- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
480

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 29 dec. 1928 - De statliga och kommunala affärsverkens taxefrågor, av Nils Rönnblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’480

TEKNISK TIDSKRIFT

28 juli 1928

andra fullt skilda enheter oeh att vart och ett av dem
producerar i huvudsak en enda vara eller tjänst. För de
nuvarande företagen av ifrågavarande slag är emellertid
detta långt ifrån fallet. Postverket transporterar inte
endast vanliga brev, utan också tidningar, paket,
värdebrev, reda penningar och mycket annat. Telegrafverket
ställer både telefon, telegraf och radio till vår
disposition och driver dessutom en ganska stor verkstad med
flera olika tillverkningar. Även andra av företagen förse
oss värt och ett med flera olika varor och tjänster och
för varje särskilt slag av prestation fordras som regel
ett speciellt pris eller en särskild taxa.

Så snart man inom ett av ifrågavarande företag kan
särskilja grenar av verksamheten, vilkas utgifter och
inkomster med någorlunda tillförlitlighet kunna skiljas från
utgifter och inkomster för övriga delar av företaget,
gälla emellertid om dessa verksamhetsgrenar var för sig
alla de slutsatser, som dragits i det föregående. För var
och en av dem böra sådana taxor eller priser tillämpas,
som i möjligaste mån ge likhet mellan inkomster och
självkostnader. Varje avvikelse från denna grundsats
medför olägenheter av större eller mindre räckvidd och
även i bästa fall gäller att det syfte, som vinnes, inte
nås på det bästa sättet.

Nu hör det till regeln att företagen ifråga ha sina olika
produktionsgrenar intimt sammanhängande och i en del
fall är det förenat med avsevärda svårigheter att göra
upp en räntabilitetskalkyl för någon viss
produktionsgren. För det mesta kunna sådana kalkyler dock göras
med nöjaktig tillförlitlighet. Eftersom kalkylerna ifråga
angå delar av ett och samma företag, finns det
emellertid risk för att man inte skiljer företagsgrenarna åt med
önskvärd omsorg och framför allt är det risk för att
man vid bestämmandet av taxor och priser främst ser
till att hela verksamheten ger ett gott ekonomiskt
resultat, även om detta måste uppnås genom att man låter
en förlust på en produktionsgren täckas av en lika stor
vinst på en annan, varigenom man alltså handlar i strid
mot de förut nämnda grundsatserna.

De påpekade riskerna äro i själva verket betydliga
redan av den offentliga statistiken att döma; det syndas
ganska allmänt mot regeln att varje särskiljbar del av
ett det allmännas monopolföretag bör betraktas som en
affär för sig. Inte minst därför har det sitt stora
intresse att dröja vid de konsekvenser, som ett brytande
av den regeln för med sig just i det speciella fall, då
företaget som helhet skötes idealiskt eller så att
inkomsterna jämnt täcka omkostnaderna.

Man kan tänka sig ett företag, som har monopol på
tillverkningen av två olika artiklar, av vilka den ena är
en kvalitetsvara. som betingar ett rätt högt pris per
enhet, och den andra en allmänt använd
konsumtionsartikel, som trots att den kostar mindre per enhet än den
förstnämnda artikeln dock ger ett årligt brutto av samma
storleksordning som det den förra ger. Efterfrågan för
båda artiklarna förutsattes elastisk. Vidare antar man
att företaget driver sin verksamhet så, att det som
helhet betraktat varken går med vinst eller förlust eller med
andra ord håller sådana priser på sina artiklar att
inkomsten av försäljningen jämnt förslår att täcka alla
omkostnader.

