Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 7 april 1928 - Elektroakustiska problem i modern teknik, av dr Fritz Lüschen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
TEKNISK TIDSKRIFT
7 april 1928
nen så gott som uteslutande från ledningarna och den
non-lineära distorsionen huvudsakligen från apparaterna
och särskilt från mikrofonerna.
Jag inskränker mig i det följande till att behandla
distorsionen i pupiniserade kabelledningar, dess
betydelse och bekämpande.
Pupiniseringen består i att induktansspolar
inkopplas i ledningen på bestämda avstånd. Spolarna bilda
tillsammans med kabelns kapacitet svängningskretsar
med en viss egenfrekvens L = > vilken ligger
ti \’CL
högre i den mån den inkopplade induktansen är mindre.
I fig. 2 framställes dämpningen hos 1 km
dubbelledning av 0,9 mm diameter för olika slags pupinisering.
Kurva a för pupinisering med 0,2 H:s spolar på 2 kms
avstånd (medelstark belastning), kurva b för
pupinisering med 0,065 H:s spolar (svag belastning).
Karakteristiskt för båda kurvorna är, att dämpningen först
stiger långsamt för att vid ett bestämt periodtal,
egen-frekvensen, hastigt öka. Ledningarna överföra således
endast ett begränsat frekvensområde, vilket är beroende
a,v belastningens styrka. Ju svagare belastningen är,
desto större är det frekvensområde som överföres, men
också desto högre dämpningen för området ifråga.
För att erhålla samma ljudstyrka som i starkare
pupiniserade ledningar, måste man antingen använda grövre
ledare eller också inkoppla flere förstärkare.
Därigenom ökas dock kostnaderna för förbindelsen. Av
ekonomiska skäl bör man därför sträva efter att endast
överföra det frekvensområde, som nätt och jämt är
tillräckligt för att erhålla den önskade graden av
stavelseupp-fattbarhet. Att överföra ett vidare frekvensområde
medför endast onödiga utgifter.
Vilket är nu detta frekvensområde?
Fig. 3 visar hur inskränkning av frekvensområdet
inverkar på stavelseuppfattbarheten vid användandet av
distorsionsfria mikrofoner och hörtelefoner. Man ser att
delsvängningar lägre än 300 hertz bidraga till
uppfatt-barheten med blott 3 %, under det att ett undertryckande
av frekvenserna över 2 400 hertz nedsätter
uppfattbar-heten till 75 %.
Först och främst kan man därför utan skada för
upp-fattbarheten utelämna överförandet av frekvenser från
0 till 300 hertz. Detta medför två stora fördelar. För
det första betyder detta att, då talet, som fig. 4 visar,
just vid 200 hertz har sitt energimaximum, strömmen i
pupinspolar, transformatorer och överdrag blir avsevärt
förminskad. Apparaterna kunna därför givas betydligt
mindre dimensioner, utan att föranleda non-lineär
distorsion. Undertryckandet av periodtalen under 300 hertz
betyder alltså en avsevärd besparing. För det andra
kan genom användandet av filter det frekvensområde,
som icke utnyttjas för telefonering, användas för
samtidig telegrafering på samma ledning. Kondensatorer
kopplade i serie med telefonströmkretserna avstänga
telegraferingsströmmarna, vilkas frekvens även vid
snabbskriftsystem icke överstiger 50 hertz.
Induktansspolar avskilja talströmmarna från telegrafapparaterna.
Av de båda stamledningarna i en telefonfyrskruv erhåller
man tre telefonförbindelser; utom de båda
stamledningarna även en duplexledning.
Vad den övre gränsen av det överförda
frekvensområdet beträffar, så måste vi se till hur denna gräns
inverkar, då vanliga apparater användas. Under det att
vid fullt distorsionsfria apparater uppfattbarheten
märkbart påverkas av delsvängningar över 2 400 hertz, så är
för vanliga apparater maximum av uppfattbarhet redan
vid 2 400 hertz i det närmaste uppnått. Överföring av
% Sfaveiseuppfattborhet
L edning med
högfrekvensfilter
Hertz
25 50 100 200 400 800 1600 3200 6400
Fig. 3, Stavelseuppfattbarhetens beroende av gränsfrekvensen.
Periodtal över och under ett visst värde bortfiltrerade.
ett frekvensområde från 300 till 2 400 hertz synes därför
räcka till. Därvid må framhållas, att vid en
stavelse-uppfattbarhet av 70 % det sammanhängande talet i
praktiken blir fullt förståeligt utan omfrågning. Hittills
överföres i det europeiska långdistansnätet blott ett
frekvensområde upp till 2 000 eller 2 200 hertz beroende på
ledningstypen. Det liar emellertid föreslagits, att
framtida förbindelser skola anordnas Scij clttj frekvenser upp
till 2 400 hertz kunna överföras.
Betrakta vi än en gång dämpningskurvans förlopp
(fig. 2) för området 300 till 2 400 hertz, så se vi, att det
finnes skillnader redan inom detta område. På en
ledning av 1 000 kms längd med egenfrekvensen f0 = 2 700
hertz blir dämpningen för 800 hertz ungefär 18 neper
och för 2 000 hertz 22 neper. Skillnaden uppgår till 4
Akustiskt tryck
800 1600 2W0 3200 WOO k800
WO 1200 2000 2800 3600 kbOO Hertz
Fig. 4. Energiens fördelning på olika periodtal hos talet.
neper. Denna olikhet måste man kompensera genom en
dämpningsutjämning i överdragen.
Jag vågar måhända icke förutsätta, att alla i
lång-distansförbindelser använda kopplingar äro bekanta, och
skall därför i korthet förklara dessa, innan jag ingår på
dämpningsutjämningen.
Som bekant arbeta de använda förstärkarerören blott
i en riktning. Man använder därför skilda rör för de
olika talriktningarna. Det. enklaste sättet härför är, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
