- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Bergsvetenskap /
1

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 14 jan. 1928 - Om Djupborrning med stålsandsborrmaskiner, av bergsingenjör Bror Christiansen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Teknisk Tidskrift


utgiven av svenska teknologföreningen

BERGSVETENSKAP I


Redaktör: B. G. MARKMAN
14 JAN 1928
ÅRGÅNG 58

INNEHÅLL: Om djupborrning med stålsandborrmaskiner, av bergsingenjör Bror Christiansen. — Kolpulvereldning
i metallurgiska ugnar, av bergsingenjör Louis Arfwedson. — Föreningsmeddelanden. — Notiser.

OM DJUPBORRNING MED STÅLSANDBORRMASKINER.


Av bergsingenjör BROR CHRISTIANSEN.

Djupborrning för malmundersökningar och brunnar
har här i landet i regel utförts medelst
diamantborrmaskiner, vilket varit väl motiverat på grund av de i
allmänhet hårda bergarterna. Diamantborrningen
grundar sig som bekant på vissa diamantsorters stora
motståndskraft mot avnötning. Vid diamantborrning
utgöres själva borrverktyget av en ringformig krona av
stål, vari borrats små periferiskt sittande hål. I dessa
hål sitta diamanterna infästa medelst blypackning. En
diamantborrkrona kan hålla i åratal, men får
diamanterna ej utsättas för slag, då de lätt förstöras.
Diamantborrning måste därför företagas med viss försiktighet
och förefinnes givetvis risk att diamanterna, som
representera stort värde, kunna gå förlorade på ett eller
annat sätt under borrningen.

För att undvika användandet av diamanter som
avnötningsmaterial har i Amerika alltmera
stålsanden ersatt dessa. Även här i landet har
stålsandborrmaskiner kommit i bruk och har
dylik borrning förekommit vid Kiruna. För
undersökning av kolflötserna i Skåne har
Höganäsbolaget en mycket stor maskin, som ger
borrkärnor av 3—400 mm diameter, vilka
kärnor hava god sammanhållning ned genom hela
hålet. Genom kärndiameterns storlek erhålles
en mycket god uppfattning om kolflötsernas
kvalité, varför stålsandborrningen här varit till
stor nytta. Då stålsandborrning här i landet
är relativt litet känd, avses härmed lämnas
några uppgifter angående konstruktion och
arbetssätt å en stålsandborrmaskin. Vidare
kommer att lämnas resultat från en
provborrning vid ett mellansvenskt företag jämfört med
diamantborrning på samma ställe.

Den använda borrmaskinen var av Ingersolls
typ Calyx F-4 och framgår utseendet av
figurerna 1 och 2. Borrmaskinen består framtill av
ett borrhuvud A (se fig. 1), å vilket är
monterat drivanordningen för borrspindeln B. Denna
är upplagrad svängbar i sidled för
möjliggörande borrning-av donlägiga hål. Å
borrhuvudet är vidare monterat armatur för
vattenspolning och tillförande av stålsand, anordning för
tryckmatning å borrspindeln och den med denna medelst
muff sammankopplade borrstången C. Vidare finnes å
borrhuvudet friktionskoppling för till- och frånslagning
av borrspindelns rotation samt anordning för ändring av
rotationshastigheten. Z) å fig. 1 är en trecylindrig
vattenpump med 75 mm kolvdiameter och 100 mm slaglängd.
Vattenmängden regleras genom att låta överskjutande
vattenmängd gå runt genom’ ett sidorör, s. k. "by
pass"-reglering. För pumpens till- och frånslagning finnes

friktionskoppling. Lyftning av borrverktyg och
borrstänger sker medelst ett spel E försett med
friktionstrumma. Spelet har dessutom en vinschtrumma samt
fotbroms med spärranordning. Från den drivande
remskivan F överföres rörelsen med remmar till borrhuvud
och pump under det att spelet drives med en ketting.
Borrhuvud, spel, pump och drivningsanordningar äro
monterade på ett kraftigt ramverk G, som i sin tur
upplägges på en träram av grova stockar. Igångsättning
och frånslagning av borrspindel, pump och spel samt
skötsel av vattenkranar, inmatning av stålsand m. m.
sker alltsammans på samma sida, å fig. 2 dön sida, som
vänder framåt, varigenom skötseln av maskinen
underlättas.

Konstruktionen å borrverktygen framgår av fig. 3.
De med borrspindeln hopskruvade borrstängerna, C å

Fig. 1. Stålsandborrmaskin typ Ingersoll Calyx F-4. A Borrhuvud. B Borrspindel. C
Borrstång. D Vattenpump. E Spel. F Drivremskiva. G Ramverk.

fig. 1 och G å fig. 3 hava en yttre diameter av 50 mm
och en inre diameter av 38 mm. Borrstängerna hava
varierande längder, 0,6, 1,5 och 3,0 meter. De kortare
längderna insättas närmast borrmaskinen och utbytas
under borrningen successivt mot längre. Av fig. 3
framgår huru borrstängerna hopkopplas med slamröret
C och kärnröret D genom förminskningskopplingen E
och samlingskopplingen A. Kärnröret D är hopskruvat
med borrkronan H, vars utseende närmare framgår av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928b/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free