Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 29 dec. 1928 - Prov beträffande inverkan av kyla på furus hållfasthet, av Ivar Malmer - De statliga och kommunala affärsverkens taxefrågor, av Nils Rönnblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’478
TEKNISK TIDSKRIFT
28 juli 1928
Serie II. Furu av —7° C temperatur.
Provens fuktighet cirka 15 %.
Proven ha kylts så länge vid omkring —7°
temperatur, att hela massan antagit denna temperatur.
I tabellerna betyder a det icke kylda provstycket, b
det kylda.
A. Böjning shållfasthet.
Prov nr Brottbelastning a b Relativ skillnad mellan b och a
17 355 kg 550 kg + 55 %
18 325 „ 450 „ + 38,5 „
19 372 „ 440 „ + 18,2 „
20 328 „ 420 „ + 28 „
21 345 „ 475 „ + 37,5 „
Av resultaten, som alla avgjort peka åt samma håll,
kan man våga draga den slutsatsen, att den lägre
temperaturen medför en ökad böjningshållfasthet.
B. Slagarbete.
Prov nr Slagkraftens
riktning Slagarbete a \ b Relativ skillnad meilan b och a
22 Parallellt med
årsskikten 0,63 mkg 0,74 mkg + 17,5 %
23 0,70 „ 0,84 „ + 20 „
24 0,70 „ 0,82 „ + 17 „
25 0,71 „ 0,95 „ + 28,5 „
26 0,74 „ 0,74 „ ± o „
27 » 0,76 „ 0,79 „ + 4 „
Av resultaten kan den slutsatsen dragas, att
slagarbetet åtminstone ej är lägre vid den lägre
temperaturen än vid rumstemperatur.
Diskussion av resultaten.
Ovanstående preliminära prov hava närmast föranletts
av de praktiska spörsmålen, huruvida flygplan av trä
(furu) försvagas av omväxlande kyla och värme och
huruvida hållfastheten nedsattes i kyla, så att då
eventuellt större försiktighet beträffande starkt påkännande
flygmanövrer bör iakttagas. En enda
temperaturväxling medför givetvis icke till graden samma resultat som
många, men om en växling icke medför sänkning av
hållfastheten torde man våga draga den slutsatsen, att
icke heller flèra göra det. De utförda proven synas icke
giva något stöd för ett antagande, att hållfastheten
skulle minskas som följd av temperaturväxlingar mellan
— och -f- grader. Måhända mera överraskande är
resultatet, att såväl böjningshållfasthet som slagarbete är
större vid temperaturer under än över 0°. Detta
resultat får givetvis ej utan vidare utsträckas att gälla vid
hur låga temperaturer som helst men gäller åtminstone
till omkring — 10°C. Det får vidare ej antagas gälla
vid vilken relativ fuktighet som helst. Vid
flygplanvirke håller sig emellertid relativa fuktigheten omkring
15 %. Man hyser a priori den uppfattningen, grundad
på praktisk erfarenhet, att trä blir sprött vid kyla. Denna
erfarenhet torde emellertid hänföra sig antingen till
naturfärskt trä eller överhuvudtaget virke av större
relativ fuktighet än den vid dessa prov förefintliga. Den
erfarenheten, att exempelvis skidor lättare brista vid
stark kyla, torde möjligen sammanhänga med en ökning
av elasticitetsmodulen med påföljd att skidan mindre
lätt böjer sig efter underlaget, så att upplagring på de
båda ändarna och därav följande stort böjningsmoment
kan bliva resultatet.
En mera fullständig undersökning av frågan om träets
hållfasthetsegenskaper vid mycket låga temperaturer är
av intresse och erforderlig.
DE STATLIGA OCH KOMMUNALA AFFÄRSVERKENS
TAXEFRÅGOR.
Av Nils Rönnblom.
Den statliga och kommunala affärsverksamheten har
under de senaste årtiondena fått en allt större
omfattning och dessutom bevittnar man nu uppkomsten av en
från nationalekonomisk synpunkt med dessa företag
mycket närbesläktad företeelse, nämligen
konsumentkooperativa företag av stora dimensioner. Det är
därför helt naturligt att dessa företags taxor och priser
blivit ett allt vanligare diskussionsämne. Företagen måste
kontrolleras av samhället, som de omfatta, genom detta
samhälles egna myndigheter. För att kontrollen skall
bli effektiv, så att inte företagen komma under
inflytande av enskilda intressen, som äro oförenliga med god
hushållning men äga politisk makt, fordras ständig
upplysning om hur företagens verksamhet skötes och
förutsattes kunskap om hur verksamheten bör skötas.
Tyvärr är den sistnämnda förutsättningen långt ifrån
uppfylld hos en bredare allmänhet. Dessutom händer
det ej sällan till och med i en för dessa företags drift så
vital punkt som taxefrågorna att åsikterna gå isär även
bland de mer sakkunniga. Det är emellertid sannolikt
att åtskilliga av meningsskiljaktigheterna på denna
punkt skulle skingras om man finge frågornas
nationalekonomiska innebörd klarlagd och det förefaller således
av flera anledningar vara önskvärt att man försöker en
sammanfattning av de synpunkter, som den teoretiska
ekonomien ger på det allmännas taxeproblem.
De av det allmänna drivna affärsföretagen måste i
regel sätta som sin uppgift att leverera nyttigheter och
tjänster till lägsta möjliga kostnad. För ett företag, som
producerar en enda artikel, innebär detta helt enkelt att
företaget skall använda sig av de tekniska och
organisatoriska metoder, som ge de lägsta
produktionskostnaderna samtidigt med att artikeln framställes i en
kvalitet, som av konsumenterna anses tillfredsställande, och
att artikeln säljes till självkostnadspris däri naturligtvis
inräknat kapitalkostnaderna och kostnaderna för
distributionen i den mån denna ombesörjes av företaget. Ett
företag, som producerar flera slag av varor eller
tjänster, skall inte endast sträva efter att verkställa alla
delar av sin produktion med de lägsta kostnaderna, det
måste också så långt de försäljningstekniska eller
taxetekniska förhållandena medge sälja varje enskild del av
produktionen till självkostnadspris. Man är för det
mesta ense om dessa grundsatsers allmänna giltighet,
och när man vill diskutera hur grundsatserna följts och
hur de bort följas kan man lyckligtvis lämna helt åsido
den viktiga och omstridda frågan huruvida det
allmännas affärsföretag lyckats eller inte lyckats i att hålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>