Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 14 jan. 1928 - Om Djupborrning med stålsandsborrmaskiner, av bergsingenjör Bror Christiansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fig. 4. Yttre diametern å borrkronan är 88 mm och
godstjockleken 9—10 mm. Kolhalten å borrkronan har
analyserats till 0.13 %. Den å bilden synliga sneda
ur-sågningen avser att underlätta såväl vattnets rörelse som
stålsandens framträngande till periferien av borrkronan.
Denna slits göres 25 mm bred och uppsågas alltefter som
borrningen fortskrider och avnötningen å kronan sker.
Den använda "stålsanden’’, L å fig. 3, visade vid
analys C = 3.34. Si = 2.10 och Mn = 0,45, varför den
rätteligen bör betecknas som granulerat tackjärn. I det
följande användes dock fortfarande benämningen
stål-sand. Stålsandkornen hade rundad form och voro av ca
2 mm diameter. Hårdheten å desamma är stor, men har
icke kunnat direkt uppmätas.
Vid borrning roterar borrkronan med en hastighet av
200 varv pr minut. Rotationsriktningen framgår av fig.
3. Stålsanden inmatas genom en särskilt härför lämpad
krän och föres med vattenströmmen till toppen av
borrspindeln samt därifrån vidare genom de ihåliga
borrstängerna tillsammans med spolvattnet till hålets botten.
Stålsanden lägger sig under borrkronan och är det
sannolikt att kornen fastna i den relativt mjuka
borr-kronan, varför vid rotationen erforderlig avnötning av
berget kommer till stånd. Givetvis förbrukas härvid
såväl stålsanden som borrkronan successivt och måste
ny stålsand periodvis inmatas. Vattenströmmen gives
sådan hastighet att stålsanden icke medföljer utan
endast borrslammet. När slammet kommit upp till
överkanten av slamröret C, fig. 3. nedfalla de grövre
borrpartiklarna i detta, under det att det finare slammet
medföljer till ytan, se även fig. 5. Denna bild visar ett
slamrör av något annan konstruktion och huru
brytning och upptagning av borrkärnan försiggår. När
borrningen fortskridit så långt som visas å fig. 5 och
borrkärnan fyller kärnröret, stoppas borrningen och
spolas hålet så kraftigt som möjligt med vatten. Med
vattenströmmen nedsläppes därpå små rundade stenar av
5—10 mm diameter, som fastna mellan borrkärnan och
insidan på kärnröret. Borrspindeln köres därpå runt ett
par varv, varvid kärnan lossnar och medföljer upp vid
upptagningen av borrstängerna, se fig. 5. För
underlättande av kärnans fastnande är borrkronans innerdiame-
11 febr. 1928
ter något mindre än kärnrörets. Sedan borrverktyget
uppkommit, uttages lätt kärnan och tömmes även vid
behov slamröret.
För matning av borröret och inmatning av stålsand
åtgår endast en man, men erfordras vid upptagning av
borrstängerna två man. Borrningen kan dock drivas
mer än 8 timmar pr dygn med två man, då som nämnts
tidvis endast en man erfordras. Drivkraften utgjordes
i föreliggande fall av en elektrisk motor, som i regel
förbrukade mellan 6 och 7 kW.
Nedanstående resultat äro hämtade från det första
provhålet vid borrning under jord, varvid hålet gavs
20° awikning från vertikalplanet. Stupning å
bergarterna var omkring 60° och gick hålet alltså i ca 50°
vinkel mot stupningen. Borrhålet genomgick omväxlande
grönskarn av hård och medelhård beskaffenhet,
kalksten och grönskarnsmalm. Till sist påträffades
sidostenen, leptit, varefter borrningen upphörde. Nedan
har angivits huru många meter, som sammanlagt borra-
des i de olika bergarterna.
I grönskarn ................................17,83 meter
„ kalksten ......................26,88 „
„ grönskarnsmalm .......... 4,25 „
„ leptit .................... 4,78 „
Summa 53,74 meter
På hela borrningen erhölls 44,59 meter borrkärna eller
83 %. Kärndiametern blev omkring 63 mm.
Borreffekten pr skift om 9 timmar bruttotid.
I grönskarn ........................1,62 meter/skift
„ kalksten ..........................2,69 „
„ grönskarnsmalm ............2,12 „
„ leptit ................................0,96 „
Vid fördelning av använd tid å respektive arbeten
erhölls följande resultat.
För borrning.................. 70,0 %
„ kärnupptagning och spolning 21,8 „
„ rürskarvning ............. 1,9 „
„ diverse arbeten ........... 6,3 „
Summa 100.0 %
4 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Djupborrr.ing i 20° vinkel frun vertikalplanet med stålsandborrmaskin.
Avnötningen å borrkronorna
var i regel 2 cm och
stålsand-förbrukningen 1,13 kg, allt pr
borrad meter.
Den enda olägenheten av
någon betydenhet, som uppstod
under borrningen, var den, att
Fig. 4. Borrkrona
vid
stålsandborr-ning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
