Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 13 okt. 1928 - Fordringar på gruvlinor samt deras provning, av B. G. Markman - Föreningsmeddelanden - Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och bergsvetenskap, av A. D. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
TEKNISK TIDSKRIFT
11 febr. 1928
måste denna förebyggas redan vid linans tillverkning. En
stark varmgalvanisering har visat sig vara ett gott
skyddsmedel. Redan användandet av ett tunt zinkskydd har i
många fall ökat linans användningstid till fyra gånger den
vid blanka trådar. Olägenheten av den genom
galvanise-ringen minskade hållfastheten kan man i många fall utan
vidare bortse ifrån, särskilt om linan har omvänd tvinning.
Detta gäller särskilt linorna i mindre använda schakt, varest
de i första hand förstöras av rost.
Galvaniseringen är till nytta endast om den är
tillräckligt tjock, å grövre trådar minst 0,04 mm, å klenare kan den
tagas motsvarande tunnare. I de fall då det klagats över
liten nytta av galvaniseringen, har det städse visat sig att
orsaken härtill varit för tunt överdrag.
Vid fara för röstning måste man särskilt använda grova
fcöäBB_\_i_i_B_
Fig. 10. Försvagning av linan genom rost och nötning.
trådar eftersom dessa i förhållande till sektionen hava
mindre angreppsyta för rosten.
Å det ställe där ovan nämnda linbrott ägde rum insattes
sedan en galvaniserad lina, bestående av 6 parter med 19
st. 2,i mm trådar och efter samma driftstid visade denna
ej någon märkbar försvagning.
Vill man, med ledning av ovan angivna påkänningar,
uppställa fordringarna på en gruvlina, har man att beakta
att om linan dagligen besiktigas av det skolade platsbefälet,
måste man särskilt framhålla de fordringar, som kunna
bjuda säkerhet mot de försvagningar som ej kunna
fastställas genom en yttre besiktning.
Dessa äro: begränsning av parternas trådantal,
användning av omvänd tvinning och grövre yttertrådar med en
diameter av upp till 3,5 mm samma tvinning och stigning,
för alla trådar i samma part, oförändrade mekaniska
egenskaper hos trådarna efter hela längden, galvaniseringens
tjocklek 0,04 mm å de grövre samt proportionsvis mindre å
de klenare trådarna.
Provningen av gruvlintrådarna består enligt de tyska
föreskrifterna uti drag- samt böjningsprov av linans alla
trådar. Dragprovet skall visa att det tillåtna
maximivärdet å draghållfastheten ej överskrides samt att trådarna
äro tillfyllest likformiga. Som villkor härför är föreskrivet
att brottbelastningen av de olika likartade trådarna ligga
inom ± 10 % av medelvärdet.
Böjningsprovet består i en fram- och återböjning av
tråden enligt följande föreskrifter. Trådar upp till 2,4 mm
diam. böjas över en dorn med 10 mm diam. och grövre
trådar över 15 mm dorn. Antalet böjningar är olika för blanka
och galvaniserade trådar samt för trådar med en
hållfasthet över och under 160 kg/mm2.
Dessa böjningsprov, som drivas till tråden förstöres, giva
värden som stå i en tillfredsställande överensstämmelse
med de som erhållas genom utmattningsprov, dock hava de
den olägenheten att de omfatta endast en kort sträcka av
tråden, så att ojämnheter hos tråden kan giva anledning
till misstag. Resultatet är tyvärr även beroende av
böjningsanordningen. Dessa prov bibehållas dock, emedan de
rätta sig väl efter de viktiga böjningspåkänningarna och en
lika enkel men tillförlitligare provningsmetod finnes ej.
Han kan dock ej vänta någon större noggrannhet av
densamma.
Vridningsprov föreskrivas endast för trådar till nya linor.
De utföras på en fri längd av 150 cm. Något särskilt
antal vridningar föreskrives ej. Det begäres endast att
trådarna vid provet visa normala förhållanden såsom
likformigt förlopp av vridningarna samt plan, slät brottyta.
Provningen är värdefull, emedan oregelbundenheter hos
tråden tydligt framträda. På denna grund är metodens
fortsatta användande önskvärd.
Man måste dock bemärka, att alla dessa prov, även om
de kompletteras med kemisk analys och metallografisk
undersökning, icke kunna vara fullt uttömmande. Man kan
icke vara fullt säker på att linan är av god beskaffenhet
även om dessa prov givit ett gott resultat. Osäkerheten
beror på möjlig oregelbundenhet hos tråden samt hos
tvin-ningen, vilka endast kunna påvisas genom omständliga
töj-ningsmätningar. På grund av denna osäkerhet fordras av
myndigheterna även kontroll över själva tillverkningen.
Största vikt tillmätes det sorgfälliga, regelbundna
övervakandet under driften. Man har besiktning med
tidsintervall av en dag, en vecka och sex veckor samt stegrar
noggrannheten för varje ökat intervall. Vid linkorgsspel måste
linlåset vid hisskorgen förnyas efter 3’—6 månaders
användning och prov å det borttagna linstyckets trådar äro
föreskrivna. Vid Koepespel är i stället föreskrivet en högre
säkerhet på den nya linan samt linans användningstid
begränsad till två år.
Sammanfattning.
De dynamiska påkänningarna å linlåsen böra ägnas den
största uppmärksamhet. Hänsynen till enkla tvinningar
ävensom till motståndsförmåga mot rost kräver
användningen av grövre trådar, som också i förening med omvänd
tvinning kunna tillåtas vid de numera använda
linskive-diametrarna.
Ett gott rostskydd kan uppnås genom en stark
varmgalvanisering.
Provningen av trådarna genom dragning, böjning och
vridning är ej fullt tillfredsställande. På grund av de
mycket olika driftsförhållandena är en kontinuerlig, sorgfällig
besiktning nödvändig.
M—■n.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi och
bergsvetenskap höll ordinarie höstsammankomst torsdagen
den 20 sept. under ordförandeskap av disponent Wiking
Johnsson. Samling skedde kl. 3,2-5 utanför General Motors
nordiska a.-bolags verkstäder vid Hammarby där ett 80-tal
medlemmar mötte upp. Ingenjör Bengt Welin höll först ett
orienterande föredrag över arbetets organisation och sedan
vidtog under hans ciceronskap en rundvandring genom den
stora anläggningen, varunder de olika faserna av en bils
sammansättning i detalj fick studeras. Den intressanta
förevisningen var slut omkring kl. 5 e. m., då ordföranden till
föredraganden framförde de närvarandes tack för den
sakkunniga och lärorika demonstrationen.
Största delen av deltagarna samlades därefter på
Mosebackes restaurant till gemensam kräftmiddag. Under det
därpå följande samkvämet togs några minuter i anspråk för
löpande föreningsangelägenheter. Därvid föredrogs
anmälan om inträde i avdelningen från bergsingenjör Fkedrik
Mogensen samt civilingenjörerna K. J. Tobsten Ohlsson
och Ivar Humble. Vidare invaldes följande nya
avdelningsmedlemmar ingenjör Emil S:son Sannå, fil. lic. Akvid
Wolff, major Theodor Jakobsson, ingenjör ’Sven Toresson
och ingenjör B. J. Ragnar Ahlström. Till sist upplästes
en skrivelse från prof. W. Palmaer med tack för
avdelningens uppvaktning på hans 60-årsdag.
A. D. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
