Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 12 maj 1928 - Grönländsk bergshantering, av bergsingenjör S. O. Corp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 jan. 1928
BER GSVETENSKAP
37
nomisk betydelse för hela den danska kolonisationen av
Grönland. Det torde därför vara av intresse att gå
tillbaka i tiden och följa detta gruvfälts historia intill våra
dagar.
Kryoliten var känd sedan gammalt av eskimåerna.
Fyndigheten undersöktes helt flyktigt av Giesecke 1807.
Sedermera företogos mera detaljerade undersökningar av
dansken Rink, som även upprättade en karta över
fyndigheten. I våra dagar hava en hel del geologer och
mineraloger sysslat med denna undei’bara fyndighets
gåtfulla karaktär. Särskilt har nedlagts ett stort arbete vid
undersökning av kryolitgruppens olika mineral.
Till en början knöt sig intresset mer till den
silver-haltiga blyglansen samt tennmalmen. Kryoliten själv
ansågs däremot värdelös tills att den berömde danske
vetenskapsmannen Julius Thomsen åren 1849—52
lyckades framställa soda av kryolit. 1853 erhöll han
ensamrätt på framställning av kryolitsoda och man gjorde
sig klar att börja tillgodogörandet av fyndigheten. Men
därmed började svårigheterna för Thomsen.
Det gick hela 3 år innan han 1856 lyckades erhålla
danska regeringens tillåtelse att hämta en första last
kryolit från Grönland.
Snart insåg han dock. att han icke skulle kunna
förmå sköta denna affär ensam, varför han allierade sig
med gasverksföreståndare Howits. Denne lyckades
senare påvisa kryolitens användbarhet även för emalj, en
egenskap som för närvarande är en bidragande orsak till
kryolitens vidsträckta användning. Vidare lyckades
Thomsen intressera C. F. Tietgen för företaget. Det
blev nu mer fart i företaget och hösten 1856 anlände den
första skeppslasten på 103 ton till Köpenhamn.
Efter att förnyad tillåtelse erhållits att hemföra
ytterligare 3—4 skeppslaster, anlades fabriken "Öresund"
1859 i Köpenhamn. En koncession beviljades 1857—
1863 för ytterligare 5 år under vilken tid obegränsade
mängder skulle få hemsändas. Gruvans koncession
överläts 1864 till "Kryolith Mine- og Handels Selskabet",
som övertog driften i Grönland medan fabriken
"Öresund" mottog kryoliten i Köpenhamn, där den anrikas
och försäljes. Senare har förlängning av koncessionen
skett åtskilliga gånger och den nuvarande utlöper 1940.
Till en början betingade sig staten en avgift av 12—
20 % av den utbrutna kryoliten. Senare förändrades
betalningssystemet så att 1920 avgiften utgjorde i runt
tal 65 kronor per ton. 1925 förhöjdes avgiften till
ungefär det dubbla utan någon förlängning av
koncessionstiden.
Kryoliten vid Ivigtut uppträder som en i dagen cirka
180 meter lång och 30—65 meter bred klumpformig
massa. Dess utsträckning mot djupet är ännu ej exakt
känd men anses numera icke så stor, som man förut
trott. På 50 meters djup under havet förefinnes även
kryolit. Denna omgives av granitporfyrer. Hela
formationen uppträder i övrigt som en isolerad företeelse inom
gnejsområdet. Cirka 4 km från förekomsten framträder
ett mäktigt nefelin-syenitmassiv, vilket den geologiska
vetenskapen velat sätta i samband med
kryolitförekom-sten. Som bekant kunna fluorångor påverka metasilikat
— i detta fall nefelin — under bildning av kryolit och
kvarts. Man betraktar förekomsten som en
pneumatoly-tisk-metasomatisk bildning. Kryolitmassan är
grov-kristallinisk och utgöres förutom kryolit av siderit,
kvarts, blyglans, kopparkis och zinkblände. Även andra
mineral hava påträffats, hörande till kryolitgruppens
mineraler, som t. e. Kryolitionit, Ralstonit, Thomsenolit,
Pachnolit, Gearksurtit, Hagemannit, osv., av vilka en
del äro omvandlingsprodukter av kryoliten. Inuti
kryolit-massan har påvisats lösa stycken av sidostenen,
som troligen på ett senare stadium av kryolitbildningen
lossnat och nedsjunkit i massan. Inom massan kan
konstateras en nybildning av kryolit i det att kryolit av
mera rent material som gångar genomsätter den
ursprungliga mera orena massan.
Driften har i allmänhet pågått med öppen
"horisontal" pallbrytning, i det att man tidigare för varje år
avsänkt l1/2 meter. Vid uppnådda 50 meters djup
fortsattes brytningen i den öppna gruvans väggar genom
"vertikal" pallbrytning, vertikala skivor av 8 meters
bredd, 20 meters längd och 50 meters djup. Senare
hava tvenne magasin anlagts och delvis färdigbrutits.
Hittills har använts handskrädning, varvid endast de
mera rena partierna av gruvan uttagits. För framtiden
är infört lastning med skopa, sedan ett plockverk blivit
Fig. 8. Kryolitgruvan vid Ivigtut: Eftersyn av väggen vid "vertikal"
pallbrytning.
Fig. 7. Kryolitgruvan vid Ivigtut: Borrning vid "vertikal" pallbrytning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
