Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 11 aug. 1928 - Tekniskt viktiga, lätta aluminiumlegeringar, av bergsingenjör Torkel Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TEKNISK TIDSKRIFT
11 febr. 1928
Fig. 2. Al—Mg2Si. Jämviktsdiagram lör det binära
systemet Al—Mg2Si enligt Jeffries och Archer.
som i första hand komma i fråga för att förbättra de
nämnda egenskaperna, äro koppar, zink, magnesium och
kisel. Samtliga dessa ämnen hava i fast tillstånd en
begränsad och relativt liten löslighet i aluminium, men bilda
med aluminium intermetalliska kemiska föreningar såsom
Al2Cu, Al2Zn3, Mg4Al3 etc., vilka senare med den fasta
lösningen bilda eutektika. Som exempel må anföras
systemet aluminium-koppar, vars aluminiumrika sida av
jämviktsdiagrammet framgår av fig. 1.
kan praktiskt framställas av handelsaluminium, sällan
består av mindre än 3 å 4 komponenter men ofta av
betydligt fler, inses svårigheterna att erhålla full klarhet
beträffande aluminiumlegeringarnas metallografi.
Fig. 3 visar det vanliga utseendet hos en gjuten
legering med omkring 4 % koppar. Enligt diagrammet,
fig. 1, skulle här förefinnas mättad lösning av koppar i
aluminium samt ett eutektikum mellan denna fasta
lösning och CuA12. Eutektiket finnes emellertid icke, utan
endast den fasta lösningen CuA12, vilken förening är
utskild som ett nätverk mellan korngränserna.
Fig. 4 visar samma legering i större förstoring. De
Vid 542° har koppar en löslighet i aluminium av c:a
5 %, motsvarande punkt B i diagrammet. Vid lägre
temperatur minskar emellertid lösligheten och vid 300° är
den sålunda endast mellan 2 och 3 %, motsvarande
punkt S. Punkt E representerar det ovan nämnda
eutektiket med en kopparhalt av 33 %. Eutektikets
komponenter äro mättad fast lösning av koppar i aluminium
med 2—5 % Cu samt den kemiska föreningen CuA12 med
54 % Cu.
Vid teknisk framställning av alumiumlegeringar
kompliceras emellertid ofta förhållandet därigenom att
han-delsaluminiet håller visa kvantiteter föroreningar; i första
hand järn och kisel. Legeras sålunda aluminium med
magnesium, förenar sig aluminiets kiselhalt med
magnesiumtillsatsen till magnesiumsilicid Mg2Si. Råkar
förhållandet mellan magnesium- och kiselhalten just svara mot
den nämnda föreningens sammansättning, illustreras
tillståndet av ett binärt diagram med halten av
magnesiumsilicid som ena koordinat i enlighet med fig. 2.
Fig. 4. Samma prov som fig. 3. Först. 1 000 X. (U. S. Bureau of
Standards.)
mörkare punkterna i CuAl2-nätet utgöras av ett ternärt
alumium-kisel-magnesiumeutektikum. I nätverket ingår
ävenledes provets järnhalt, men kan den järnhaltiga
komponenten ej skiljas från CuAl2 på oetsat prov.
Legeringens fullständiga analys är:
Koppar ............... 4,10 %
Järn.................. 0,34
Kisel ................. 0,32
Magnesium ............ 0,61
Mangan............... 0,51
Aluminium ........................94,12
Fig. 5 visar en i aluminiumlegeringar ofta
förekommande strukturbeståndsdel, som man dock ännu ej
lyckats närmare identifiera. Man vet endast att den är en
komplex järn-kiselbeståndsdel. Vanligen går den under
benämningen X-komponent eller "kinesiskt
skrifttecken-komponent".
Fig. 3. Gjuten aluminiumlegering med 4 % koppar. Polerad, oetsad
yta. Först. 150 X. (U. S. Bureau of Standards.)
Likheten med koppar-aluminiumdiagrammet är
påfallande. Magnesiumsilicid bildar med aluminium fast
lösning och lösligheten avtager med temperaturen.
Ävenledes förefinnes ett eutektikum mellan den fasta
lösningen och magnesiumsiliciden.
Svarar däremot förhållandet mellan magnesium och
kisel icke mot magnesiumsilicidens sammansättning,
erhålles genast ett ganska komplicerat system. Tages
sedan i betänkande att den enklast möjliga legering, som
Fig. 5. I gjutna aluminiumlegeringar ofta förekommande, komplex
kisel-järn-strukturbeståndsdel, benämnd X-komponent. Oetsat prov.
Först. 2 500 X. (U. S. Bureau of Standards.)
Smältningspraxis vid aluminiumlegeringarnas
framställning.
Före beskrivningen av de speciella legeringarna må i
all korthet nämnas några ord om
aluminiumgjutlege-ringarnas framställning i allmänhet.
På grund av aluminiets låga smältpunkt 658°C kan
nästan alla ugnstyper användas för smältningen.
Smältning i degel är dock kanske det vanligaste för små till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
