Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 14 april 1928 - Om en ny metod för direkt stålframställning medelst kolsligbriketter, av bergsingenjör Assar Grönwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
komma hela in i ugnen, hålla de samman vid
nedsmält-ningen även om de insatts i en stor hög.
Jag vill nu övergå till de resultat, som hittills vunnits
vid framställning av kol-slig-briketter, och beskriva,
huru jag anser att man bör gå tillväga vid användandet
därav i olika slags ugnar.
Kvantiteten kolpulver bör naturligtvis beräknas efter
den mängd syre, som finnes i sligen bundet vid järn,
vilket syre skall bilda koloxid med kolet. Yid
martinugnar bör kolmängden ökas ung. 10 %, enär en del kol
förbrännes i den syrehaltiga atmosfären i ugnen. I
stället för att öka kolpulvermängden, kan emellertid även
kol i styckeform chargeras bland briketterna eller
ovanpå desamma. Briketterna böra som sagt ej hava alltför
stora dimensioner. Å andra sidan ökas
briketterings-kostnaden, om små briketter skola formas. Lämpliga
dimensioner torde vara ungefär 100 mm i diameter och
60 mm höjd. Sådana briketter med ca 18 % träkol,
tryckta vid 400 à 500 kg tryck pr cm2 få en vikt av
ca l1/» kg.
I martinugn bör först insättas på ugnsbotten ett lager
tackjärn och däröver briketterna och slutligen några
skyfflar träkol i styckeform (småkol). Grövre skro
in-sättes tillsammans med tackjärnet och finare skro
ovanpå briketterna. Insättningen bör naturligtvis ske så
hastigt som möjligt, och ugnen fylles så mycket som
möjligt upp mot valvet.. Ugnen bör vara tämligen varm
vid insättningen. När denna är fullbordad, påsläppes
gas och luft en kort tid (1/4—1U tim.), varefter gas och
lufttillförseln avstänges, så att reduktionen i briketterna
skall fortgå utan allt för stora förluster av kolpulver.
Den koloxid, som utvecklas förbrinner mellan och över
briketterna med korta lågor till kolsyra, utvecklande en
betydande värme. Om gas- och luftpådraget ej
minskades härvid, skulle valvet och kanalmynningarna bli så
upphettade, att de smälta av. Efter 1 à 2 timmar, då
oriketterna till större delen reducerats, påsläppes gas och
luft ånyo så att nedsmältning äger rum.
I sur martin bör som sagt en viss kvantitet tackjärn
insättas, på det att utreducerad järnsvamp innehållande
järnoxid ej må komma i kontakt med den sura
ugnsbotten, då ju järnsilikat bildas och ugnsbottnen anfrätes.
I basisk martinugn och i basisk elektrisk ugn, där
järn-oxidulen ej kan göra så stor skada på ugnsbottnen,
erfordras ingen eller ringa tackjärnsinsats. Basiskt skro finnes
ju alltid tillgängligt, som kan insättas på ugnsbotten.
För den basiska processen kan träkolspulvret delvis
utbytas mot kokspulver. Detta är billigare och ger
betydligt starkare briketter än med enbart träkol.
Vid elektrisk smältning av kolsligbriketter vill jag
förorda användandet av en legeringsugn, helst av
halvöppen typ, i vilken ett råstål med t. e. 1/2—D/2 % kol
framställes, som avtappas i en mindre elektrostålugn för
raffinering och justering.
Man är van att anse martinprocessen vara en
oxidationsprocess, men om man tar hänsyn till alla de
reaktioner fram och åter, som ske mellan C, Mn, P, S, Si och 02
i slaggen finner man, att den också i viss mån är en
reduktionsprocess. Använder man nu i större eller
mindre grad kolsligbriketter, blir det ju i ännu högre
grad en reduktionsprocess. Beträffande den praktiska
användningen av kolsligbriketter tar det givetvis tid,
innan alla detaljfrågor bli lösta. Problemet är
emellertid teoretiskt intressant och praktiskt betydelsefullt,
var-före det borde kunna påräkna martiningenjörernas
uppmärksamhet.
