Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 8 sept. 1928 - Om den selektiva flotationens införande vid Sulitelma, av ingenjör Kjell Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
TEKNISK TIDSKRIFT
11 febr. 1928
’ ■ TECKEN röRKURING
j^UXj ttlàrtfozrvtflmf&a/tt
|wi Shmr
l^rrtli &irwrrw skiffer
fWI &m/
QRUVOR:
I /. finna
Z.ltwisø
XjofcrtabaMen
4. ScqnjQ
■ J. Furufauyen
é.ßursi
I 7. Mens’flitter
’’ 8. Char MM
9, Sture
to. 0/A fry
41. ffafrkaføkltcn
. tySuMe/ma. yes/
13. . ’ äst
14. tfo/msen
15. i/o fä’s
fé. Lapobe/terv*
n. fa’d
Eig. 4.
har måst revidera den tidigare uppfattningen av vissa
fenomen.
Det är t. e. ej så länge sedan, man betraktade kalkens
och sodans mission endast vara att göra pulpen alkalisk,
så att själva flotationsprocessen kunde utspelas i ett
alkaliskt system, vilket nämligen i många fall visade sig
ge betydligt bättre resultat än med sur (resp. neutral)
pulp.
Emellertid vet man nu mera om alkaliseringens
egentliga innebörd. Genom mikroskopiska studier, som gjorts
i anslutning till de nyss nämnda
reagensundersökningarna vid University of Utah. har det kunnat påvisas, att
alkaliseringen åstadkommer en direkt inverkan på
sid-fidernas ytor och således ej bara tjänar till att ändra
den kemiska reaktionen av pulpen. Jag skall här återge
en del mikrofotografier, som härröra från dessa
undersökningar.
Mikrofotografier av reagensers ytverkan, fig. 3.
Av de här visade fotografierna gäller fig. 3 a
svavelkis, fig. 3 b zinkblende. I svavelkisserien visas
förutom resultatet av kalkbehandling också verkan av
cyanid, dels enbart och dels i förbindelse med kalk.
Dessa undersökningar gjordes med utvalda
kristalliniska sulfidkorn, ca. 8 mm stora, och arbetsmetoden var
följande: Den ena hälften av en plan yta på kornet
täcktes med smält paraffinvax. Kornet blev därpå
bundet fast vid spindeln på en liten
laboratorieflotations-apparat, där det så utsattes för reagensens inverkan
under 10 minuter. Sedan avlägsnades paraffinvaxet
försiktigt, varefter man kunde jämföra den exponerade ytan
med den skyddade. Fotografierna äro tagna just i
gränslinjen. Den högra hälften är den exponerade.
Under mikroskopet kunde det tydligt observeras, att
det på den exponerade ytan
bildats vita salter, byggda upp av
små partiklar i större eller
mindre grupper. Någon
filmbildning är det alltså ej tal om i
något av de här relaterade fallen,
utan saltet uppträder någorlunda
jämnt fördelat över hela ytan.
Det är intressant att bemärka,
att i svavelkisserien kalken visar
ett kraftigare belägg än
cyannatrium, vilket ju
överensstämmer med "kurvorna" å de förut
nämnda
reagensundersökningarna. (Detsamma gäller f. ö.
också kalk/cyanid-kombinationen).
Liknande undersökningar ha
gjorts även med andra mineral
och andra reagenser, där verklig
filmbildning kan konstateras,
t. e. av kopparsulfat på
zinkblende (som får ett brunaktigt
överdrag).
Den selektiva flotationen av
en komjriex malm kan
verkställas på olika sätt antingen genom
att flytta ett mineral i taget eller
genom att först göra
samflota-tion av två (eller flera) mineral
med en efterioljande separation
av desamma å nya apparater.
Det- beror på malmens
sammansättning, vilket sätt man
företrädesvis bör välja, men denna
sida av saken kan jag ej närmare ingå på vid detta
tillfälle. Likaså får jag också utelämna omtalandet
av de olika apparattyperna. Min personliga mening är
den. att de rent mekaniska olikheterna, som dessa
företräda. ej torde spela den roll för själva
flotationsresulta-tet, som man tidigare antog. Dock synes i vissa fall
apparater med roterande rörverk äga vissa fördelar
framför de s. k. pneumatiska maskinerna och vice versa.
Den övervägande delen av världens kopparproduktion
härstammar i nuvarande stund från smältning av
flota-tionskoncentrater. Typiskt för utvecklingen är det
också, att det nu bearbetas fyndigheter, som för ett 20-tal
år sedan knappast ens skulle ha kallats för malm. Ett
exempel härpå är det stora Utah Copper Co., där
malmen i genomsnitt endast håller mellan 0,9 och 1 %
koppar, och där halten i vissa partier går ner ända till 0,6
à 0,7 %. Den dagliga brytningen vid denna gruva
uppgår till 50 000 tons.
Även i Sulitelma kommer nu den tidigare
uppfattningen av begreppet malm att helt och hållet revideras.
Detta gäller i synnerhet alla kopparkisimpregnationer,
vilka i den gamla tiden fingo kvarstå i gruvorna såsom
värdelösa, dels därför att de ej voro av intresse för
kis-produktionen, och dels på grund av att det i och för sig
skulle varit lönlöst med dåvarande anrikningsmetoder
att behandla denna malmtyp. Med den nya metoden
däremot kunna dessa impregnationsmalmer brytas och
behandlas med stor ekonomisk fördel och komma att
utgöra ett betydligt tillskott till gruvornas effektiva
malmförråd.
Mot flotationsmetoden har man ofta invänt, att det är
en delikat och nyckfull process, som man ej kan lita på.
Och det är nog sant, att det delvis har varit så. Men som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
