- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
477

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 29 dec. 1928 - Prov beträffande inverkan av kyla på furus hållfasthet, av Ivar Malmer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- TEKNISKTIDSKRIFT ARfc

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 52

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: Prov beträffande inverkan av kyla på furus hållfasthet, av docent Ivar Malmer. — De statliga och
kommunala affärsverkens taxefrågor, av Nils Rönnblom. — De senaste nyheterna på det tyska radioområdet. —
Automatisk oljeextraktor för kontinuerlig drift (system Simon), av dr A. Salmony. — Notiser. — Litteratur. — Personalnotiser.

PROV BETRÄFFANDE INVERKAN AV KYLA PÅ FURUS

HÅLLFASTHET.

Av docent IVAR MALMER.

I nedanstående redogöres för resultatet av några
hållfasthetsprov med torkad svensk furu (relativ fuktighet
omkring 15 %), utförda för att erhålla en första orientering
över inverkan av kyla på träets hållfasthetsegenskaper.
Proven hava omfattat böjningshållfasthet och slagarbete.
Serie I avser trä, som några dagar varit utsatt för kyla
och därpå uppvärmts till vanlig rumstemperatur. Serie
II avser trä, som vid provens utförande fortfarande haft
en temperatur under fryspunkten.

Som jämförelse tjänar ett i omedelbar anslutning till
det kylda provstycket ur samma list uttaget provstycke,
som icke utsatts för kyla omedelbart före provets
utförande. Någon absolut säkerhet för att de jämförda
provstyckena ha samma primärhållfasthet vinnes
visserligen icke genom dylik uttagning, men som de båda
provstyckena innehållit samma årsskikt i omedelbar
fortsättning kan skillnaden i primärhållfasthet icke hava varit
stor.

För böjningsproven användes lister av
genomskärningen 20 X 40 mm, upplagda på högkant på två
rull-formiga stöd på avståndet 600 mm och böjda genom
belastning på mitten. Belastningen utfördes i en Amslers
kombinerade drag- och tryckmaskin. Mellan den i ändan
cylindriskt avrundade tryckkolven och listen placerades
en träsula av storleken 30 X 20 X 10 mm för att hindra
intryck av kolven å listen. Belastningen vid brott tjänar
i tabellerna som mått på böjningshållfastheten.

Slagproven utfördes i en pendelhejare för
träprovning av engelsk standardtyp. Provstyckena hava där
genomskärningsarean 20 X 20 mm, på provstyckets mitt
genom en sned inskärning minskad till 20 X 12 mm.
Ena halvan intill brottanvisningen inspännes och
pendelhejaren slår med ett cylindriskt anslag vinkelrätt mot
provstycket i dess andra ända. Det i tabellerna angivna
slagarbetet hänför sig till hela genomskärningsarean vid
brottanvisningen.

Provstyckena för slagproven kyldes i ett i en
köld-blandning nedsatt tätt slutet plåtkärl. Montering av
provstycket i pendelhejaren och slagprovets utförande
tog endast ett par sekunder, varför temperaturen å
provstycket förblev praktiskt sett oförändrad under provet.

Provstyckena för böjningsproven kyldes, löst
inlindade i ett tjockt lager papper, i det fria under flera dygn,
varunder yttertemperaturen observerades. Med
pappers-fodralet avsågs dels att skydda träet mot snö, dels att
bibehålla den låga temperaturen hos träet under den
korta tid, böjningsprovets utförande, vilket skedde i ett
rum av vanlig rumstemperatur, varade. Genom
temperaturmätning vid provets slut konstaterades, att på detta
sätt ingen nämnvärd temperaturhöjning hos provstycket

inträffade under provets utförande. Papperet var så
löst lindat, att det ej påverkade provningsresultaten.

Serie I. Furu, utsatt för längre tids avkylning och sedan
uppvärmd till rumstemperatur.

Provens fuktighet c:a 15 %.

Proven kylda 3 dygn vid — 10°C, därpå uppvärmda
till och provade vid rumstemperatur.

Det icke kylda provstycket betecknas i tabellerna med
a, det kylda med b.

A. Böjningshållfasthet.

Prov Brottbelastning Relativ skillnad mellan
nr a b b och a
i 360 kg 310 kg - 14 %
2 330 „ 310 „ — 6 %
3 410 „ 470 „ + 14,5 %
4 360 „ 440 „ + 22 %

Någon systematisk nedsättning av
böjningshållfastheten på grund av avkylningen har således ej kunnat
konstateras vid dessa prov.

B. Slagarbete.

Prov Slagkraitens rikt- Slagarbete Relativ skillnad
nr ning a b mellan b och a
5 Vinkelrät mot
årsskikten 1,60 mkg 1.77 mkg + 10.5 %
6 (grova årsskikt) 2-11 „ 2.11 jj ± 0 „
7 11 1.87 „ 2,60 11 + 39 „
8 11 1,92 „ L60 11 - 16,5 „
9 11 1,50 „ 1.94 ii + 39 „
10 11 Lf’ •• 1,60 ii + 9,5 „
11 C:a 45° mot års-
skikten 0,86 mkg 0 95 mkg’ + 10.5 %
12 (tunna årsskikt) 0^60 „ 0,67 ii + 11,5 „
13 n 0 42 „ 0.48 ll + 14 „
14 11 0,42 „ 0,74 ii + 76 „
15 11 0,52 „ 0 57 ii + 9,5 „
16 n 0.51 „ 0.52 ii + 2 „

Endast vid ett prov har således slagarbetet varit
mindre hos det kylda än hos det, icke kylda provet. Att
ur resultaten sluta sig till, att slagarbetet ökas genom
en kylning med efterföljande uppvärmning torde vara
förhastat, men däremot ge resultaten intet stöd för att
slagarbetet skulle ha minskats efter en tids kylning till
ifrågavarande temperatur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free