- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
459

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 8 dec. 1928 - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Ordinarie stämma, av Fmn.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 nov. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

459

civilingenjör Gunnar Harry Meyerson, Stockholm;
arkitekt Herbert Frans Henrik Kockum, Stockholm;
civilingenjör Torsten Olof Ljungberg, Stockholm; civilingenjör
Sven Ragnar Hjertén, Stockholm; överingenjör Sven
Otto Yngve Törneman, Suruhammar; ingenjör Artur
Erland Svensson, Saltsjö-Duvnäs.

Styrelsens förslag till föreningens budget för år 1929
(Sv. T. F:s handl. 211) antogs efter ett kort meningsutbyte,
varvid civilingenjör O. Laquist energiskt påyrkade att vid
framläggande av budget även senaste balansräkningen och
ett bokslut antingen per den 31 sept. eller eventuellt för det
senast törlutna året skola samtidigt delgivas föreningens
ledamöter. Det lämnades till styrelsen att överväga denna
fråga.

Härefter tillsattes valkommitté för uppgörande av
förslag för valen i mars. Föreningens ordförande utsåg
härvid civilingenjör Ch. Hässler (sammank.) och professor T.
Lindmark, varjämte stämman till ledamöter i kommittén
enhälligt valde direktör D. A. Hector, civilingenjör Orvar
Laquist, bergsingenjör Harald Carlborg, major Carl
Schmidt och arkitekt David Dahl.

Till behandling upptogs så styrelsens skrivelse till
föreningen av oktober 1928 med förslag rörande föreningens
organisation (Sv. T. F:s handl. 212). Efter en inledande
redogörelse av föreningens ordförande, direktör Kristoffer
Huldt, rörande frågans förhistoria och innebörden av
styrelsens förslag, lämnades ordet till arkitekt D. Dahl, som
uppläste en av ordföranden i avdelningen för
Husbyggnadskonst, arkitekt E. G. Asplund, vilken var förhindrad
närvara, avfattad skrivelse, vari med skärpa hävdades att
styrelsen i sina förslag icke tagit tillbörlig hänsyn till de
önskemål, som under ärendets tidigare behandling särskilt
av avdelningarna för husbyggnadskonst samt för
elektroteknik framförts. Förstnämnda avdelning begär att få
antaga särskilt föreningsnamn med angivande av att denna
förening utgör avdelning av Svenska teknologföreningen.
Talet om att ett medgivande mot detta krav skulle leda
till minskad sammanhållning och minskad pondus
tillbakavisades. Murarnas sammanslutning heter "Svenska
murar-förbundet", icke "Landsorganisationens avd. för mureri",
och klarar själv sina affärer i rena fackfrågor. Varför
skola arkitekterna ha det sämre ställt än murarna?
Intresset inom husbyggnadsavdelningen hade under senaste tio
till femton åren varit i oavbrutet sjunkande. Både äldre
och yngre medlemmar i avdelningen ansågo detta bero på
dess ställning som ofri underavdelning. Om icke
tillmötesgående visades avdelningens krav, torde arkitekterna
komma att! på något annat sätt söka nå sitt mål av en fri
fackförening — detta sagt ej som hot utan endast som
upplysning om situationen. Skrivelsen slutade med ett yrkande
om ett uttalande från föreningen av sympati för det av
styrelsens delegerade framlagda förslaget av den 29 okt. 1927,
i vad rör avdelningarnas alternativt endast avd:s för
husbyggnadskonst rörelsefrihet och namnfrågan samt anmodan
till styrelsen att framlägga härå baserade
stadgeändringsförslag.

Statsinspektör R. Holmer, som gav uttryck åt de
önskemål, som inom avdelningen för elektroteknik finnas
angående föreningens organisation, och som senast formulerats
i ett av avdelningens styrelse avgivet utlåtande till
föreningsstyrelsen, vari påyrkas en friare ställning för
avdelningarna och rätt för dessa att antaga egna
föreningsnamn.

Talaren yrkade att med ändring i styrelsens förslag
följande förslag till uttalande i de olika punkterna skulle
göras:

1. Föreningen uttalar sig för att nuvarande ovan (i
styrelsens skrivelse) i princip angivna praxis bibehålles,
varvid i avseende på expediering av remissärenden de i
skrivelse till föreningens styrelse den 11 maj 1927 (bil. 3,
sid. 45, Sv. T. F:s handl. 212) av civilingenjör Hässler
angivna synpunkterna böra beaktas.

2. I stadgarnas § 8 bör göras följande tillägg:
"Avdelning må äga rätt att antaga särskilt namn, varav dock skall
framgå att innehavaren är en avdelning av Svenska
teknologföreningen."

