Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 2 juni 1928 - Den elektriska bakugnens senaste utveckling, av civilingenjör Otto Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1928
E LEKTROTEKNIK
109
ett stort garage för distributionsbilarna. Det var också
alldeles nödvändigt att på detta sätt göra ugnen mera
ekonomisk, om den skulle kunna med framgång tävla
med den ved- eller kokseldade ugnen. Ytterligare
förbättringar ha sedermera tillkommit, speciellt beträffande
ugnarnas värmeisolering, så att de numera i tekniskt
avseende fylla även mycket högt ställda krav. De
fördelar, dessa ugnar i sitt förbättrade skick medföra, äro
Fig. i.
flera. Den för bagarna största vinsten tyckes vara att
man erhåller fullt jämnt gräddade kakor, vilket långt
ifrån är fallet vid de eldade ugnarna, där man alltid har
att räkna med en icke ringa procent sekunda bröd, som
får avyttras till lågt pris. Och man kan även på ett
bekvämt sätt reglera temperaturen i ugnens
längdriktning genom att elementen, som gå tvärs över ugnen,
dels under, dels över kanalen, kunna efter behag
till- eller frånkopplas. En liknande reglering vid eldade
ugnar kan ju av praktiska skäl knappast åstadkommas,
hur önskvärd den än är. Vid somliga brödsorter
erfordrad nämligen hög temperatur alldeles i början av ugnen,
och sjunkande temperatur längre fram i ugnen, vid andra
bör temperaturen vara mera jämnt fördelad, osv. Det
har visat sig, att personalen i bagerierna mycket snart
lär sig sköta dessa ugnar, så att bästa tänkbara resultat
ernås. Det erkännes numera t. o. m. av yrkesmännen,
att de brödkvaliteter, de kunna åstadkomma i dessa
ugnar, helt enkelt förut icke kunnat presteras. Härtill
kommer en rad andra fördelar, som dessa ugnar ha
gemensamma med elektriska ugnar i allmänhet. Därav må
nämnas en, som visat sig vara av betydelse särskilt i de
större städerna, nämligen att man med dessa ugnar kan
inom ett begränsat tomtutrymme öka produktionen till
nära den dubbla mot vad som är möjligt med eldade
ugnar. De vinna också allt mer insteg. Vid slutet av år
1926 fanns i landet 8 st. dylika ugnar (av vilka 4 i
Stockholm), producerande c:a 4 millioner kg bröd per år.
Under 1927 tillkommo ytterligare 10 ugnar, (varav 4 i
Stockholm), så att den sammanlagda årsproduktionen
steg till c:a 9 millioner kg. Såvitt bekant ha hittills
planerats för utförande under innevarande år ytterligare 7
st. ugnar, delvis med större effekt än de förenämnda,
varigenom årsproduktionen stiger till c:a 15 millioner kg
bröd, dvs. att c:a hälften av allt inom landet tillverkat
knäckebröd kommer fr. o. m. nästa år att framställas i
elektriska ugnar, konsumerande c:a 15 millioner kWh
per år. På grund av den långa utnyttningstiden, 4 800
à 5 000 timmar per år, och den fullständigt jämna och
praktiskt taget induktionsfria belastningen utgöra dessa
ugnar ett synnerligen behagligt belastningsobjekt för
elektricitetsverken.
Även i mjukbrödsbagerierna synes den elektriska
ugnen ha en motsvarande uppgift att fylla. Här ligga
förhållandena emellertid ej fullt så gynnsamt till från
elektricitetsverkens synpunkt, emedan dessa ugnar ha
en kortare utnyttningstid, 1 700 à 1800 timmar,
varjämte de gå med varierande belastning allt efter de
brödsorter, som för tillfället bakas. Så tillvida kunna
de dock anses som fördelaktiga, att de så gott som
aldrig hållas i gång efter 2—3-tiden på dagen, och alltså
ej komma in på den egentliga belysningstiden.
Man har hittills räknat med att för bakning av mjukt
bröd i industriugnar erfordras c:a 0,5 à 0,6 kWh per kg
bröd. Genom förbättrade konstruktioner, som jag här
ej hinner gå in på, har man emellertid numera kommit
därhän, att man kan räkna med 0,30 à 0,40 kWh per kg
bröd. Och dessa siffror gälla inte ett kort, gynnsamt
avsnitt av driften, utan är den kommersiella siffran
gällande för längre tid.
Under de allra senaste åren har den ackumulerande
elektriska bakugnen alltmer börjat göra sig gällande, och
sakmässigt utförda ugnar ha visat sig fullt motsvara
även högt ställda fordringar. För elektricitetsverken
äro de fördelaktiga ur den synpunkten, att de endast
konsumera energi under natten och ev. de timmar på
dagen, då verken äro lågt belastade. Även för
bagerierna medföra dylika ugnar väsentliga fördelar:
1. Ugnen har sin fulla temperatur, när personalen
infinner sig på morgonen.
2. Man har alltid en fullt jämn temperatur över hela
ugnsrummet, vilket långt ifrån alltid är fallet vid de
direktverkande ugnarna.
3. Man är, som jag strax skall visa, oberoende även
av ganska långa strömavbrott.
4. Och slutligen kräva dessa ugnar praktiskt taget
ingen reparation eller eftersyn.
Såvitt mig bekant finnas f. n. här i landet ett tjugotal
ackumulerande mjukbrödsugnar i drift, och det
förefaller som innehavarna allmänt vore synnerligen nöjda
Fig. 2.
med dem. Jag har överhuvudtaget aldrig hört
innehavare av elektriska ugnar använda så superlativa
uttryck angående deras förträfflighet som när det gällt
just ackumulerande mjukbrödsugnar. Den elektriska
ugnens vedersakare (sådana finnas ju också) skulle
gentemot denna uppfattning kunna citera en tysk
ingenjör Geist, som i E. T. Z., (november 1927) fullständigt
tillintetgör denna ugnstyp. Vad som föranlett hans
obehärskade angrepp på den ackumulerande elektriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
