- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Elektroteknik /
12

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 7 jan. 1928 - Växelströmssystem för distribution i slutna samhällen, av direktör H. M. Molin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 TEKNISK TIDSKRIFT

Relativ spön*

Av diagrammen fig. 10 och 11 framgå de årliga drift-n,’"95/iVW
kostnaderna pr kW resp. kWh vid en belastning pr
mätare av 250 W och en utnyttningstid av 3 000 timmar.

Som förut nämnts förhålla sig de tre- och fyrtrådiga
växelströmsnäten väsentligt olika vid snedbelastning.
Diagrammen fig. 12 och 13. som äro tagna ur den
åberopade utredningen, visa detta. Som uttryck för
snedbelastningen tages här strömstyrkan i den mest belastade
fasen i förhållande till medelströmstyrkan. Det första
diagrammet visar den relativa maximala
spänningsför-lusten vid olika snedbelastningar dels vid A-kopplat
system, dels vid Y-kopplat, i senare fallet med
nolled-ningens area lika hela eller halva fasledningens. Lägges
belastningen helt mellan två faser resp. mellan en
fasledning och nollan, blir maximala spänningsförlusten vid
A-kopplat system två gånger den vid symmetrisk
belastning, vid Y-kopplat system åter sex resp. nio gånger.
De relativa kopparkvantiteter, som skulle åtgå för att
kompensera den större spänningsförlusten vid
snedbelastning vid Y-kopplat system jämfört med A-kopplat,
framgå av det andra diagrammet.

7 jan. 1928

Slutord.

Tiden medger icke att närmare ingå på de olika
växelströmssystemens för- och nackdelar. Följande må dock
framhållas.

En spänning av 220 V mot jord synes vid den
jämförelsevis obetydliga skillnaden i driftkostnader vid de
olika systemen knappast böra ifrågasättas med hänsyn
till den personliga faran. Man har hitintills av denna
anledning alltmera undvikit att använda 380/220 Y
systemet till och med vid de många elektricitetsverk, som
använda 220 V likströmsspänning och för vilka därför en
lampspänning av 220 Y även på växelströmsnätet varit
särskilt önskvärt, och anledning att ändra uppfattning
härvidlag föreligger väl knappast.

Yid val mellan 3 X 220 V eller 220/127 V, dvs, ett
tre- eller fyrtrådigt system med 220 V huvudspänning,
talar den lägre lampspänningen för sistnämnda system;
där man har 220 V likström åter, talar önskemålet att få
samma lampspänning överallt för det förra. Det är
sannolikt, att allmänheten skulle sätta största värde på
fördelen att erhålla lika lampspänning och ur teknisk
synpunkt är man knappast benägen att vid avgörande av
system för lång framtid fästa stort avseende vid de
nuvarande lampkonstruktionernas olika specifika
strömförbrukning. Av stor, kanske mindre beaktad betydelse
är nog det A-kopplade systemets fördel att vara mindre
känsligt för osymmetrisk belastning. Man kan vid detta
tillåta större enfasiga anslutningar än vid Y-kopplat
system, och man får en jämnare spänning.
Snedbelastningen spelar kanske ej så stor roll i fråga om
fördelningsledningarna, där man kan räkna på relativt god
utjämning, inom de enskilda fastigheterna åter kan
utjämningen vara mindre god.

En förbrukningsspänning av 220 V vid en spänning av
127 V mot jord är ur farosynpunkt sämre än om 127 V
lampspänning användes. Erfarenheten synes emellertid
ge vid handen, att även förstnämnda system måste
betraktas som mycket ofarligt. Transformatorernas
nollpunkt bör emellertid vara jordad.

I de jämförelser för Malmö, för vilka redogjorts, har
intagits även ett A-kopplat system, men med nolledning.
Detta har gjorts med tanke på möjligheten att framdeles
övergå till 380/220 V utan ändring av kabelnätet. Man
kan tänka sig en sådan övergång önskvärd, om
belastningen stiger till långt större värden än man nu räknar
med och om den erfarenhet om 220 V mot jord, som från

1.0 1.5 2.0 2,5 3.0

Strom styrka i mest belastade fai i förhållande till medels främst yr frort

Fig. 12. Relativ spänningsförlust vid trefassystem och olika
snedbelastningar. Max. spänningsförlusten vid osymmetrisk belastning jämförd
med spänningsförlusten vid symmetrisk belastning, x = förhållandet
mellan nolledningens och fasledningarnas areor.

’■o is Zo 2.S

i mejf befa^/orfcfas iför/jfy/farjctr/r/fn^^tJefotrcirris/t/rtrcm

Fig. 13. Relativ kopparkvantitet för trefassystem och olika
snedbelastningar. Kopparkvantiteten vid belastningar anslutna till fasspänningarna
(Y-kopplat system) jämförd med kopparkvantiteten vid belastningar
anslutna till huvudspänningarna -kopplat system). Huvüdspänningarna
och maximala spänningsförlusterna förutsättas lika för båda systemen.
x = förhållandet mellan 0-ledningens och fasledningarnas areor.

ntlandet kommer att föreligga, visar att faran på grund
av bättre installationsmateriel eller av annan anledning
är mindre än den som man nu måste räkna med. Genom
framdragande av nolledningen kan man sålunda med
ganska liten merkostnad få en reserv, som en gång i
framtiden kan komma att visa sig synnerligen värdefull.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928e/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free