
Draken och Gripen markera en tredje fartygstyp. Ny för
vår flotta är hangarkryssaren eller flygplankryssaren, som
tillhör den nya flottplanen och vars uppgift är att sätta
flottan i stånd att medföra flygplan för spaning och
eldledning. Kryssaren för namnet Gotland och kan i fredstid
få stor användning som övnings- och långresefartyg. En
annan ny typ, som genom flottplanen tillföres marinen, är
vedettbåten.

Talaren övergick därefter till flottans sammansättning
och i sammanhang därmed gavs en skildring av den
ständiga nedgång i fartygsbestånd, som blivit följden av de
beslut, riksdagen fattat i dessa frågor. Den
flottbyggnads-plan, som nu följes, har framkommit genom den år 1925
tillsatta flottkommitténs i december 1926 avgivna
betänkande och riksdagens beslut förra året. Som norm för vårt
sjöförsvars styrka har därvid lagts 1925 års flottbestånd,
som bekant i högsta måtto förkrympt genom underlätet
ersättningsbyggande, fartygsförluster och förslitning under
den påfrestande patrulltjänsten de år världskriget pågick.
Det var en dyster tavla föredragshållaren här upprullade,
och skarpa voro de anmärkningar, fackmannen riktade mot
vad man i dessa frågor gjort och — underlåtit.

En ljuspunkt såg talaren dock i den hängivenhet för sin
uppgift och den pliktkänsla, som behärska samtliga
medlemmar av marinens kårer, trots alla de svårigheter, som
läggas i deras väg. Detta skänker dock den trygga
vissheten, att allt, som kan göras för vårt sjöförsvar inom de
snäva gränser, som uppdragits för detsamma, blir gjort.

Efter föredraget följde en serie filmbilder från flottans
övningar.

Ordföranden framförde föreningens tack till amiral
Dyrssen för det intresseväckande föredraget och dess
beundran för den uthållighet och energi, som kännetecknat
amiralens arbete för bättre tillgodoseende av för vårt
sjöförsvar berättigade krav.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free