3. I stadgarnas § 3 bör göras följande tillägg:
"Avdelning kan besitta egna fonder och äger antaga egen budget;

dock skall kassarörelse och bokföring beträffande dessa
medel handhavas centralt genom föreningens kansli."

Beträffande punkt 7, angående valkommitté, yrkades den
ändringen i styrelsens förslag att orden "som av minst
trettio föreningsledamöter blivit i till valkommitté angiven
skrivelse föreslagna" skulle ersättas med "som av minst
trettio föreningsledamöter blivit hos valkommittén
skriftligen föreslagna".

Slutligen yrkade tal. på tryckning och distribuering till
föreningens ledamöter av dels styrelsens delegerades
yttrande av den 8 juni 1927, dels avdelningsstyrelsernas
senaste utlåtande i ärendet.

I avseende på övriga punkter anslöt sig tal. till
styrelsens uttalanden.

Civilingenjör Ch. Hässler underströk de av honom i två
skrivelser av den 11 maj 1927 (båda återgivna i Sv. T. F:s
handl. 212) hävdade meningar, vilka beträffande punkt 1
reellt syntes delas av styrelsen att döma av styrelsens
motivering, ehuru styrelsens "sammanfattning" under punkt 1
ej fullt motsvarade "motiveringen" och anslöt sig till hr
Holmers yrkanden rörande punkterna 1 och 2.

Diskussionen avbröts härefter och ordet lämnades till
aftonens föredragshållare, ingenjör Thorleif Arentz, som
gav en mycket åskådlig av ljusbilder belyst redogörelse för
"Fabrikationsmetoder i moderne livalfangst".

Vid återupptagande därpå av debatten om
organisationsfrågorna var förste talare direktör Krist. Huldt, som
påpekade gent emot föregående talaren att styrelsens
delegerade i sin skrivelse den 29 okt. 1927 endast framlagt
förslag till riktlinjer för en fortsatt diskussion, men icke tagit
bestämd ståndpunkt i principfrågorna. I sakfrågan
angående punkt 1 vore tal. för sin del beredd instämma med hrr
Holmer och Hässler utom i en sak, nämligen
kommittéutlåtandenas behandling. Det normala borde vara, att
dylika utlåtanden framföras vid förenings- resp.
avdelningssammanträde, dock att styrelsen kan, om den finner detta
påkallat, expediera utlåtande utan föreningens hörande.

Med god vilja bör en prövning av styrelsen "från fall
till fall" icke vålla olägenhet. På namnfrågan kunde tal. ej
se så lätt som hr Hässler, utan trodde att med de särskilda
föreningsnamnen lätt skulle följa en viss" splittring, något
ju alla vilja undvika.

Arkitekt E. Sundahl framhöll att arkitekterna ej vilja
motarbeta styrelsens strävan om en kraftig sammanslutning
inom föreningen. Man handlar som en familjefader, som
icke litar på sina barn och därför på alla sätt söker
undertrycka deras självständighet. Detta är ägnat att skapa
vantrevnad och metoden är i längden omöjlig. På ökad
självständighet hos avdelningarna skulle sammanslutningen
endast vinna. Det riktiga vore att föreningen blev en
expe-ditionscentral för de mera självständiga avdelningarna. Kan
en svensk arkitektförening ej komma till stånd inom
teknologföreningen, komme den sannolikt att bildas utanför
densamma.

Professor Arvid Johansson önskade, såsom deltagare i
tidigare utredning i organisationsfrågan, uttala sin mening
i det vitalaste spörsmålet, avdelningarnas självständighet,
där enighet visat sig så svår att ernå. Man frågar sig,
varför kräva vissa avdelningar ökad frihet? Tal. hade vid
försök att analysera denna fråga funnit, att två primära
faktorer här inverka. För det första: avdelningarna hava
icke haft tillräckliga medel att disponera för
kommittéarbeten m. m. I viss mån har härvidlag på senaste åren
ett bättre tillstånd inträtt genom att anslag ställts direkt
till resp. avdelningars förfogande. En ökning av dessa
anslag är önskvärd och kan väl småningom ernås. Det andra
skälet ansåg tal. bero på rent känslotänkande, detta
speciellt i vad gäller arkitekterna. Känsloskäl böra dock ej
vara avgörande inom tekniska kretsar. Finnas då realskäl
att frånhända föreningsstyrelsen rätten att tillse, att
ärenden, i vilka föreningen har att yttra sig, utåt bliva allsidigt
behandlade och expedierade på ett för föreningens yttre
framträdande enhetligt och väl avvägt sätt? Tal. trodde
ej, att så var fallet och hade sig ej bekant att styrelsen i
något enda fall handlat på ett sätt, som kunnat göras till
föremål för ett berättigat klander. Tal. förklarade sig i
princip gilla styrelsens förslag, ehuru han fann det på ett
par punkter något oklart. En namnändring till Svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free