Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 8 sept. 1928 - Om den selektiva flotationens införande vid Sulitelma, av ingenjör Kjell Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 jan. 1928
BER GSVETENSKAP
69
att deras ytor ej blivit så hårt angripna av kalken som
svavelkiskornens. Detta kan återigen bero därpå, att
svavelkisen lättare oxideras än Zinkblenden och således
är mera disponerad för kalkens inverkan.
Också natriumsulfid (Na2S, enkelt svavelnatrium) är
ett återupplivningsmedel, som verkar på nästan alla
sulfider. Det användes bl. a. i vissa fall för återupplivning
av svavelkis (Midvale, Utah) och är — i likhet med kop-
CaO, enbart.
Fig. 8 a. Mikrofotografier av pyritkristaller.
parsulfat — en viktig reagens vid flotering av oxidiska
och karbonatiska malmer. De resultat, som under de
senare åren uppnåtts på detta nya speciella område, torde
f. ö. kunna betraktas som en av den moderna flotationens
största triumfer.
Angående de undersökningar, som här återgivits
beträ-fande vissa sulfiders flytförmåga vid tillsats av olika
reagenser, bör det ihågkommas, att nämnda försök endast
avse att illustrera de modifierande reagensernas relativa
inverkan vid variabla sammansättningar men under en
och samma tidsperiod (och vid användande av ett och
samma flytningsmedel). Nämnda försök ha därför
endast ett begränsat intresse, enär det i praktiken
tillkommer ett annat och viktigt moment: nämligen tiden som de
olika reagenserna tillåtes verka på mineralerna. Man
talar i detta sammanhang om en kortare eller längre
kon-tukttid.
För att kunna åstadkomma en selektiv flotation, måste
ju de olika reagenserna tillsättas i en viss ordningsföljd:
dt "dödande" reagenserna således, en viss tid före
flyt-ningsreagenserna, och vanligtvis räcker det att tillsätta
de förra under finmalningen, varigenom de få den
nödvändiga tiden att inverka på pulpen. Emellertid kräva
de olika malmerna liksom också de olika reagenserna en
högst olika kontakttid, och där en längre sådan är av
nöden, låter man pulpen passera behållare, som
dimensioneras i proportion till den önskade kontakttiden.
Tidsmomentet är på det hela taget en ytterst viktig
faktor för all selektiv flotation, såväl vad
flytningsrea-genserna som de modifierande reagenserna angår. Det
är således ej endast genom reglering av de olika
reagens-kvantiteterna, som de lysande resultaten aV den moderna
flotationen ernås, utan också genom tidsbegränsningen
för deras inverkan på mineralerna, utan vilken de
selektiva egenskaperna hos reagenserna, som nu utnyttjas, i
många fall ej skulle komma till synes.
Vis à vis nämnda undersökningar bör också anmärkas,
att de modifierande reagensernas inverkan icke alltid
visar sig följa de återgivna "kurvorna", när det gäller
flotation av malmer, där bl. a. bergartens
sammansättning, kolloidbildningar etc. spela in. Att bergarterna i
många fall spela en viss roll vid flotationsreaktionerna
är utom tvivel, och detta är väl i sin tur också en av
orsakerna till, att man enligt erfarenhet måste utexperi-
mentera en egen reagenskombination, så att säga för var
och en malm.
Reagenskombinationerna varieras i det oändliga; det
som det gäller är naturligtvis att finna den mést
effektiva och på samma gång billigaste sammansättningen.
Visserligen har det av de senare årens flotationspraktik
redan hunnit utkristallisera sig vissa normer med mer
eller mindre typiska huvudreagenser för de vanligast fö-
NaCN + CaO.
rekommande separationerna (blyglans/zinkblende,
kop-parkis/svavelkis etc.). Men då det ju stadigt kommer
nya och förbättrade reagenser i marknaden — varje med
sina särskilda egenskaper — och då det oftast är i den
rent lokala typ-betoningen hos en malm, som de största
problemen kunna sökas, är utexperimenterandet av
reagenskombinationens detaljer långt ifrån någon
skematisk sak, om man ej vill slå av på fordran på utvinning
och koncentratiorisgrad.
Visserligen har det intensiva forskningsarbetet som
bedrivits på flotationens område under de senare åren
— och särskilt i U. S. A. och Kanada — kastat ljus över
många problem, som förut varit höljda i dunkel. Det
moderna selektiva flotationsförfarandet har dock
utvecklats helt och hållet empiriskt. Om således de teoretiska
CaO enbart.
Fig. 3 b. Mikrofotografier av zinkblende.
grunderna för flotationen som sådan fortfarande äro
mycket oklara, har man dock under de senare åren gjort
så betydande landvinningar på detta område, att, man
numera kan anse sig behärska de» flesta sidorna av den
selektiva flotationens teknik ocli har alltså hunnit fram
till en mera positiv kontroll av resultaten. Man arbetar
i alla händelser ej längre i blindo utan har fått klarhet
åtminstone i en del av de många tidigare gåtorna.
Följden härav är också den, att man på åtskilliga punkter
NaCN, enbart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
