- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
476

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 22 dec. 1928 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av V. L. - Skånska ingenjörsklubben, av Fr. M.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’476

avhandlats, höll ingenjör O. Hellman, ASEA, Västerås, ett
med ljusbilder illustrerat föredrag om: "Den senaste
utvecklingen inom den mekaniska verkstadsindustrien".

Talaren framhöll, att de utmärkande faktorerna vid ali
framgångsrik industri äro kvalitet, kvantitet och ekonomi.
De hjälpmedel, man har för detta, äro förstklassiga,
produktionskraftiga verktygsmaskiner. Inom
verktygsmaskintillverkningen är det vissa huvudmål man inriktat sig på,
såsom snabbhet, precision, styrka, robust konstruktion samt
lättmanövrerbarhet. För att uppnå detta hava vissa
moderna huvudprinciper i konstruktionen utformat sig,
såsom:

Direkt elektrisk motordrift, där motorn är hopbyggd med
verktygsmaskinen, ofta med tryckknappsmanövrering, för
att uppnå snabb igångsättning och frånslagning.

Användning av härdade och slipade
kromnickelstålkugg-hjul, ävensom härdade och slipade stålskenor på prismor
och glidytor, varigenom större precision och förmåga att
motstå påfrestningar och nötning ernås.

Hydraulisk matning med olja som överföringsmedium,
vilket möjliggör en vibrationsfri frammatning med stora
variationsmöjligheter samt en ytterst driftsäker och
lätt-manövrerad mekanism. Det är företrädesvis för
slip-maskiner, större borrmaskiner, brotch- och fräsmaskiner,
som den hydrauliska matningen kommit till användning
och med gott resultat.

Användning av koniska rull- eller kullager, varigenom
maskinerna fordra mindre tillsyn och reparationer, samt
bibehålla sin precision längre. Det råder fullständig tävlan
mellan amerikanska verktygsfabrikanter, att komma först
med omändring av sina maskiner från glidlager till rullager.
Då i Amerika företrädesvis koniska rullager, s. k.
timken-lager, användas härför, har man kallat dessa maskiner
"timkenized".

Genomförande av centraliserad tryckoljesmörjning för
alla lager och glidytor och stänksmörjning för alla
kugg-utväxlingar. Oljepumpar stå ofta i förbindelse med
oljefilter, som renar oljan. Centralsmörjning är numera en
oumbärlig detalj i en modern arbetsmaskin.

Maskinell snabbtransport av alla sådana delar av
verktygsmaskiner, som fordra större muskelarbete för arbetaren,
så att denna kan helt och hållet ägna sina krafter åt
arbetets utförande.

Centraliserad kontroll av alla maskinens olika delar, så
att arbetaren kan utföra alla operationer, utan att lämna
sin plats.

Talaren framhöll vidare, att inom verkstadsindustrien för
massfabrikation är den s. k. "jämnflytande" tillverkningen
det, som tilldragit sig största uppmärksamheten.
Huvudprincipen i denna tillverkningsmetod avviker så
fullständigt mot den vi hitintills använt, att man kan kalla det en
fullständig revolution inom massfabrikationen. Flytande
tillverkning definieras som "en med hänsyn till rummet
fortskridande, till tiden bestämd oavbruten följd av
arbetsoperationer". Enligt den flytande arbetsmetoden skall den
del, som börjat bearbetas, göras komplett färdig utan
avbrott i en oavbruten serie från råmaterial till färdig
produkt, så att den färdiga produkten framkommer så att säga
droppvis hela tiden.

Fördelarna, som vinnas med den flytande tillverkningen,
äro:

1) Tillverkningstidens förkortning på grund av, att de
olika operationerna följa omedelbart efter varandra, vilket
medför, att mindre kapital är bundet och drager ränta.
Sålunda minskade räntekostnader och mindre erforderligt
driftkapital.

2) Mindre hantering och flyttning av delarna, enär
genom enkla transportanordningar, såsom lutande plan,
rullbanor, kedjetransportörer, transportband eller dylikt,
delarna befordras direkt från den ena maskinen till den
andra, så snart operationen blivit utförd, och som följd
därav minskade omkostnadslöner för transportörer.

3) På en given yta kan en större produktion uppnås,
genom att produktionshastigheten ökas, och det utrymme,
som eljest upptages av upplag, frigöres för fabrikation.

4) Större översiktlighet över fabrikationen och bättre
kontrollmöjligheter.

28 juli 1928

5) Produktionsstegring genom bättre utnyttjande av
verkstäder och arbetsmaskiner.

