Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 12 maj 1928 - Grönländsk bergshantering, av bergsingenjör S. O. Corp - Jordens svavelkistillgångar, av Harald Carlborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 jan. 1928
BER GSVETENSKAP
39
Diskussion:
Bergsingenjör Helmer Sandberg frågade, huruvida föredr.
besökt Ivnatsiaks koppargruva och kunnat bilda sig någon
föreställning om, huruvida icke malmen kunde skrädas
upp i högre metallhalt, så att den bleve värdefullare. I
Nautanen provades år 1909 malm från Ivnatsiak.
Resultaten blevo sådana, att en del av Nautanenanläggningen
sedermera överflyttades till Grönland, där också några
svenskar anställdes. Enligt vad talaren hört sägas, skulle
det egentligen hava varit misskötsel, som var orsak till
företagets misslyckande.
Föredr. hade flera gånger besökt gruvan, som
emellertid då var övergiven, varför inga närmare undersökningar
kunde företagas. Det berättades emellertid, att skötseln
lämnat åtskilligt att önska, varför gruvan, trots det dåliga
resultatet hittills, möjligen kunde hava en framtid. Genom
Landmannabankens fallissemang förlorade företaget sitt
enda finansiella stöd.
Bankdirektör Wiking Johnsson bad om upplysning
beträffande kryolitens huvudsakliga användning och pris.
Föredr. meddelade som svar, att sedan tillverkning av
kryolitsoda numera ej är lönande, torde konsumtionen för
framställning av emalj vara viktigast. Dessutom förbrukas
något för mjölkglasfabrikation och inom porslinsindustrien
för erhållande av porslin med hög glans. En mycket viktig
roll spelar kryoliten som flussmedel för bauxitens
smältning vid aluminiumframställning. Beträffande priset, så
hålles detta mycket hemligt, men talaren trodde sig veta,
att det vid leverans till U. S. A. ställer sig ca. 500 kr./ton.
På apotek i Köpenhamn har priset varit 3 kr./kg.
Bergsingenjör H. Carlborg frågade, huruvida den s. k.
konstgjorda, i Nordamerika framställda kryoliten utgjorde
någon farlig konkurrent till den naturliga.
Föredr. ansåg att detta alltid varit och är förhållandet.
Det lär hava förekommit, att ett tyskt patent å
kryolit-framställning inköpts för att oskadliggöra det. Emellertid
är den konstgjorda kryolit, som hittills kunnat tillverkas,
ej lika bra som den naturliga.
JORDENS SVAVELKISTILLGÅNGAR.
År 1926 sammanträdde den XIV internationella
geologkongressen i Spanien. Dess organisationskommitté fann
tillfället lämpligt att på samma sätt som vid de XI och
XII kongresserna gjorts beträffande järnmalm och stenkol
söka åstadkomma en inventering av jordens
svavelkistill-gångar.
Det visade sig omöjligt att i enlighet med den
ursprungliga planen vid tiden för kongressens sammanträdande
publicera resultatet, som emellertid numera föreligger i form
av tvenne år 1927 i Madrid utgivna volymer med titeln
Les Réserves mondiales en Pyrites om sammanlagt
X + 703 sid. jämte talrika inhäftade tabeller och kartor.
Planen är densamma som för de tidigare offentliggjorda
liknande arbetena, i det att för olika länder lämnas mer
eller mindre fullständiga översikter, vilka genom
utgivarnas försorg kondenserats och sammanfattats i en
inledning.
Slutresultatet kan sammanföras i följande tabell:
Land. Tillgångar, tusental ton.
Påvisade. Antagliga. Möjliga. Summa.
Spanien ........ . 272 731 147 562 > 65 000 485 293
Norge ......... . 40 473 15 715 mkt stora 56 188
Eur. Ryssland... 9 339 25 077 > 1 550 35 966
Italien ......... 8 904 10 204 > 820 19 928
Portugal ....... 7 091 — > 15 000 22 091
Tyskland ....... 3 192 — > 14 000 17 192
Sverige ........ 1 581 14 870 — 16 451
Rumänien ...... 4 253 6 464 — 10 717
Frankrike ...... 4 519 2 750 —■ 7 269
Grekland ....... 2 500 2 298 > 966 5 764
Cypern ......... — 5 000 — 5 000
Österrike ....... 500 2 200 — 2 700
Finland ........ — 2 000 — 2 000
Polen .......... 700 — små 700
Tjeckoslovakien . . stora — — —
Europa ....... . 355 783 234 140 > 97 336 687 259
Japan .......... . 93 338 56 651 — 149 989
Sibirien ........ 8 195 1270 5 800 15 265
Holl. Indien — 120 1700 1820
Asien ........ . 101533 58 041 7 500 167 074
Afrika, Madagaskar — — 1700 1 700
Kanada ........ . 1500 32 000 10 000 43 500
Argentina ...... 50 — — 50
Amerika ..... 1 550 32 000 10 000 43 550
Land. Tillgångar, tusental ton.
Påvisade. Antagliga. Möjliga. Summa.
Tasmanien ...... 6 235 933 — 7 168
Queensland ...... — — 1000 1000
Oceanien ...... 6 235 933 1 000 8 168
Hela jorden ... 465 101 325 114 > 117 536 907 751
Beträffande sättet för uppskattningen sattes som
minimigräns för svavelhalten 35 %, varvid dock även skulle få
ingå sådan fattig kis, som det var lätt att anrika till minst
denna halt. Enligt planen skulle hänsyn tagas endast till
fyndigheter ovan 1 000 m avvägning. Såsom påvisade
tillgångar (réserves actuelles) skulle räknas de verkligen genom
undersökningar konstaterade, såsom antagliga (probables)
sådana, som blott approximativt kunde uppskattas i siffror,
och såsom möjliga (possibles) sådana, vilkas omfattning
ej kunde siffermässigt fastslås.
Vissa skiljaktigheter beträffande olika länder i fråga
om beräkningsgrunderna har trots dessa bestämmelser ej
kunnat undgås och torde vara oundvikligt. Det behöver
knappast påpekas, att primärmaterialet vid dylika
uppskattningar alltid måste bliva mycket ojämnt och
slutresultatet ännu mindre exakt än motsvarande, trots all omsorg
nog ofta ganska osäkra kalkyler för även geologiskt
ganska väl kända områden. I detta speciella fall tillkomma
dessutom flera omständigheter, t. e. att siffermässiga
beräkningar kunnat genomföras för blott få länder utanför
Europa, vilket antagligen förnämligast beror på, att av en
eller annan orsak svavelkis på åtskilliga håll ej brytes,
oaktat stora kända tillgångar därav finnas. Så t. e. är
Förenta staternas svavelkispfoduktion, trots förefintligheten
av många förekomster, nästan ingen, alltsedan det nativa
svavlet fått överhanden, och den svavelkis, som med nutida
metoder utan några större svårigheter skulle kunna
produceras i samband med anrikningen av komplexa kismalmer
eller kopparmalmer, får gå i avfallet. Detta torde
närmast vara anledningen till att inga siffror för Förenta
staternas kompilerats, ehuru för detta liksom för flera andra
länder en översiktlig framställning lämnas i texten utan
att avsätta spår i de sammanfattande tabellerna. I många
länder har den kemiska industrien ännu ej nått sådan
omfattning, att svavelkisfyndigheterna börjat tilldraga sig
någon närmare uppmärksamhet.
Inventeringen ger därför närmast svar på frågan om
tillgångarna i de länder, som f. n. såsom producenter spela
någon större roll på svavelkismarknaden.
Dessa luckor oaktat har publikationen naturligtvis stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