11 febr. 1928
För att nu visa hur det ställer sig i ekonomiskt
avseende att använda granull-kol-sligbriketter vill jag
jämföra priset per ton järn tillfört medelst briketter med
priset på det tackjärn, som ersattes med briketter. Till
brikettpriset bör tilläggas merkostnaden för förlängd
chargetid.
Anläggningskostnaden för en brikettpress med en
kapacitet om 2 ton briketter pr tim. inkl. kulkvarn,
kolkross, blandare, transportanordning och elektrisk motor
samt enklare byggnad är ung............. 70 000 kr.
för 5 ton/tim........................... 110 000 kr.
För att kunna beräkna målnings- och
briketteringskost-naden bör man känna mängden briketter, som skall
framställas pr år. Antages det en tillverkning av 10 000
ton briketter pr år, blir ränta och amortering 1 kr,
arbetslön 1 kr. och övriga kostnader inkl. royalty 1:50
kr., eller tillsammans kr. 3: 50 pr ton briketter.
Priset för slig är ju olika. Det finns ännu verk, som
räkna med 10 kr. självkostnad, andra räkna med 15 kr.
och även därutöver. Om såsom medeltal räknas med
14 kr. för slig med 64 % Fe blir kostnaden för järn
tillfört genom briketter i sur martin
för 760 kg slig med 64 % Fe à 14 kr. ton . . kr. 10: 64
180 „ träkol à 20 kr. pr läst.......... ,, 12: —
60 „ granull à 100 kr. pr ton ........ „ 6: —
briketteringskostnad ................. „ 3:50
summa kr. 32: 14
För att därav få 1 ton järn och med en järnförlust,
som för säkerhets skull räknas till 7 % högre än deri
vanliga i martin, erfordras 1,9 ton briketter, alltså en
kostnad av kr. 61:07. Härtill bör läggas ökade
smältningskostnader med 10 kr., alltså tillsammans kr. 71:07,
vilket pris bör jämföras med tackjärnspriset. Tackjärn
för sur martin kostar 1111 ca 100 kr. pr ton, vårföre en
betydlig besparing kan påräknas.
För basisk martin kan man i stället för granull
använda järnspån, vilket naturligtvis blir billigare.
Bibehålles träkol som reduktionsmedel blir kostnaderna för
slig och träkol samma som i föregående fall eller
tillsammans kr. 22: 64, för 60 kg järnspån à 55 kr./ton
kr. 3:30 och för briketteringen kr. 3:50 eller summa
kr. 29: 44 och för 1,9 ton briketter kr. 55: 94. Med ökade
smältningskostnader beräknade till kr. 10 blir
totalkostnaden c:a 66 kr., som bör jämföras med ett tackjärnspris
av 75 à 80 kr. För basisk process bör man emellertid
mycket väl kunna ersätta åtminstone hälften av träkolet
med koks och torde då kunna vinnas ytterligare 6 kr. pr
ton järn, tillfört genom briketter.
Övergången till användning av kolsligbriketter i
martinugn behöver ej bli någon tidsödande och dyrbar
historia. Martinugnarna behöva ju ej ändras; det är endast
en brikettanläggning som erfordras.
För sur martin kan man börja med att tillsätta lika
mycket briketter som tackjärn och skro, varav alltså
erhålles ungefär 75 % stål, därav 1/3 framställes ur
briketterna. Huru mycket man sedan kan öka
brikettmängden, får framtida erfarenhet visa.
I elektrisk ugn med reducerande atmosfär kan av
enbart briketter framställas vilket slags järn som önskas,
tackjärn, stål eller mjukt järn. Önskas tackjärn
tillsättes naturligtvis mera kol i briketterna eller bland
briketterna.
TEKNISK TIDSKRIFT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
