- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
481

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 29 dec. 1928 - De statliga och kommunala affärsverkens taxefrågor, av Nils Rönnblom - De senaste nyheterna på det tyska radioområdet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 nov. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

481

De statliga och kommunala affärsföretagen arbeta
enligt den ekonomiska principen om de sälja samtliga delar
av sin produktion till självkostnadspris. Om denna
förutsättning är uppfylld och om de ifrågavarande
företagen dessutom i tekniskt och organisatoriskt avseende
hålla sig i jämnhöjd med de privata företagen, blir
verksamheten så gynnsam för konsumenterna som möjligt,
befriad som den är från alla konkurrenskostnader, och
den blir dessutom avgjort överlägsen privatföretagens i
alla de fall, då verksamheten mer eller mindre kan bli
av monopolistisk natur, så att den under privata företag
skulle komma att medföra att konsumenterna finge
betala monopolvinster åt företagen.

De av det allmänna drivna företagen ha således
möjlighet att arbeta efter den ekonomiska principen även
de och att realisera en ekonomisk demokrati i ännu högre
grad än som är möjlig med privata företagsformer, när
det gäller monopolistisk produktion. En sak för sig är
sedan, om detta kan uppnås med de ofta stela och
föråldrade organisationsformer, som nu tillämpas.

Åtskilliga för att inte säga alla företag och särskilt de
i monopolställning kunna med hjälp av lämpliga taxor
öka sin insats i produktionen på ett sätt, som helt eller
delvis faller utom de hittills gjorda förenklade
förutsättningarna och som är av mycket stor betydelse. Detta
sätt kan i korthet karakteriseras som ett tillvaratagande
av biprodukterna, varvid detta sista ord kanske måste
tagas i en allmännare betydelse än den vanliga tekniska.
Ett företag är i allmänhet avsett för en viss
produktion, vars avsättning skall täcka alla omkostnader
inklusive kapitalkostnaderna. Nu är det mycket vanligt, att
företagets produktionsapparat eller kapital även
samtidigt kan användas för andra ändamål, det vill säga för
även annan produktion, vars efterfrågan räcker till att
betala de rörliga kostnader den orsakar eller möjligen
också någon del av företagets fasta kostnader. Genom
att utnyttja denna möjlighet att producera vad som kan
kallas biprodukter åstadkommer företaget en ökning i
den allmänna behovstillfredsställelsen och utnyttjar alltså
sitt kapital på ett från social synpunkt sett bättre sätt
än genom att låta bli. För att denna företeelse skall vara
möjlig, måste emellertid biprodukterna vara tillräckligt
skilda från huvudprodukterna för att kunna åsättas ett
särskilt pris.

De mest slående exemplen på den nyssnämnda
företeelsen finner man sannolikt inom
kommunikationsföretagen. Postverkets kapital torde väl i huvudsak
förräntas genom de avgifter, som uppbäras för vanliga brev,
värdeförsändelser och paket. För de många andra
tjänster posten gör oss, exempelvis transport av tidningar
och affärstryck, betala vi så låga avgifter, att föga mer
än de rörliga kostnaderna för just dessa tjänster torde

täckas. Alldeles analogt är förhållandet inom andra
företag. Våra järnvägars tolv eller tretton olika tariffer för
fraktgods göra frakterna billigare för mer skrymmande
eller tyngre och mindre dyrbart gods, medan dyrare och
mer lättfraktade varor, som "tåla" högre avgifter, också
få vidkännas högre fraktkostnader. Den lägsta tariffen
bör vara så avpassad, att man genom den jämnt täcker
de rörliga kostnader, som transporten förorsakar; lägre
kan man i alla händelser inte komma utan att vålla
järnvägen förluster. Men den lägsta tariffen bör inte
heller kräva mer än de rörliga omkostnaderna. Om
det nämligen finns någon vara, som kan betala dessa
omkostnader för frakten men inte mer, kommer en
högre tariff att förhindra att den varan över huvud
taget produceras, vilket innebär en förlust för
folkhushållningen.

Utan tvivel böra de statliga och kommunala
affärsföretagen så långt det är möjligt använda sig av den
här antydda metoden att öka den allmänna
behovstillfredsställelsen. I förbigående kan anmärkas, att det
allmännas företag i detta avseende kunna vara överlägsna
privata företag. De förra böra lättare kunna förmås att
taga det sista steget i produktionen eller tillverka även
den vara eller tjänst, vars avsättning endast täcker de
förorsakade rörliga kostnaderna. De privata företagen
ha mindre anledning att taga detta sista steg, eftersom
de i princip endast äro intresserade av den del av
produktionen, som även bidrar till kapitalets förräntning
och förnyelse.

Med det sagda torde de viktigaste
teoretiskt-ekono-miska grundsatserna för faxe- och prissättningen inom
det allmännas affärsföretag vara berörda. Utgår man
från dessa grundsatser vållar det i allmänhet ingen större
svårighet att i de enskilda fallen avgöra hur en taxa bör
vara beskaffad och hur hög den bör sättas.

En osäker faktor i kalkylerna har man emellertid
alltid, och det är den bristfälliga kännedomen om
efterfrågans elasticitet i olika fall. Efterfrågan på åtskilliga
varor och tjänster förskjutes dessutom ofta av andra
omständigheter än priset; förändringar i levnadsvanorna
och tekniska framsteg kunna också framkalla avsevärda
förskjutningar. När det gäller att analysera och bedöma
sådana rena marknadsfenomen, kan man emellertid inte
använda den ekonomiska teoriens satser. Om ett
bedömande med ledning av konstaterade förhållanden inte
låter sig göra i något visst fall, har man då som enda
utväg att på försök ändra taxor eller prissättningar och
iakttaga den verkan detta får på efterfrågan eller
omsättning. Denna metod att känna sig för, som är
välbekant för varje nutida affärsman, tillämpas också ibland
av det allmännas affärsföretag, men fråga är om den inte
borde användas i större utsträckning än som sker.

DE SENASTE NYHETERNA PÅ DET TYSKA

RADIOOMRÅDET.

Radiobegreppet har på sistone upplöst sig i en hel
mängd delområden: radiotelegrafi med långa, med
medellånga och med korta vågor, rundradio, kommersiell
telefoni, bildradio, television, talande film, elektrisk
grammofonupptagning och återgivning, järnvägsradio,
gruv-radio, radiopejling, högfrekvensugnar, elektromagnetiska
vågors fysiologiska verkningar. Vart och ett av dessa
områden har nu blivit ett självständigt helt.

Inom kortvågsområdet arbetas just nu mycket ivrigt,
såväl teoretiskt och som praktiskt, på att utforska lagarna

för vågornas utbredning, och man har redan kommit till
resultat, som tillåta oss att se betydligt klarare på saken
än för endast tre år sedan, skriver F. Noack i
Forschungen und Fortschritte. Vågornas böjning i ett
ionisationsskikt på c:a 100 km höjd, i enlighet med vad
som teoretiskt beräknats, har praktiskt bekräftats genom
åtskilliga försök. Den iakttagelsen att de korta vågorna
ett flertal gånger (enligt försök av Quäck i Geltow) gå
runt jorden är även ganska intressant. Det torde kunna
gälla som fastslaget att vågor under 10 meters våglängd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free