- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Bergsvetenskap /
9

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 11 febr. 1928 - Om kisels, mangans och fosfors reduktion i masugnsprocessen, av bergsingenjör Ivar Bohm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

xi FEBR.
1928

TekniskTidskrift

utgiven av svenska teknologföreningen

BERGSVETENSKAP 2

Redaktör: B. G, MARKMAN

INNEHALL: Om kisels, mangans och fosfors reduktion i masugnsprocessen, av bergsingenjör Ivar Bohm. — En
kritisk granskning av skivrasbrytningsmetoden, av bergsingenjör Per Egon Gummeson. — Notiser.

ÅRGÅNG
58

OM KISELS, MANGANS OCH FOSFORS REDUKTION I
MASUGNSPROCESSEN.

Av bergsingenjör IVAR BOHM.

Frågan om hur tackjärnet bildas och förändras i
masugnens ställe har på de senare åren tilldragit sig ökat
intresse, detta emedan man har starka skäl att antaga, att
det är i denna del av masugnen, som tackjärnets — och
därmed även det av tackjärnet tillverkade stålets —
kvalitet grundlägges. Det farligaste område, tackjärnet
har att passera under sin tillverkning är formnivån, där
det utsättes för oxidation av blästerns syre och där
temperaturen är hög. Tackjärnets större eller mindre
färskning framför formorna torde ej ha så stor betydelse
för kvaliteten, emedan ju tackjärnet även vid den
efterföljande ståltillverkningen blir kraftigt oxiderat, utan av
alla tecken att döma torde det vara den högsta
temperatur, till vilken tackjärnet upphettas, som i detta
avseende har största inflytandet.

År 1926 publicerade Geheimrat Wüst1 några
beräkningar, som skulle visa, i vilken omfattning denna
oxidation av tackjärnet äger rum. Beräkningarna äro
utförda med stöd av van Vlotens2 och Perrotts och
Kinneys3 analyser av gaserna i masugnens formnivå. På
grund av dessa beräkningar kom Wüst till följande
märkliga slutsatser.

Tackjärnet, som droppar ner framför formorna,
förbrännes till en avsevärd mängd, dels av blästerns syre,
dels av dess vattenånga och av bildad kolsyra.
Omkring 15 % av blästerns syre förenar sig med järnet,
bildande mycket stora kvantiteter järnoxidul, vilken samlar
sig i den ovanför järnet flytande slaggen. Slaggen blir
på denna grund kraftigt färskande och någon reduktion
av kiselsyra, manganoxidul och fosforsyra kan knappast
äga rum; järnet reduceras ånyo i första hand.

Då nu alltså, enligt Wüst, tackjärnet vid passagen
genom slagglagret och i beröringsytan mellan tackjärnet
och slaggen blir färskat, måste det neddroppande
tackjärnet, då det passerar formnivån, ha en halt av kisel,
mangan och fosfor, som är högre än det senare uttappade
tackjärnet. Men, då Wüst vidare anser, att någon
reduktion av dessa ämnen icke kan äga rum under det att
tackjärnet och slaggen droppa ned genom koksmassan
över formnivån, då slagg och tackjärn här rinna skilda
från varann, måste kisel, mangan och fosfor reduceras och
upptagas av järnet, innan detta uppnått sin smältpunkt.

Den lägsta temperatur, vid vilken uppkolat järn blir
flytande och kan avskiljas från den reducerade malmen,
är c:a 1150°, tackjärnets smältpunkt.

Genom laboratorieförsök hava nu Wüst1 och Meyer2
visat, att kisel, mangan och fosfor kunna, vid samtidig
närvaro av järn, reduceras och upptagas av järnet till
betydande kvantiteter vid temperaturer liggande under
tackjärnets smältpunkt. Tabell 1 innehåller några
värden från denna undersökning.

Tabell 1.

Prov nr [-Keduk-tionsmedel-] {+Keduk- tionsmedel+} Temp. °C Tid
timmar Analys Använd järnsort
2 h2 1100 8,00 o/o Mn Elektrolytjärn
5 1150 9 0,07 o/o P
58 1200 5 0,03 o/o Si
51 tfb 1150 5 8,80 o/o Mn "Blumendraht"1
59 1200 0 0,27 o/o P
59 1200 5 0,04 o/o Si
32 c 1100 4 5,oo o/o Mn
55 1170 5 7.97 o/o P
57 1170 5 2,55 o/o si
21 1100 4 1,45 o/o Mn Elektrolytjärn
13 1150 4 1,44 o/o P
56 n 1170 5 1,32 o/o Si n

i 0,04 % c, 0,11 Cfc P.

Beträffande dessa ämnens reduktion anger Wüst
vidare, att de vid masugnsprocessen utreduceras av i
malmens porer befintligt utfällt kol; denna reduktion
börjar för mangan vid 900°, för fosfor vid 1 050° och för
kisel vid 1100°.

Som sammanfattning av Wiists undersökningar kan
man alltså säga, att kisel, mangan och fosfor måste
utreduceras vid temperaturer, då järnet ännu är i fast form,
och att alltså det tackjärn, som bildas och avsmälter
från den reducerade malmen, har ungefär samma
sammansättning, som det uttappade tackjärnet.

Erfarenheter från svenska och amerikanska masugnar
samt undersökningsresultat från egna undersökningar
bekräfta dock ej fullständigt Wüsts uppfattning.

Vid Jernkontorets försöksmasugn utförde jag 1924
några försök för att studera slaggbildningen och
tack-jäxnsbildningen. Prov å beskickningen uttogos ur
masugnen från olika nivåer och undersöktes kemiskt och
mineralogiskt. Av dessa undersökningar3 framgick bl. a.
följande.

1) Wüst, TJeber den Einfluss von Oxydationsvorgängen auf
den Hochofenprocess, Stahl und Elsen 1926 s. 1213.

2) van Vloten, die Verbrennung im Gestell des Hochofen. Stahl
und Eisen 1893 s. 26.

s Perrott, Kinney, Combustion of Coke in Elast-Furnace
Hearth. Trans. Am Inst. Min. Met. Eng. 69 (1923) s. 543.

1 Wüst, Ön the theory of the blast-furnace process, J. o Iron
and Steel Inst. 1927.

2 H. H. Meyer, Mitt. K. W. Inst. Eisenforschung 9 (1927)
s. 273.

3 Bohm, En Studie över masugnsprocessen, J. K. A. 1927,
s. 145.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928b/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free