Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 5 maj 1928 - Elektrisk tåguppvärmning vid statens järnvägar, av byråingenjör J. Ottosson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FEBR. 1928
ej, emedan en felaktig koppling ej utan vidare kan
frånskiljas. På fig-. 15 visas ett kopplingsschema för en
4-axlig vagn. Säkerhetsapparaterna äro i regel två,
vardera placerad nära intill och direkt inkopplad till
kopplingsdosan. Kaminerna äro byggda för 1 000 voit
för direktkoppling samt för 250 voit (de första vagnarna
O
strömbryf-ore
kominer
l.......
*1HJ
p
dzMjschema
_I— varmekopphnqsdoso
—i— vörmekopp/inqspropp
—>- sàkerhehopporot
■Sü!? omkopp/ore
^ oufom. strömbrytare
Fig. 15. Kopplingsschema : Ao2b vagn, 1000/1500 voit.
samt släta D-kaminer 200 voit) vid seriekoppling. Även
kaminer för så ringa effekt som 500 watt äro byggda för
1 000 voit och användas överallt, där en mindre ökning
av värmebehovet är nödvändig, men seriekoppling ej
möjlig. Kaminerna anslutas medelst den förut omnämnda
10 kvmm kabeln, varvid med hänsyn till driftsäkerheten
avgreningsdosor e. d. ej användas, utan avgreningarna
ske direkt å anslutningsbultarna å strömbrytare och
kaminer. Inkopplingsföljden av kaminer är lagd så
i kupévagnar, att tågpersonalen reglerar de
strömbrytare, som inkoppla korridorkaminer och en viss jämnt
fördelad botteneffekt (c:a */» av totala) i kupéerna, och
passagerarna kupéströmbrytare
för ytterligare uppvärmning. I
sittvagnar med stora avdelningar
kunna strömbrytarna regleras av
vem som helst. Från lokomotivet
inställes på tågpersonalens order
spänningen å tågvärmeledningen
medelst en särskild
tågvärme-omkopplare på 603, 768 eller
960 volts omsättningsspänning.
Denna tågvärmeomkopplare är
en valsomkopplare, kombinerad
med en reläslutare så att denna
senare bryter och sluter
strömmen mellan omkopplarens olika
inställningar, såsom framgår av
kopplingsschemat å fig. 16.
Utlösning för maximalström sker
genom lokomotivets
huvudströmbrytare och markeras av en särskild indikator, som dels
visar om felet ligger i tågvärmesystemet, och dels
hindrar återinkoppling av tågvärmeledningen vid förnyad
tillslagning av huvudströmbrytaren.
På vagnar i internationell trafik måste sådana
anordningar finnas, att tågvärmeutrustningen kan omkopplas
till 1 500 voit för att kunna användas å järnvägar med
denna spänning. Då förhållandet mellan motståndet i
en viss tågkamin eller grupp av sådana i serie vid 1 000
oeh 1 500 voit är som 100 till 225 vid samma effekt, så
kan man tydligen genonf att i kaminerna insätta dubbla
element, sinsemellan lika, erhålla ett praktiskt utförande,
som ger ungefär samma effekt för båda spänningarna.
Som framgår av fig. 16 har kopplingen utförts så, att
omkopplaren vid 1 000 voit ansluter halva
motståndsserien till jord, medan vid 1 500 voit hela densamma är
inkopplad. Strömbrytarna äro av speciellt utförande
och försedda med magnetisk blåsning men till det yttre
ungefär som andra tågvärmeströmbrytare. Tågkaminerna
ha relativt normala, dubbelt så många element och äro
c:a 20 % bredare. De ha ett fritt överslagsavstånd
mellan spänningsförande och jordade delar av 15 mm
samt ett krypavstånd av c:a 30 mm.
För förvärmning av stillastående vagnar användes
även lokomotiv, men i de flesta fall s. k. elektriska
värmeposter. Dessa äro utförda som normala
tågvärme-kopplingar, kombinerade med inbyggda
knivströmbryt-tare, så att strömmen varken kan slutas eller brytas
medelst själva kopplingen utan endast med
knivströmbrytaren. Denna har fyra brytställen i luft och kan bryta
400 kW vid 1 000 voit. De elektriska värmeposterna
placeras å bangårdar, där förvärmning av vagnar
utföres, samt matas medelst kablar från en särskild
transformator, vars spänning kan regleras till 600, 800 och
1 000 voit. Fig. 18 visar värmeposter, anslutningskablar
samt värmetransformatorhus i Södertälje C.
Vid montage av järnvägsvagnar är man givetvis
beroende av, om trafiken kan avvara vagnarna, verkstäderna
kunna mottaga dem, om utbildade arbetare och allt slags
material finnes på varje verkstad eller med andra ord
beroende av ett intimt samarbete mellan järnvägens olika
avdelningar. Antalet vagnar, som monteras, har varit i
medeltal c:a 400 st. och maximalt 700 st. om året, och då
arbetet måste utföras i olika verkstäder — 6 st. av
statens järnvägars och tidvis 8 st. av privata
vagnfirmornas — måste givetvis organisationen i första hand vara
sådan, att montaget kan utföras utan avbrott.
Elektriska montaget utföres i regel, då vagnarna
intagas i verkstad för revision eller ombyggnad. De
montörer vid statens järnvägar, tillsammans högst ett 50-tal,
>-4
Fig. 16. Kopplingsschema: värmeomkopplare å lok.
som utföra arbetet, äro delvis förut utbildade vid de
verkstäder, där montaget till en början utfördes.
Verkstäderna rekvirera medelst särskilda formulär och efter
särskilda listor det för vagnarna erforderliga materialet
från ett centralt förråd vid statens järnvägars
huvudverkstad i Örebro. Vid de privata verkstäderna, som
utföra montaget med egna arbetare, har statens
järnvägar haft placerad en egen montör som kontrollmontör,
vilken haft i uppdrag att följa arbetet samt att genom
förut nämnda rekvisitioner anskaffa för montaget
erforderlig materie!. Denna materiel, uppg-ående till ett paf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
