Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 11 aug. 1928 - Tekniskt viktiga, lätta aluminiumlegeringar, av bergsingenjör Torkel Berglund - Litteratur - Mining engineers handbook, av Harald Carlborg - Notiser - Noteringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
TEKNISK TIDSKRIFT
11 febr. 1928
som användes före avkylningen, och ju mera drastisk
’’härdningen" är, ju motståndskraftigare blir materialet
mot korrosion. Ävenledes ger en längre åldringstid vid
lägre temperatur bättre resultat i detta avseende än en
kortare tid vid högre temperatur.
Trots dessa förbättrade behandlingssätt är dock
fortfarande korrosionsfrågan på många håll en allvarlig
faktor att räkna med, t. e. inom flygväsendet etc. Av
denna orsak användes också i största möjliga mån
skyddsöverdrag på duraluminiets yta som skydd mot
atmosfäriliernas inverkan. Bland de bästa
ytbehandlingsmetoderna torde vara den s. k. anodbehandlingen,
där stycket nedföres som anod i ett elektrolytiskt bad
av varm kromsyrelösning m. m. På grund av
passive-ringsförhållandena måste anoden nedföras med tillslagen
spänning. Härigenom erhålles en svag oxidation av
ytan, som gör den betydligt motståndskraftigare mot
atmosfärisk inverkan. Även lämpar sig den så erhållna
ytan förträffligt för inoljning osv.
Ett annat behandlingssätt, som ger i huvudsak samma
slutresultat är ett tyskt patenterat förfarande, benämnt
Jirotka-förfarandet. Duraluminiet behandlas härvid i en
varm lösning av kaliumbikromat jämte andra salter.
I U. S. A. har helt nyligen American Aluminium Co.
slagit in på en ny väg, i det de lyckades framställa en
triplexmetall i plåtform av
renaluminium-duraluminium-renaluminium. Renaluminiet med 99,98—99,99 %
aluminium visar en i förhållande till vanligt handelsaluminium
utomordentligt god motståndskraft mot korrosiva
angrepp och skyddar det underliggande duraluminiet
effektivt.
Diskussion:
Civilingenjör Filip Langlet framställde en fråga om
föredraganden kände till hur man gick tillväga för att
få den stora hårdhetsgrad, som utmärker exempelvis
korsettfjädrar av aluminium. De äro så hårda att man ej kan
få märke i dem vare sig med fil eller borr.
Föredraganden hade ej kännedom om denna detalj.
Prof. J. A. Leffler nämnde att han vid besök i Berlin
helt nyligen på dess bekanta Werktagutställning fått ett
mycket livligt intryck av de lätta metallernas frammarsch.
Järnet och stålet synes nu bliva trängt från två håll, dels
från legeringar med de tunga metallerna och dels från de
nyss beskrivna legeringarna med aluminium såsom basis.
Talaren framkastade att det skulle vara intressant få en
diskussion till stånd just om vilka utsikter järn och stål
hava i konkurrensen med de nya legeringarna av lätta
metaller. ->
Föredraganden ansåg att man knappast kunde befara att
de lätta metallerna skulle uttränga järn och stål, men att
de hade sin oerhört stora betydelse för konstruktionen inom
transportväsendet.
Dir. S. Nauckhoff erinrade om att i Norge, som ju var
ett föregångsland när det gäller de lätta metallernas
användning, man inom ännu flere områden än föredraganden
anfört redan tagit aluminium i anspråk. Talaren anförde
såsom exempel, taktäckning, reservoirer för syror och andra
liknande frätande vätskor ävensom i mjölkflaskor o. dyl.
ersättande det förtenta järnblecket.
Föredraganden önskade komplettera sitt föredrag med
en detaljupplysning, som oavsiktligt utelämnats, nämligen
att duraluminium tyvärr ej gick att svetsa, då genom denna
värmebehandling hållfasthetsegenskaperna gingo förlorade.
Dir. S. Nauckhoff frågade huru lång tid man måste
medgiva för åldershärdningen.
