- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Bergsvetenskap /
34

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 12 maj 1928 - Grönländsk bergshantering, av bergsingenjör S. O. Corp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

TEKNISK TIDSKRIFT

11 febr. 1928

Fig. 2. Bestigning av Inlandsisen vid Ivigtut.

Koch, som 1917 fullbordade kartläggningen av
Nordkustens geologi.

Av nyss sagda, framgår att för närvarande alla delar
av ytterlandet blivit geologiskt undersökta, även om på
många ställen endast helt flyktigt.

Bergarter.

Gnejs förekommer praktiskt taget över hela landet;
mest framträdande är den på västkusten från
Juliane-haabs distrikt upp till Mellevillebugten. Den uppträder
oftast kraftigt lagrad tillsammans med glimmer- och
hornbländeskiffer, men kan även hava en granitartad
karaktär. I Holsteinsborgs distrikt förekommer s. k.
järngnejs. Inom Fredrikshaabs distrikt genomskäres
gnejsen av talrika diabas-, amfibolit- och granitgångar,
efter vilka kunna iakttagas en hel del förkastningar.

Granit uppträder här och var inom gnejsformationen
som både större eller mindre massiv och gångar. Inom
Godhavns distrikt äro de talrikast. Ett karakteristiskt
granitmassiv täcker det mesta av Sydgrönlands västkust,
den s. k. "Julianehaabsgraniten".

Syenit kan påvisas i några fall. Särskilt hava
Nefelin-syeniterna väckt uppmärksamhet. Av dessa böra
nämnas massiven vid Tunugliarfik Fjord och Arsuk Fjord.
Denna senare förekomst sättes i samband med den 4 km
därifrån belägna kryolitformationen.

Grönstenar förekomma som förut nämnts inom
Fredrikshaabs distriktet i gnejsen i form av diabas- och
amfibolitgångar. Amfiboliten är äldre än diabasen. På
ostkusten samt västkusten av mellersta Grönland
förekommer basalt, som överlagrar och sålunda skyddar de
där förekommande sedimenten tillhörande kritan och
tertiärformationen.

Sedimentära bergarter förekomma rikligt på ostkusten,
hela nordkusten samt omfatta även en del av Thule
distriktet på västkusten; det är röda, gula och grå
sandstenar, huvudsakligen tillhörande kritan men även
tertiärperioden. I Sydgrönland förekommer lokalt en
karakteristisk röd sandsten, den s. k.
"Igallikosandste-nen", antagligen tillhörande silurformationen.

På mellersta Grönlands västkust uppträda avlagringar
med kolförande lager av betydande mäktighet
tillhörande övre kritan och undre tertiärformationen.

Detta är i stora drag Grönlands geologi. Det bör dock
framhållas, att de geologiska undersökningarna, med
undantag av få fall, icke hava bedrivits detaljerat och
särskilt ost- och nordkusten samt Kap York-distriktet
äro flyktigt undersökta. Jag skall i det följande därför
endast beröra förhållandena på västkusten från
Melle-ville-bugten till Kap Farväl, enär övriga delar av landet
äro praktiskt sett obebodda och för närvarande alldeles
sakna förutsättningar för bergsindustri.

Nyttiga men ej exploaterade mineralförekomster.

Metalliskt järn. På Diskoöns sydvästsida har
konstaterats starkt nickelhaltigt järn, dels i lösa block, dels
insprängt i basalt. Om detta järns ursprung hava olika
meningar varit gällande. Man ansåg till en början de
lösa järnblocken vara av kosmiskt ursprung. Sedan
dock järnet även påträffats i basalten, är man numera av
den åsikten, att man har att göra med telluriskt järn och
att det bildats i samband med basaltens framträdande.

Något praktiskt värde har detta metalliska järn icke
fått om man bortser från, att metallen tidigare använts
av eskimåerna till förfärdigandet av jaktredskap, knivar,
o. dyl.

Dolomit och kalkstenar. Sådana uppträda oftast som
gångar och lager i gnejs. Särskilt förekomma de inom
distrikten Jakobshavn, Christianshaab och Egedesminde.
Marmor har påvisats inom distrikten Christianshaab och
Umànak. Många av dessa fyndigheter hava dock visat
sig mindre värdefulla och någon brytning har hittills
icke förekommit.

Asbest. Mineralet har påträffats inom distrikten
Uper-nivik, Egedesminde och Sukkertoppen. I Egedesminde
har asbest av eskimåerna använts till lampvekar i
tran-lamporna, den enda praktiska användning detta mineral
hittills kunnat få i Grönland.

Täljsten. Denna bergart är mycket vanlig i Grönland.
Den uppträder här och var längs hela västkusten — dock
sparsamt inom distrikten Godhavn och Holsteinsborg.
Täljsten har tidigare varit av betydelse för den infödda
befolkningen, i det den använts till lampor, kokkärl o. d.
I vissa distrikt har ett formligt hantverk bedrivits av
eskimåerna med förfärdigandet av tälj stenskärl. Sedan
eskimåerna kommit i kontakt med den europeiska
kulturen och lärt sig använda från Europa importerade
kokkärl, har förfärdigandet av täljstenskärl nästan upphört.
Pf senare tid hava en del infödda börjat begagna sig av
täljsten till skulpturer och många verkliga konstverk
hava tillkommit på detta sätt. Någon rationell brytning
för tekniskt utnyttjande av täljstenen har dock hittills
icke förekommit.

Porcellanit. Denna bergart är egentligen en lerskiffer,
som hårdnat genom kontakt med den glödande basalten.
Bergarten har tidigare av eskimåerna använts till
jaktredskap, slipstenar o. d. Före kolonisationen var
förfärdigandet av föremål av porcellanit ett utbrett
hantverk, särskilt inom Godhavns distrikt. Genom
tusk-handel avyttrades de förfärdigade föremålen till
omkringliggande boplatser. Något tekniskt värde har
bergarten hittills icke visat sig äga.

Tekniskt användbara mineral.

Kol. De grönländska kolförekomsterna voro kända
redan av de isländska vikingarna. Sedermera besöktes
koldistrikten av tysken Giesecke, som därigenom gjorde
världen ännu en gång uppmärksam på dessa kolrike-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928b/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free