- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
461

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 15 dec. 1928 - Stockholms gasverk — 75 år, av Axel Danielson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- TekniskTidskrift ärgr

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 50

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: Stockholms gasverk 75 år, av byråingenjör Axel Danielson. — Laboratorieundersökning vid
masstillverkning. — Fjärrdistribution av gas. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Personalnotiser. — Sammanträden.

STOCKHOLMS GASVERK — 75 ÅR.

Av byråingenjör AXEL DANIELSON.

Ide flesta av kontinentens storstäder ha gasverken

redan hunnit upp i en för industriföretag så
aktningsvärd ålder som 100 år. Av våra svenska gasverk är
Stockholms icke det äldsta — Göteborg och Norrköping äro i
detta fall föregångare till huvudstaden — men även
åldern 75 år, som Stockholms gasverk passerar den 18
december i år, är anmärkningsvärd.

Under perioden 1853—1884 drevs gasverket av ett
privat företag, Gaslysningsaktiebolaget, vilket, som
namnet antyder, hade till uppgift att verkställa belysning
med gas speciellt av stadens gator. År 1884 övertogs
gasverket av Stockholms stad och har därefter
utvecklats så betydligt, att gasförbrukningen sedan dess vuxit
nära 7,5 gånger.

Den stegrade gasförbrukningen har givetvis medfört
stora utbyggnader och förändringar av såväl själva
gasverket som rörnätet. Vad verket angår, är att anteckna
anläggandet av Värtagasverket år 1893 och övergången
från äldre ugnssystem till kammarugnar år 1918,
medförande en så stor utökning av verkets kapacitet, att det
förutvarande Klaragasverket kunde helt nedläggas, samt
en ytterligare utvidgning av kammarugnarna, vilken
beslöts år 1926 och beräknas vara färdig under loppet av
nästa år.

I nära ett 40-tal av Sveriges städer finnas nu gasverk,
vilka med undantag av de allra senaste anlagts av
samma skäl som i Stockholm, nämligen för att åstadkomma
en förbättrad gatubelysning. Ehuru som bekant
elektriciteten övertagit gasens roll såsom ljuskälla för såväl
privat som offentlig belysning, kunna de svenska
gasverken fortfarande glädja sig åt goda framgångar, vilka
vunnits genom att gasen erövrat nya
användningsområden, nämligen såsom värmealstrare i köken samt för
industrin och hantverket. Vid denna omläggning av
verksamhetsfältet ocli uppodlingen därav har Stockholms
gasverk helt naturligt gått i spetsen, då det är av nära
rtog samma storlek som alla de andra svenska gasverken
tillsammantagna. Fig. 1 illustrerar för Stockholms
gasverks del den nämnda omläggningen av verksamheten
från ljus- till värmeleverans.

Ett modernt gasverk är således från tekniska
synpunkter sett icke endast en kemisk-teknisk fabrik för
kolförädling utan även med hänsyn till användningen av dess
huvudprodukter ett värmeverk. Vad Stockholms
gasverk angår, framgår storleken av värmeleveransen därav,
att denna år 1927 i form av gas och koks i runt tal
motsvarade 1 bill. effektiva kalorier. Hushållsförbrukningen
av dessa bränslen kan sägas ersätta över 1 mill. kbm
björkved, vartill kommer ca 20 mill. kbm gas, som
förbrukats inom industrin m. m.

Här nedan följa några summariska uppgifter, som avse
mängderna av de vid verket erhållna produkterna år
1927.

Förgasade kol ............................................186 483 ton

erhållen koks till salu ............................104 888 „

„ „ för eget bruk
(huvudsakligen koksstybb) ________7 947 „

„ tjära ............................................5 741 „

erhållna ammoniakprodukter ..................1 693 „

„ bensolprodukter ........................1382 „

förbrukad gas ...................... 65 798 210 kbm

Gasmängden fördelar sig sålunda:

försåld gas ......................60 351 378 kbm, i procent 91,7

offentlig belysning ________2 278 519 „ „ „ 3,5

gas till eget behov––––350 909 „ „ „ 0,5

gasförlust m. m..............2 817 404 „ „ „ 4,3

Det relativa värdet av de erhållna produkterna samma
år framgår av fig. 2.

Gasen tillverkas, som redan nämnts, i kammarugnar,
vilket ugnssystem valts med tanke på möjligheten att
erhålla bästa möjliga kokskvalitet, S£l titt koksen skall
så väl som möjligt lämpa sig för eldning i
centralvärmeledningspannor, vartill den här huvudsakligast användes.

Mill. kbm.
7 Q

«85 I90O 1913 ’927

Fig. 1. Gasförbrukningen under iren 1885—1927 för belysnings-,
värme-och kraftändaraål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free