- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
457

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 8 dec. 1928 - Jonas Wenström, av Arvid Lindström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 nov. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

457

eller mindre en lyckträff, om dynamon verkligen
lämnade den spänning, som man väntade sig. Om icke,
försökte man förbättra resultatet genom att minska
luftgapet eller lägga på litet mera järn här och där på
magneterna. Med ett ord: Man gick fram i blindo."
Feldmann fortsätter: "Vad von
Dolivo—Dobrowol-Sky då (omkr. 1886) visste om beräkning av dynamos
(han var assistent vid högskolan), meddelade han oss
kort före sin avresa under en seminarietimme, och vi
antecknade noggrant denna kostbara lärdom: "Man lagar
till ankarets och magneternas järnstommar efter gehör
och i enlighet med förut utförda maskiner, beräknar
därpå, hur många trådar av det för strömstyrkan
erforderliga tvärsnittrt, som få rum på det glatta ring- eller
trumankaret, varvid man har att taga hänsyn till isolation
m. m. Därav erhåller man antalet kommutatorlameller.
Det sålunda lindade ankaret inlägges i det med
hjälp-spolar försedda magnetstället och drives upp till det
önskade varvtalet. Man kan då mäta, hur många
amperevarv, som förbrukas i hjälpspolarna och därav
slutligen beräkna shunt- eller serielindningen i de slutgiltiga
magnetspolarna." Man må i detta sammanhang lägga
märke till att Jonas Wenström på grund av sin klena
hälsa och då han och verkstaden voro på skilda platser,
i Örebro och Arboga, endast i undantagsfall kunde
utöva någon tillsyn över arbetenas utförande eller själv
utföra de prov och experimentella arbeten, som kunde
hava varit önskvärda.

Någon tid efter det lyckade provet med den första i
Örebro kvarn utförda dynamon lät grosshandlare
Ludvig Fredholm i Stockholm anställa jämförande prov
mellan denna och en utländsk dynamo, vilket prov utföll
till den förras fördel. Kort därefter, i början av år 1888,
startade han Elektriska aktiebolaget i Stockholm med
ändamål bl. a. att exploatera Jonas Wenströms
dynamo-patent, för vilket ändamål en verkstad iordningställdes
i Arboga med hans broder Göran som ingenjör och
piatschcf. I denna verkstad försiggick
dynamotillvcrk-ningen ända t. o. m. år 1891, då den nya verkstaden i
Västerås igångsattes. Redan år 1890 hade bolaget
sam-manslagits med Wenström & Granströms elektriska
kraftbolag (ett slags systerbolag) till Allmänna
svenska-elektriska aktiebolaget ("Asea"). Kort därefter dog
Fredholm och efterträddes som chef för bolaget av
Göran Wenström. I Västerås fortsattes tillverkningen
av likströmsmaskiner enligt Wenströms system något
årtionde, dvs. långt efter hans bortgång, då nya
konstruktioner småningom framtvingades av utvecklingen. Mot
slutet av 1890-talet började Wenströmska
dynamomaskiner tillverkas även i Göteborg och i Helsingfors.

I det övriga utlandet tillverkades maskiner efter Jonas
Wenströms konstruktioner och ritningar i Norge vid
Frognerkilens fabrik i Kristiania ända från 1883 samt i
Amerika vid en verkstad i Baltimore.

I Sverige konkurrerande dynamokonstruktörer under
1880-t?.let voro bl. a. A. N. Thorin, vilkens maskiner
tillverkades från omkring 1883 först hos Öller & Co.
sedan vid W. Wiklunds verkstäder i Stockholm samt
Jönsson hos Palmcrantz & Co likaledes i Stockholm,
från omkring 1884. Dessa maskiner, som i stort sett voro
efterbildningar av utländska konstruktioner, försvunno
dock snart nr marknaden.

Trefassystemet.

Under tiden mot slutet av 1880-talet, då Jonas
Wenström såsom av det förut sagda framgår, stod mitt uppe
i krävande arbete på flera håll, hade han dock tid och
krafter att utforma den uppfinning, som torde vara hans
förnämsta, och varigenom han i varje fall satt det
djupaste spåret i svensk teknik och industri, nämligen upp-

Fig. 6. Wenströms första trefasgenerator ("trippelalternator").

finningen av trefassystemet eller — såsom han då själv
kallade det — trippelsystemet,

Vid denna tid hade man kommit till en viss stadga och
stillestånd i avseende på dynamoteknikens utveckling.
Kraftöverföring med elektrisk ström på "långa" avstånd
började hägra som ett framtidsmål och gjordes till
föremål för både beräkningar och försök. Man insåg
emellertid snart, att likströmmen icke hade stora utsikter
härvidlag, utan vände sina blickar och förhoppningar
till den nästan bortglömda växelströmmen, som med
tillhjälp av transformatorer kunde erhålla mycket högre
spänning och således lättare möjliggöra en ekonomisk
överföring. Därvid stötte man emellertid på en annan
svårighet, nämligen att en lämplig motor för växelström
saknades. Många försök gjordes att åstadkomma en
sådan, men blevo utan praktiskt resultat. Det var först
italienaren Ferraris’ 1885 utförda, men ej förrän 1888
publicerade försök med "roterande fält", som visade sig
befruktande för de många uppslag och uppfinningar, som
därefter i rask följd sågo dagen. Den första, som
till-lämpade Ferraris’ princip, synes hava varit italienaren
Tesla, som redan i maj 1888 inför A. I. E. E.
redogjorde för sitt just patentanmälda tvåfassystem och sin
tvåfasmotor. Det är icke osannolikt, att Tesla personligen
kommit i beröring med Ferraris och hans försök, innan
han reste övei till Amerika.

Vid samma tid och sannolikt med vetskap om Ferraris’
och Teslas uppfinningar arbetade flera elektroteknici
intensivt på lösningen av motorproblemet på det
roterande fältets princip. Bland dessa nämner jag här
endast Dobrowolsky och Jonas Wenström, vilka båda
snart nog oberoende av varandra kommo fram till ett
praktiskt och i stort sett färdigt trefassystem. Utan av-

Fig. 7. Wenströms
första trtfasuiotor
("trip-pelkonverter").

Fig. 8. Wenströms första trefasmotor
("trippelmotor").

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free