Föredraganden upplyste härom att olika legeringar
krävde så olika lång tid att något generellt svar därpå ej
kunde givas. Olika temp. krävdes också, så att somliga
kunde hårdna vid vanlig rumstemp., emedan andra måste
hava förhöjd temp. Ibland var härdningen färdig på några
timmar, ibland kunde krävas 4 till 6 veckor.
LITTERATUR
Mining engineers handbook, Second Edition, utg. av
Robert Peeiæ. John Wiley & Sons, Inc., New York, 19217,
XIV + 2 528 sid. Pris: i ett band 10 i två band 12 $, inb.
Det torde väl knappast på något språk finnas ett mera
innehållsrikt koncentrat av gruvvetenskapen än denna
välkända handbok, som förra året efter ett decenniums förlopp
utkom i sin andra, 25 000 ex. stora upplaga. Innehållets
vida omfattning röjes blott delvis av det imponerande
sidantalet, ty genom val av liten stilsort, kortfattat skrivsätt
och konsekvent användande av förkortningar, har ett
förvånande stort material kunnat inpressas i boken.
Beträffande innehållet är det lättare att redogöra för vad
som fattas än för vad som finnes. Ämnet malmers och kols
mekaniska behandling representeras endast av ett kort
kapitel om krossning och handskrädning, vilken brist
emellertid fylles av den å samma förlag år 1927 utkomna, i sitt
slag lika innehållsrika "Handbook of Ore Dressing" av
Taggart. De nya geofysikaliska malmletningsmetoderna äro
tämligen summariskt behandlade, men svårigheterna att
vederhäftigt kondensera de nyaste landvinningarna på detta
område till handboksform äro säkerligen också ganska stora.
I övrigt torde den inom yrket sysselsatte i boken kunna
finna svar på de flesta för behandling i en handbok lämpade
frågor, även om de röra sig inom områden, som i
förhållande till den egentliga gruvvetenskapen ligga ganska
periferiskt. I Nordamerika lär arbetets första upplaga ha fått
användning som lärobok vid en del bergsskolor.
Givet är att innehållet mest rör sig om amerikansk
praxis, men ett genomseende av litteraturhänvisningarna
vid slutet av varje avsnitt ger vid handen, att hänsyn tagits
till även utomamerikanska erfarenheter i ingalunda liten
utsträckning. H. G.
NOTISER
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av augusti och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5,19«
£ 29,05 per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 240—290.
3) Valstråd, j 0,45 K » » 270—320.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris svenska kr. 170—200.
5) Valsat lancashirejärn, » » » 280.
För rubrikerna 2—5 avser noteringen 1 000 kg fritt banvagn
verket netto per 30 dagar.
Omräknade per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn och
i engelska pund och amerikanska dollars efter kurser om 18,195,
respektive 3,7275 kr., utgöra noteringarna för:
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt ........ £ 14,10.— £ 70,85
£17,6— £84,50
3) Valstråd, över 0,45 kolhalt............................ £ 16,4.— £ 79,05
£19,0.— £92.65
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris ........ £ 10,12.— £ 51,80
£12,6.— £59,95
5) Valsat lancashirejärn, mjukt, grundpris .... £16,15.— £81,75
Gjuttackjärn :
Engelskt nr 1................................ Sh. 68—6 "1 per 1016 kg fob
» t 3............................... » 66—0 J verkets docka.
Ferrolegeringar:
Kiseljärn 45/50 % .................... Kr. 265 p 1000 kg basis 45 sk. 5
fbv köp.stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ £ 13 — 5 — O per 1016 kg fob
engelsk hamn
förpackat ............ » 1 — 0 — 0 extra.
Ferrovolfram 80/85 0/0 kolfri.... » 0 — 1 — 3 prlblegering.
Ferrochrom 60/70 % 2/4 % C »30 — 0—0 skala 11/—.
» 4/6 % C »19 — 15 — 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg bas
60 fob engelsk
hamn.
® Kolfri legering .... £ 0 — 1 — 2 per lb Cr.
Chrom, metallisk........................ » 0 — 2— 8 per lb Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ » 0 —14 — 0 per lb Va.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
