- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
474

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 22 dec. 1928 - Den nya tyska hissförordningen, av Eskil Håkansson - Insänt: Rysslands energiförråd och kraftindustri, av Herm. Hjertstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’474

TEKNISK TIDSKRIFT

28 juli 1928

ställe inklistrad lapp, som — också "prydes" av ett
tryckfel. På lappen står "feuernehmend", vilket skall vara
"feuerhemmend". Således "eldfängt" i st. f.
"brandhäm-mande". Det gäller hisschaktet.

Sättet för hisslinors beräkning angives varken i
polisförordningen eller i de "tekniska grundsatserna", vilka
senare emellertid reservera plats för dem bland
paragrafernas mångfald och samtidigt hänvisa till "Provisoriska
bestämmelser för beräkning av hisslinor", meddelade av det
provisoriska "Aufzugsausschuss". I dessa bestämmelser har
man resolut utelämnat alla formler och i stället övergått
till det amerikanska systemet att betrakta linorna såsom
ansträngda endast genom dragning. En tabell, även visad
i form av ett diagram, angiver den säkerhetsgrad, med
vilken man för viss hisstyp och hisshastighet skall räkna.
Siffrorna röra sig mellan 8- och 24-faldig säkerhet. Som
jämförelse kan erinras om att motsvarande siffra enligt
de amerikanska normerna är ungefär hälften så stor som
här sist nämnda.

De nya föreskrifternas mottagande.

Huru hava nu dessa nya och med stora förväntningar
motsedda föreskrifter blivit mottagna av hissägare och
hisstillverkare? En författare, dipl.-ing. E. Staudt, skärskådar
i en längre utredning i "Zement", 1928, häfte 23, sid. 911,
den nya förordningens tillämpning på hissar inom
byggnadsindustrin och uttalar att "bestämmelserna missförstå
utan tvivel" en byggnadshissmaskins ändamål. Han
uppställer en tabell över 20 byggnadshissmaskiner av olika
fabrikat och typer, vilkas respektive lyftkrafter, omräknade
enligt den nya förordningen, komme att ligga mellan 13 och
56 procent av de lyftkrafter, för vilka de konstruerats.
Stödjande sig på dessa resultat konstaterar han, att det
icke kan bliva tal om någon ekonomiskt dräglig och
praktiskt möjlig användning av nu i drift befintliga
byggnads-hissmaskner. Han slutar med att uttala att det i en
ekonomisk byggnadsverksamhets intresse vore riktigt och fullt
motiverat att icke tillämpa förordningen på
byggnadshissmaskiner.

I "Fördertechnik und Frachtverkehr", 1928, häfte 22, sid.
398, yttrar en annan författare, Oberingenieur Schiffner,
om den nya förordningen att, "under dess tillblivelse
hoppades mången plågad hissman" på en del självklara
förenklingar, men "den svek". Han framhåller med ironi och
förtrytelse att medborgaren icke behandlas som en tänkande
och handlande människa. Han tilltros icke att kunna
stänga ett par dörrar och trycka på en knapp — stänger
han icke ordentligt så sker ingenting; trycker han på fel
knapp så kommer han fel — han lär sig snart trycka rätt.
Författaren åberopar sina 20 års hissbyggande i in- och
utlandet och, man kan gott säga avhånar bestämmelsen att
schaktdörr måste vara förreglad när hisskorgen går förbi,
hastigheten må vara hur låg som helst. Andra trafikmedel
med hundrafalt större risker laborera ingalunda med
dörr-förreglingar. Han önskar sig tryckknappshissar i
bostadshus, försedda med vanliga tryckknappar vid stannplanen
så att var och en som besöker ett hus med hiss kan
betjäna sig av hissen, ej endast med nycklar utrustade
hyresgäster. Och vad skall den prövade och godkände föraren

egentligen tjäna till vid en modern tryckknappshiss? Han
meddelar en häpnande (svensk) läsare, att utlandet icke
känner begreppet kombinerat manöversystem,
omkopplings-bart från och till tryckknapps- och hävstångsmanövrering.
I det föredömliga utlandet urkopplas tryckknapparna vid
stannplanen när hisskorgen upptages av passagerare. Detta
åstadkommes med rörligt korggolv. -— Vad tycka de svenska
konstruktörerna av moderna hissar? — Tydligen äger den
retoriska fråga, med vilken författaren avslutar sin artikel,
något större tillämpning på honom själv än vad han är
fullt medveten om. Han slutar med orden: Varför skola ej
vi lära av utlandet, som dock så ofta och mycket lärt av
oss?

De svenska förhållandena hava härovan icke ställts upp
till skärskådande men som en avslutande jämförelse mellan
tyskt och svenskt torde man få säga att den nya, alla tyska
länder omfattande, enhetliga hissförordningen är ett
värdefullt arbete, vars genomförande säkerligen kostat åtskillig
möda. Det torde vara svårt att i vårt enda land uppnå en
liknande enhetlighet. Vad åter hisskultur — förlåt ordet —
och teknisk fulländning angår torde svensk allmänhet och
svenska hisstillverkare med ro, för att icke säga med
tillfredsställelse taga en jämförelse.

INSÄNT

Rysslands energiförråd och kraftindustri.

I Teknisk tidskrifts häfte 20 innevarande år lämnas
under ovanstående rubrik en del uppgifter om
energiförrådet i Sovjetunionens stater. Emellertid synes det,
åtminstone vad torvstatistiken beträffar, som om flera uppgifter
återgivits felaktigt (jämför Ramsin L. K., Ressursyi energii
v S. S. S. R Moskva 1925).

De totala bränsleresurserna i S. S. S. R. beräknas enligt
den officiella ryska statistiken utgöra i standardbränsle,
dvs. bränsle med 7 00-0 W. E.

Bränslesla:

I S. S. S. R.
(enl. prof. Ramsin)

11 europeiska S. S. S. R.
(enl. ’’Instorf")

Milliarder ton % Milliarder ton %
Stenkol.................... 393,4 58,8 63,6 56,4
Torv........................ 207,6 31,1 31,5 27,9
Ved ........................ 63,0 9,i 13,5 12,0
Nafta .................... 4,3 0,6 3,7 3,3
Skiffrar ................ 0,5 0,1 0,5 0,4
Summa.................... 668,8 100,o 112,8 100,o

Enligt uppgifter (febr. 1927) från Institutet för
torvforsk-ning ("Instorf") i Moskva finnas i europeiska delen av
unionen ca. 22,6 millioner har för bränntorvtillverkning
användbara mossar med ett beräknat medeldjup av 2 m.
Totalinnehållet av dessa mossar beräknas utgöra material till
framställning av 67,87 milliarder ton lufttorr torv, motsva-

Bränslekonsumtion inom industrien.

Ar 1913 1923-24 1924—25 1925—26 1926—27 1927—28 1931—32’
Totalkonsumtion i millioner ton av standardbränsle .... 45,00 22,40 26,44 34,96 42,30 46,80 63,56
I % av år 1913........................ 100 50 59 78 94 104 141
Bränsleslag i %.
Stenkol ................................... 59,5 39,2 47,5 56,6 59,5 59,3 63,8
Nafta ....................................... 14,1 18,6 20,3 16,6 14,8 15,2 14,2
Ved ............................................ 24,7 37,6 28,0 22,5 20,9 19,8 14,9
Torv........................................... 1,7 4,6 4,2 4,3 4,8 5,7 7,1
100% 100% 100 % 100% 100 % 100 % 100 %

i Enligt Plankommissionen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free