Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 14 jan. 1928 - Om Djupborrning med stålsandsborrmaskiner, av bergsingenjör Bror Christiansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 jan. 1928
BER GSVETENSKAP
3
Fig. 5. Kärnbrytning vid
stålsandborrning.
40A
Fig. 3. Borrverktyg för
stål-sandborrmaskin. A
Samlingskoppling. C Slamrör. D
Kärn-rör. E Förminskningskoppling.
G Borrstänger. H Borrkrona.
L Stålsand.
vid ca 20 m djup uppstod en viss skallring å
borrstängerna. Denna berodde antagligen på att vid
rotationen borrstängerna erhöllo en svängande rörelse i
hålet och slogo emot hålets väggar. Enligt uppgift från
leverantören skulle denna skallring kunna borttagas
genom inskjutning på borrstängerna av ihåliga muffar av
något hårt träslag så avpassade, att ytterdiametern å
muffarna blev ca 10 mm mindre än borrhålets diameter.
Borrningen slutfördes dock utan dylika muffar, men
torde desamma dock bliva nödvändiga vid borrning till
större djup.
För jämförelse anföres nedan effektsiffror från tidigare
diamantborrningar vid samma gruvfält. För direkt jäm-
förelse har även här uträknats borrade meter på
brutto-tid vid skift om 9 timmar.
Borrhål 1 Borrhål 2 Borrhål il Borrhål 4
Grönskarn ................1.65 m 2.77 m 1,65 m 2.13 m
Kalksten....................2.22 3.77 — 2,69
Grönskarnsmalm .. 2.03 — — 2,05
Leptit ............ 1,11 1,69 1,41 1,85
Borrhålets diameter var 36 mm och borrkärndiametern
ca 24 mm.
Uträknas medeltalet av dessa diamantborrningar och
jämföres med stålsandborrningen erhålles följande:
Stålsand borrning Diamantborrning
Borrkärndiameter 63 mm Borrkärndiam. 24 mm
Grönskarn ....................1.62 m/skift 2.05 m/skift
Kalksten........................2,69 „ 2,89 „
Grönskarnsmalm .... 2,12 .. 2,04 „
Leptit ............................0.96 ,, 1,51 .,
Som synes är skillnaden i effekt ej så stor utom för
leptiten, som ju även är den hårdaste bergarten av de
anförda.
Kostnaderna pr borrad meter blir till övervägande
grad beroende av arbetslönerna, då dessa utgöra 75 %
av totalkostnaden.
Fördelarna gentemot diamantborrning bliva i
ekonomiskt avseende avsevärda och diamantborrning med
endast 24 mm kärna torde ställa sig minst dubbelt så dyr.
Borrning av enstaka hål vid ett gruvfält blir dessutom
vid anlitande av företag, som utföra diamantborrningar
avsevärt fördyrat genom transporter och resekostnader.
För diamantborrning fordras i regel särskilt utlärt folk
under det att för stålsandborrning kunna användas
vanliga gruvarbetare, som å tider, då maskinen icke är i bruk,
kunna utföra annat gruvarbete. En annan fördel är att
man på ungefär samma borrtid får kärnor med väsentligt
större diameter än vid diamantborrning, vilket för
analyser och bedömning av bergarterna ofta kan hava
stort värde. Skall vid diamantborrning större kärnor
erhållas, stiger kostnaden ytterligare under det att vid
stålsandborrning en viss kärndiameter kan erhållas
för ungefär samma kostnad som en 50 % mindre.
Det anförda borrhålet borrades som förut nämnts med
20° avvikning från vertikalplanet. Leverantören
uppgiver att ined maskinen kan borras upp till 45°
avvikning, men torde härmed även gränsen vara nådd, vilket
givetvis utgör en underlägsenhet gentemot
diamantborrning. Det bästa resultatet erhålles troligen vid stålsand
— liksom vid diamantborrning — vid borrning av
vertikala hål.
Den ovan beskrivna maskinen Calyx F-4 uppgives av
leverantören kunna borra hål upp till 240 m djup.
Härvid kan kärndiametern väljas från 138 ned till 63
mm utan utbyte av borrstänger. Endast borrverktyget
utbytes alltefter den diameter som önskas. Då
anskaffningskostnaden är måttlig och driften icke förefaller
erbjuda några särskilda svårigheter, synes genom
stål-sandsborrmaskinen hava erhållits en även för svenska
förhållanden lämplig apparat för djupborrning. Även
om icke några särskilt omfattande borrningar ännu
utförts, synes en dylik apparat kunna göra god tjänst,
särskilt vid gruvfält med oregelbundna och körtelformiga
malmer, varest undersöknings- och tillredningsarbetena
med fördel kunna kompletteras med djupborrning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
