- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Bergsvetenskap /
68

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 8 sept. 1928 - Om den selektiva flotationens införande vid Sulitelma, av ingenjör Kjell Lund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

TEKNISK TIDSKRIFT

11 febr. 1928

någon märkbar inverkan på kopparkisen. Tabellen
omfattar heller icke större tillsatser än 1,5 kg kalk per ton,
och såsom synes har denna mängd ej heller någon
utpräglad verkan på zinkblende. I praktiken användes dock
ofta betydligt mera kalk än 1.5 kg och verkar då kraftigt
även på zinkblende.

Av mindre praktisk betydelse är kalciumklorid och
natriumhydrat. De inverka båda kraftigt på svavelkis,
i synnerhet kalciumkloriden. Men medan denna reagens
även nedsätter flytförmågan hos bly- och zinksulfiderna,
lämnar natriumhydratet dem oberörda. T. o. m. synes
här på bilden flytförmågan hos zinkblende stegras.

Soda torde kunna betraktas som den näst kalk
viktigaste modifierande reagensen. som särskilt har kommit
till användning vid flotation av komplexa
bly/zinkmalmer. Dess verkan är i många hänseenden lik kalkens, men
på en viktig punkt har sodan en speciell egenskap: Den
inverkar icke alls på blyglans, och det är denna
egendomlighet som utnyttjas vid bly/zinkseparationen.
Visserligen har sodan, enligt bilden här. icke någon särskilt
dödande inverkan varken på Zinkblenden eller på
svavel-kisen. Emellertid ha såväl kalk som soda också andra
uppgifter att fylla vid flotationen, nämligen att verka
neutraliserande på de lösliga salterna, som oftast
förekomma i pulpen, och som annars skulle inverka menligt
på flotationens förlopp. Vid flotation av blyglans är
det tydligt, att kalk icke kan användas härför, men väl
soda, och det är häri dess största betydelse ligger.
Dessutom bidrager sodan till en förstärkning av vissa andra
rcagensers dödande verkan på zinkblende, svavelkis etc.
och spelar också därigenom en viktig roll vid
bly/zinkseparationer, t. e. i kombination med zinksulfat och/eller
cyannatrium, vilket närmare illustreras genom Tucker &
Heads undersökningar, varav en grafisk framställning
lämnas å fig. 2.

/ Pestliltrcl vctfcn
2 lo kgZnSQi

Po * 0.5 HgCaO
P:0 * 15 -
-& Po + 0.5 - MnCO,
Po * 15 - ■

BlVüL

zlnkbl

VERKAN M ZINKSULFAT
(Tobel! t)

Pyrit

100
90
80
70
60
50
iO
30
20
10
0

z

7

Tucker & Heads undersökningar, fig. 2.

Zinksulfat är ett vid bly/zinkseparationer mycket
använt medel. Det är nämligen en av de viktigaste
dödande reagenserna för zinkblende (fig. 2, tabell 1). Dess
verkan gör sig särskilt gällande i kombination med andra
reagenser. Såsom framgick av den förra bilden, har soda
ensamt ingen särskilt dödande verkan på zinkblende.
Det samma är även fallet med cyannatrium (tabell 2).
Men zinksulfat i förbindelse med dessa två reagenser
dödar nästan totalt Zinkblenden och svavelkisen (tabell
3), men lämnar blyglansen oberörd.

’ Cyannatrium har på det hela taget under de senare
åren fått en allt större betydelse på nästan alla områden
inom den selektiva flotationen, således också vid
separation av koppar- och svavelkis (exempel Utah Copper).
I förbindelse med kalk är det tillräckligt att använda
minimala kvantiteter för att nästan totalt döda
svavelkisen. medan kopparkisen förblir oberörd (tabell 4). I
stora mängder, ocli om cyanidet lämnas tillräcklig tid för
inverkan på kopparkisen, angripes dock också denna. I
förbindelse med soda användes därför cyanid också till
separation av kopparkis och blyglans (Utali Apex). Det
torde vara cyanidets bekanta benägenhet att förena sig
med järnhaltiga ämnen, som här ger utslaget.

Natriumsulfit, Na2SOs. har i många avseenden samma
effekt som cyanid och användes vid en del bly/zinkverk
för att hindra flytning av zinkblende och svavelkis
(exempelvis Midvale & Sunny Side). Det synes dock
vara skilda meningar om dess lämplighet härför, särskilt
som den ofta nedsätter flytförmågan hos samtliga sulfider
i malmen. Denna reagens har dessutom en menlig
inverkan på settlingen. Hyposulfiten, Na2S203, har samma
egenskaper som sulfiten och användes på samma sätt.

Även natriumsüikat (Na2Si03. natronvattenglas) är en
rätt vanlig reagens vid bly/zinkverken. Den har en
typisk inverkan på blåsbildningen, gör
skummet skört och förhindrar
infilt-rering av bergpartiklar i detta.
Användes dessutom i neutraliserande
syfte i likhet med kalk och soda. Den
nedsätter flytförmågan hos Zinkblenden
men inverkar ej på blyglans.

iPesl/llerot W/fm (ü^w;

z O 5 ng noen

3 D:o *Q5KqCoO

4 ao +1.5 ■

5 Po .05 -No,CO,
b Po * 1.5 -

%

Blygl Zinkbl Pyrit

VERKAN AV CYAN NATRIUM

t Tabell Z)

IPtslilltral i/a/fcn
&loiqZn5Qt-0.5*gl*>Ot
3 Po Po ’QS/yGiO

4. Po Po *1,5■ -

5 Po Do ’OJfyNofß,

Po Ro * L5 -

’ Blygl Zinkbl Pyrit

verkan av zinksulfat och cyan natrium

(Tobe/1 3)

cu-kis cu-6wns

VERKAN M CYANNATRIUM
(Tobe II4)

Pyrit

Fig. 2. Tucker & Heads undersökningar rörande användandet av zinksulfat och (eller)
cyannatrium vid flotation (dels enbart och dels i samband med kalk eller soda). Obs.! Konstant
flytningsmedel vid försöken tab. 1-3:0,16 kg olja (Barett nr 4 + Yarmour 4:1). Konstant
flytningsmedel vid försöken tab. 4:0,30 kg g. n. s. Pine Oil + 0,14 kg K—xantat.

Återupplivande reagenser.

Beträffande den andra gruppen av
de modifierande reagenserna, de s. k.
"återupplivande" medlen, som
användes för att återställa flytförmågan hos
ett förut dödat mineral, skall här
nämnas endast ett par av de mest typiska.

Kopparsulfat användes i synnerhet
till återupplivning av zink, som
temporärt dödats för att åstadkomma en
selektiv flotation av ett annat mineral,
t. e. blyglans eller kopparkis. Det är
otvivelaktigt, att kopparsulfatet
reagerar med Zinkblenden och bildar en
hinna av svavelkoppar, som gör den
flytbar. Kopparsulfat verkar f. ö.
befordrande på flytningen nästan för
alla sulfiders vidkommande. Om
således zinkblende och svavelkis, som ej
förut preparerats med någon dödande
reagens, tillsättes kopparsulfat, skulle
bägge mineralerna flyta. Men i ett
fall, där t. e. kalk varit, tillsatt, har
kopparsulfatet en selektiv inverkan
på zinkblendekornen, troligen därför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928b/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free