Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 5 maj 1928 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FEBR. 1928
närvara vid dagens förhandlingar, välkomna. Ordföranden
meddelade därefter, att dagens sammanträde även i ett
annat avseende hade en viss festivitas, i det att samma dag
för 40 år sedan den då nybildade avdelningen för
elektroteknik avhöll sitt första sammanträde. Ordföranden
uppläste härvid ett utdrag ur ett gammalt nummer av Teknisk
tidskrift, innehållande redogörelse för avdelningens
stiftande samt namnen på densammas stiftare. Den ende
överlevande av dessa pioniärer var överingenjör August
Decker, vilken var närvarande vid kvällens sammanträde
och med ett hjärtligt anförande av ordföranden och varma
applåder från den församlade menigheten hyllades som
avdelningens grand old man.
Protokoll från sammanträdet den 16 mars upplästes och
godkändes, varefter i avdelningen invaldes ingenjör B.
Berggren och efter anmälan inträdde civilingenjör Ivar
Lindström. Till avdelningens vice ordförande efter
byråingenjör S. Lemoine, vilken av hälsoskäl avsagt sig alla
uppdrag inom avdelningen, valdes i anslutning till
valnämndens förslag byrådirektör Arvid Holmgren. På förslag
av styrelsen invaldes i avdelningens radiokommitté
civilingenjör Erik O. Löfgren, varefter sekreteraren meddelade,
att styrelsen till byråingenjör Lemoines efterträdare i
redaktionsutskottet utsett byrådirektör Arvid Holmgren. Härpå
upplästes revisionsberättelse över förvaltningen av
Elektroteknikfonden, undertecknad av de av avdelningen utsedda
revisorerna, förste byrådirektör A. F. Gustbin och
civilingenjör Arvid Westerberg. Ingenjör Westerberg begärde
därefter ordet och riktade en vädjan till dem av
avdelningens medlemmar, som hade penningar innestående i den
s. k. garantifonden, att låta dessa penningar överföras till
Elektroteknikfonden. Enligt avdelningens beslut skulle
denna vädjan tagas till protokollet.
Härpå övergick man till kvällens diskussion, vilken
behandlade ämnet "Elektriska motståndsugnai", varvid fyra
anmälda inledningsföredrag förelågo. Först talade
civilingenjör Otto Stålhane om "Den elektriska bakugnens
nuvarande utveckling". Inledningsvis nämnde talaren som sin
avsikt att endast behandla bakugnar för industriellt bruk.
1 anslutning till ljusbilder illustrerades de äldsta elektriskt
drivna knäckebrödsugnarna, vilka talaren i värdefullt
samarbete med disponent Nils Westerdahl konstruerat i
Stockholm. Dessa ugnar visade sig redan från början vara
oerhört överlägsna de äldre koleldade ugnarna, i det att det
producerade brödet blev av avsevärt högre kvalitet, medan
drift, reparationer o. dyl. å ugnarna avsevärt underlättats.
Särskilt erbjuder den elektriska ugnen den stora fördelen
av inställbar temperaturkurva längs den väg brödet
passerar. Genom successiva försök hade konstruktionerna
ytterligare förbättrats, och inom den närmaste framtiden
väntades c:a hälften av den svenska knäckebrödsproduktionen
äga rum i elektriska ugnar. Energiförbrukningen skulle då
uppgå till c:a 15 000 000 kWh. Knäckebrödsugnarna utföras
av direktverkande typ, medan däremot för
mjukbrödsbage-rierna den ackumulerande ugnen visat avgjorda företräden.
Av denna typ är ett tjugutal i drift i Sverige.
Energiförbrukningen kan härvid nedbringas till c:a 0,3 à 0,4 kWh per
kg bröd.
Nästa anförande hölls av byråingenjör Axel Widström
och behandlade "Några konstruktionsprinciper och
erfarenheter beträffande elektriska hushållsbakugnar". Vid
bedömande av en elektrisk hushållsbakugn böra ej enbart
värmekapaciteten och värmeisoleringen betraktas som
utslagsgivande. Även temperaturfördelningen inom ugnen är av
stor betydelse. Lämplig avvägning bör ske mellan
värmeledningen underifrån och värmestrålningen uppifrån. De två
värmeelementen, som svara för dessa båda funktioner, böra
vara från varandra värmeisolerade. Som
konstruktionsmaterial för ugnsväggarna har aluminium visat sig vara
bättre än järn. Talaren visade i tabellform resultaten av ett
flertal provbakningar samt härledde uttryck för den
teoretiskt nödvändiga energiåtgången vid bakning. En
jämförelse mellan dessa uttryck och provningsresultaten visade
en mycket god verkningsgrad under vissa förhållanden,
framförallt vid ett stort antal skjöv i följd.