Om företaget håller sådana priser på vardera artikeln
som just täcka denna artikels framställningskostnad,
uppstår en viss efterfrågan på den ena artikeln och en
viss annan efterfrågan på den andra. Antar man nu att
företaget sänker priset på den dyrare artikeln och höjer
priset på den billigare, så uppstår en sådan förskjutning
i båda artiklarnas omsättning att den dyrare artikeln
säljes mer än förut och den billigare mindre. Om de
gjorda förutsättningarna skola bibehållas, få prisänd-

ringarna således inte bli oberoende av varandra utan
måste göras så, att förlusten på den dyrare artikeln
täckes av vinsten på den billigare, sedan den nämnda
förskjutningen har inträtt. Sedan de nya priserna
framkallat ett nytt jämviktsläge med avseende på
omsättning eller efterfrågan, blir situationen alltså den, att de
som köpa den billigare artikeln få betala dels dennas
framställningskostnad och dels en del av den dyrare
artikelns framställningskostnad. Vid dèn ena artikelns
försäljning tjänstgör företaget som
beskattningsinstitution och vid försäljningen av den andra som utdelare av
understöd.

Efterfrågan i här använd mening är emellertid
ingenting annat än ett uttryck för de mänskliga behoven
sådana som de fattas och värderas av människorna själva,
och den är en behovens värdering i pris eller
bytesmedel, det vill säga i ansträngning eller uppoffring. En
prisförändring av sådant slag som den nyssnämnda vållar
deformering i efterfrågan på vissa varor eller tjänster.
Genom den föranledas konsumenterna faktiskt att skaffa
sig varor, som de mindre gärna vilja ha, i stället för
sådana, som de hellre önska sig. De göra så därför att
priserna, som för dem alltjämt representera den
ansträngning, som en viss behovstillfredsställelse fordrar, inte
längre representera den för tillfredsställandet av dessa
speciella behov verkligen nödvändiga ansträngningen
utan äro förfalskade. Det anmärkningsvärda är att
priserna äro förfalskade av ett i konsumenternas tjänst
stående och av dem kontrollerat företag, s£i att
konsumenterna själva i sista hand bära skulden för
missförhållandet.

I den mån de ifrågavarande företagen själva inte förmå
undvika de nämnda missförhållandena, får man försöka
avhjälpa dem genom en mer ändamålsenlig kontroll.
Genom skärpta bestämmelser om att vid bokföring och
redovisning skilja olika verksamhetsgrenar åt skulle de
statliga och kommunala affärsföretagen förlora de flesta
möjligheterna att arbeta med förfalskade priser, deras
tendens att handla som om deras egen utveckling vore
målet för verksamheten skulle hejdas och de skulle föras
närmare sin rätta plats i den allmänna produktionen.
Sannolikt kan man ernå åtskilliga tekniska och
administrativa fördelar genom att sammanföra postverket och
telegrafverket i samma organisation, men för
allmänheten kan en sådan åtgärd lätt medföra avsevärda
olägenheter, om man inte sörjer för att de olika företagen
i ekonomiskt hänseende alltjämt hållas noga isär.

Ett monopoliserat samhälleligt företag, som bedriver
olika slag av verksamhet, är som det föregående visat
inte med säkerhet skött på bästa sätt även om dess
inkomster jämnt täcka utgifterna, Först när inkomster och
självkostnader väga jämnt för varje enskild
produktionsgren inom företaget gör det maximum av nytta. Det
förtjänar att påpekas, att om företagets verksamhet i stället
utfördes av med varandra fritt konkurrerande privata
företag, skulle konkurrensen tvinga fram just sådana
priser eller taxor, som för varje särskild verksamhetsgren
motsvarade omkostnaderna för produktionen. Den fria
konkurrensen omöjliggör andra priser än
självkostnadspriser, åtminstone om den får tid på sig.

Den fria konkurrensen arbetar således automatiskt
efter den ekonomiska principen i vidaste bemärkelse. Den
medger för det första på något undantag när den största
behovstäckningen med den minsta ansträngningen. Den
låter dessutom konsumenternas egen uppskattning av
behovens relativa värde bestämma den omfattning, i vilken
varje enskild vara eller tjänst produceras, och
förverkligar därigenom en ekonomisk demokrati på samma gång
som den medger den högsta grad av frihet för den
enskildes hushållning, som överhuvud är möjlig att uppnå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free