6) Halvfabrikatlagret kan minskas till ett minimum,
som behövs för att under alla förhållanden säkerställa
fabrikationen, ifall något fel skulle inträffa.

Till sist berörde talaren även de hjälpmedel, som tagits i
anspråk för genomförande av flytande tillverkning, såsom
transportbord och transportremmar m. m.

Det aktuella föredraget åhördes med stort intresse av
föreningens medlemmar, som talrikt infunnit sig, samt
mottogs med livligt bifall. Härefter intogs gåssupé, varpå följde
samkväm. V. L.

Skånska ingeniörsklubben

höll fredagen den 23 november under ordförandeskap av
direktör Hakald Evers ordinarie månadssammanträde på
Kungsparkens restaurang i Malmö. Sedan en del
förenings-angelägenheter behandlats, höll professor J.
Munch-Petersen från Köpenhamn ett med ljusbilder illustrerat,
synnerligen intressant föredrag om "En ny nordisk
Kontinentalrute". Förutom klubbens egna medlemmar, som i stort
antal infunnit sig, märktes bland de närvarande åtskilliga
danska kolleger jämte representanter för de viktigare
järnvägarna i Sydsverige samt såsom det enda kvinnliga
inslaget professorskan dr Valfrid Palmgren-Munch-Petersen.
Föredragshållaren gjorde en intressant jämförelse mellan
Danmark och Sverige i järnvägshänseende. Den större
folktätheten och den mindre arealen i Danmark kom till synes

1 sådana siffror som 80 mot 15 inv. pr kvkm och 640 mot

2 170 km såsom längsta järnvägsresa inom resp. land.
Danmarks egenskap av örike nödvändiggjorde för järnvägarna
att anlita färjor på 9 linjer, därav 6 för den inländska, 3
för utrikestrafiken, medan Sverige har blott 3 dylika, alla
för förbindelse med utlandet. Hela den pr järnväg i
Danmark fraktade godsmängden överstiger icke i kvantitet den
svenska malm, som fraktas på Lapplandsjärnvägen. Å andra
sidan har Danmark fördelen att ligga närmare Kontinenten,
varför det lämpar sig som genomfartsland för de tre övriga
skandinaviska länderna. De nuvarande kontinentallederna
Trälleborg—Sassnitz och Gjedser—Warnemünde peka båda
mot sydost, speciellt mot Berlin, men för förbindelserna
med Västeuropa vore de icke tillfredsställande. En ny linje,
siktande mot Hamburg, Europas största hamn, och
fortsättningsvis mot Paris och Madrid, vore därför
erforderlig. Den borde gå över Falster, Lolland och Femern. De
två sistnämnda öarna skiljas av endast 18 km vatten att
passera med färja. Tågen skulle gå på broar över sunden
mellan Själland och Falster samt mellan Falster och
Lolland. Femern skulle förbindas med tyska fastlandet medelst
en järnvägsbank. Genom dessa anordningar skulle man
uppnå en tidsbesparing på resan Köpenhamn—Hamburg av
bortåt 5 timmar eller nära hälften av nuvarande restid.
Den danska bron från Masnedsund på Själland till Falster
skulle bli 4 km lång. Sundet, den s. k. storströmnien, får
emellertid icke stängas för båttrafiken. Alternativa förslag
att lösa problemet med svängbro, lyftbro och högbro hava
uppgjorts. Även tunnel har ifrågasatts. Intet av dessa
projekt har emellertid vunnit godkännände i riksdagen.
Talaren framlade nu ett av honom själv uppgjort broförslag.
Efter föredraget följde en livlig diskussion, varvid de
ekonomiska synpunkterna och konkurrensen mellan de olika
ångfärjelinjerna ävensom dessas konkurrens med andra
trafikmedel starkt framhävdes. Det betonades dock även
från vissa håll, att en ny trafikled skapar ny trafik, och
att det följaktligen ej behöver vara till men för de
befintliga kontinentalruterna, att en ny tillkommer. Av särskilt
intresse var att höra, att föredragshållaren ansåg Danmark
vara i behov av såväl Gjedser-Warnemiinderuten som den
nya Femernruten. Vid det efter supén följande
samkvämet framförde ordföranden klubbens tack till professor
Munch-Petersen, som i sitt svar betonade vikten av det
goda samarbetet mellan danska och svenska ingenjörer.
Fru Munch-Petersen hyllades i ett särskilt tal, som hon
under starkt bifall besvarade. I övrigt höllos tal för såväl
de danska som svenska gästerna. De förras tack
framfördes av professor Engelund från Köpenhamn, de senares
av trafikchefen Nihlén från Ystad. Fr . M.

TEKNISK TIDSKRIFT

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free