Ingenjör C. O. Rahm talade därefter om "Den elektriska
bakugnens ställning i konkurrensen". I tabellform demon-
strerades ett par av talaren utförda synnerligen
omsorgsfulla driftkalkyler för bagerier, den ena hänförande sig till
jämförelse mellan en koleldad och en ackumulerande
elektrisk ugn, båda för 40 plåtar, medan den andra gav
jämförelsen mellan elektrisk och en gasugn för 6 plåtar. Båda
kalkylerna visade, att praktiskt taget samma ekonomi nås
med ae olika energikällorna, varför den elektriska ugnens
företräden ur renlighets- och andra synpunkter böra fälla
utslaget till densammas förmån. Påfallande var i vilken
obetydlig grad energipriset inverkade på driftsekonomien.
Talaren påpekade även, hurusom bröd, bakat i elektrisk
ugn, blir mindre uttorkat och därföre håller sig längre
färskt än dylikt från kol- eller gasugn.
Det sista inledningsföredraget hölls av civilingenjör L.
Högel och behandlade "Elektriska ugnar i industriens
tjänst". Talaren, som avsåg att behandla i huvudsak
elektriska ugnar, avsedda för värmebehandling av metaller,
påpekade inledningsvis, hurusom amerikanarna hittills hålla
ett avsevärt försprång inom det avsedda området, men att
vi på senaste åren fått igång en lovande fabrikation. Den
elektriska ugnens företräden framför den ved- eller
koleldade kunde i huvudsak sökas i möjligheten att erhålla
jämn temperatur i hela chargen samt att avväga
värmeförloppet på det för varje charge lämpligaste sättet. Dessutom
bortfaller behovet av glödgkistor med packningsmaterial,
enär ugnens rum kan göras hermetiskt slutet och fyllas
med en neutral gas, varför hela ugnsrummet kan utnyttjas,
varjämte den elektriska ugnen kan göras helt eller delvis
självreglerande. Energipriset ställer sig däremot oftast
något högre vid elektrisk drift, men på grund av ugnens
bättre utnyttning och den producerade varans högre
kvalitet ansåg talaren, att driftresultatet ändock måste utfalla
till den elektriska ugnens fördel.
Sammanträdet, som var besökt av ett 130-tal medlemmar
och gäster, avslöts kl. 23, varefter följde supé och samkväm.
F. Dn.
Samarbete mellan internationella tekniska kongresser.
Internationella elektrotekniska kommissionen (I. E. C.) har
såsom varande den äldsta internationella sammanslutningen
på det tekniska området tagit initiativet till ernående av
en samverkan mellan den ständigt tilltagande mängden av
tekniska kongresser och möten, vilka ofta behandla
närbesläktade och stundom samma frågor. Behovet av en sådan
samverkan har länge varit kännbart och eftersträvat och
dess realiserande skulle givetvis medföra betydande
besparing av arbete och kostnader. Ä andra sidan göra ofta
prestige- och andra dylika hänsyn sammanförandet av olika
organisationer till en mycket ömtålig uppgift.
Under I. E. C:s senaste möte i Italien september 1927
avhöllos där samtidigt flera kongresser och dess dåvarande
president signor G. Semenza lyckades sammanföra
representanter för sju av dem för att diskutera detta spörsmål,
varvid en tillfällig kommitté bildades för att vidare taga
hand om saken. Denna kommitté sammanträdde sedan i
London sistlidne januari under ordförandeskap av professor
C. Feldmann, Holland, I. E. C:s nye president, och närvoro
därvid ombud för följande organisationer (de engelska
benämningarna användas till förekommande av förväxling):
International Illumination Commission,
World Power Conference,
International Consultative Committee ön Long Distance
Telephony,
International Union of Producers and Distributors of
Electrical Energy,
International Standards Association (in process of
formation),
International Electrotechnical Commission.
Man var överens om betydelsen för eventuella
kongressdeltagare av att årligen lämnades ömsesidiga upplysningar
om planerade möten och mötesprogram, varigenom ett visst
samarbete automatiskt borde komma till stånd. Kommittén
skall änyo sammankomma nästa år och ansågs böra erhålla
en mera permanent karaktär och pä så vis bliva ett slags
clearing house för teknisk kongressverksamhet utan att
därigenom inkräkta på de olika organisationernas
rörelsefrihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
