Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 7 april 1928 - Elektroakustiska problem i modern teknik, av dr Fritz Lüschen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FEBR. 1928
Fig. 29. Mätningar å tratthögtalare i olika plan från 0—90°.
– Akustiskt tryck
Fig. 26. Amplitudkurvor för en bandmikrofon.
V
Voit
högfrekvent svängningskrets, som erhåller sin
sväng-ningsenergi utifrån. Vid tal ändras egenfrekvensen hos
kretsen. Denna avstämmes nu så, att arbetsområdet
ligger ungefär på halva höjden av resonanskurvan.
Därigenom omvandlas variationerna i mikrofonens kapacitet
i strömvariationer (fig. 27). Likriktas dessa
högfrekventa svängningar, så får man lågperiodig ström, vars
amplitud är proportionell mot trycket av ljudvågorna i
gräns, dvs. vid små akustiska tryck är verkningsgraden
noll. De äro icke heller helt fria från non-lineär
distorsion, och de förorsaka ofta störande brus.
För sändningar av högre
kvalitet använda vi därför
andra mikrofoner, såsom
Gerlachs bandmikrofon
eller Rieggers
kondensa-tormikrofon.
Bandmikrofonen består
av ett i ett magnetfält
anbragt litet och tunt
aluminiumband, vilket följer
ljud-vågorna. Genom bandets
rörelse i magnetfältet
uppväckas växelströmsspänningar. I fig. 25 återgives
en sådan mikrofons
frekvenskurva, vilken
omfattar hela det område av
svängningar, som behöver
överföras.
Fig. 26 visar amplitudkarakteristikeii för en frekvens
j — 1 000. Man ser, att mikrofonen även vid mycket
starkt ljudtryck är fri från distorsion. Rieggers
konden-satormikrofon består av ett cirka 0.5/* tjockt
aluminiumblad, uppspänt mellan två tunna sidenmembran på
ungefär 0.1 mms avstånd från en med spår försedd
metallplatta; cirka 2 mm bakom bladet finnes en fast vägg
så att en luftkudde bildas mellan membranet och väggen.
Då genom spåren i metallplattan ljudvågor träffa
aluminiummembranet, följer detta med ljudvågorna, och
kapaciteten mellan membranet och plattan ändrar sig i takt
med ljudet. Mikrofonen tjänstgör som kondensator i en
. 27.
Höglrefevenskonltmsator-mikrufonens verkningssätt.
mikrofonen. Viktigt är, att den raka delen på
resonanskurvan icke överskrides. Även denna mikrofon
arbetar på hela det erforderliga frekvensområdet och är fri
från non-lineär distorsion.
Mätning av högtalare utföras hos S. & H. med en av
Gerlach utarbetad anordning. Fig. 28 visar denna
anordning i princip. En sinusström sändes genom högtalaren
och påverkar en av periodtalet oberoende mikrofon, vars
elektriska effekt efter förstärkning upptages av en
registrerande anordning.
Som växelströmkälla för högtalaren användes en
generator, vid vilken den lågfrekventa tonen alstras genom
sammanlagring av två högfrekventa strömmar. Den ena
högfrekvensen hålles därvid konstant under det att i den
andra svängningarnas periodtal varieras medelst en
vridkondensator. På detta sätt kan man erhålla
sinusformade svängningar av lika spänning över hela området
0 till 12 000 hertz. För registreringen användes ett
vär-metrådsinstrument, vars spegel reflekterar en ljusstråle,
som kastas på ett ljuskänsligt papper, uppspänt på en
rulle. Rullen sitter på axeln till vridkondensatorn och
vrider sig tillsammans med denna. Nedan visas några
kurvor gjorda med hjälp av denna anordning.
Verkan i olika riktningar hos en tratthögtalare synes
på fig. 29. Kurvorna, avlästa uppifrån och ned, visa do
olika graderna av ljudstyrka från riktningen parallell
med trattens axel till riktningen vinkelrätt däremot.
Man ser att särskilt de högre frekvenserna avtaga starkt
1 sidoriktningen. Fig. 30 framställer en frekvenskurva
Fig. 28. Princip för elektroakustiska mätningar.
Fig. 30. Tratthögtalarens frekvenskurva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
