Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 2 juni 1928 - Den elektriska bakugnens ställning i konkurrensen, av ingenjör C. O. Rahm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1928
E LEKTROTEKNIK
113
något bevänt med jämförelsen gå in på en granskning av
en fullständig driftkalkyl.
Att uppställa en sådan driftkalkyl är emellertid
ganska svårt, då förhållandena i drifthänseende vid olika
bagerier äro ytterligt varierande.
Varje sådan jämförelse måste därför givetvis bliva
mycket approximativ, såvida ej vissa antaganden göras,
som förenkla kalkylens uppställning. Innan jag övergår
till de elektriska mjukbrödsugnarna, vid vilka jag i
huvudsak kommer att uppehålla mig, vill jag först
nämna några ord om de s. k. spisbrödsugnarna, vilka
som bekant numera utföras som kontinuerliga ugnar och
för uppvärmning med elektrisk energi.
Beträffande dessa’ugnar kan då meddelas, att
desamma med det pris å elektrisk energi resp. gas, olja och
ved, som för närvarande råder i Stockholm, synas hava
fått övertaget i konkurrensen, i det att mig veterligt
endast elektriska ugnar blivit insatta här i Stockholm
på sista tiden. Dessa ugnar, som äro konstruerade för
en effekt av c:a 100 kW, hava visat sig förbruka 1 kWh
per kg färdigt spisbröd. Enligt en av ingenjör Otto
Stålhane år 1925 verkställd utredning, vilken
utredning gjordes i samråd med Stockholms elektricitetsverk
och Stockholms gasverk, kom man till det resultatet vid
jämförelse mellan dylika ugnar för elektrisk energi och
gas, att den elektriska ugnen krävde 1 kWh per kg bröd
och den gaseldade ugnen 0,267 m3 gas per kg bröd. Med
då rådande pris i Stockholm å elektrisk energi, 3,32 öre
per kWh högsp. ström, och gas 8,57 öre per m3, visade
kalkylen, att kostnaderna vid en gasugn skulle ställa sig
nära 4 000 kronor billigare per år och ugn än den
elektriska ugnen, men trots detta beslöt man sig för
elektriska ugnar, dels på grund av att vid denna tidpunkt
någon dylik gasugn ej varit i drift, och dels på grund
av vissa andra fördelar med det elektriska
abonnemanget. Enligt vad jag senare försport, har clen ovan
beräknade gasförbrukningen vid den gaseldade ugnen i
verkligheten överskridits.
Jag övergår nu till de s. k. mjukbrödsugnarna och
kommer att i det följande endast sysselsätta mig med de
s. k. inskjuvningsugnarna; även kontinuerliga ugnar för
mjukbrödsbakning finnas som bekant, men mig veterligt
ej i Sverige.
Inom våra svenska bagerier användes vanligen en och
samma ugn för gräddning av en mångfald olika
bröd-sorter. För att emellertid underlätta kalkylens
uppställande liar jag gjort det antagandet, att ugnen
uteslutande användes för en enda brödsort, och har jag i det
följande baserat kalkylerna på limptillverkning. Jag har
sålunda uppställt en kalkyl för en 40-plåtars elektrisk
ugn och jämfört denna med motsvarande kalkyl för en
lika stor koleldad ugn, under förutsättning, att hela året
endast tillverkats limpor och att båda ugnarna drivits
med en intensitet av 4 sköv per dag. Likaså har jag
uppställt en kalkyl för en 6-plåtars elektrisk ugn och
jämfört denna med motsvarande kalkyl för en lika stor
gasugn samt gjort samma antagande som beträffande
den stora ugnen, nämligen, att den hela året drives för
limpbakning och med 4 sköv per dag.
Driftkalkyl för bageri med 1 st. 40 plåtars ugn.
Årsproduktion 288 000 kg limpa (4 sköv per dag).
Bruttoomsättning 245 000 kr. per år.
Årskostn. i kronor
El. ugn av Koleldad ugn
ack. typ.
a) Ränta och amortering .... 4 544: — 5 230: —
b) Underhåll .............. 675:— 915: —
c) Lokal inkl. skorsten...... 2 500:— 3 250: —
d) Div. omkostnader........ 6 125: — 6 125: —
e! Bränslekostn. vid 5 öre/kWh
och 30 kr./ton kol
1) 288 000 kg bröd à 0,3
kWh = 86 400 kWh à
5 öre ................ 4 320: —1
2) 288 000 kg bröd à 0,1 kg
kol = 28,8 t. kol à 30 kr. 864: —2
eldning, sotning, avbrott
för rep. etc................850: —2
f) Ingredienser ............ 98 000:— 98 000: —
g) Arbetskostnader ........ 34 000:— 34 000: —
h) Distribution 3 % ........ 7 500: — 7 500: —
i) Provision till återförsäljare
15 % .................. 36 800: — 36 800: —
Summa produktions- och
försäljningskostnader Kr. 194 464:— 193 534: —
k) Driftöverskott .......... 50 536:— 51466: —
Kr. 245 000: — 245 000: —
Produktions- och försäljn.-
kostnad per kg limpa... 67,5 öre 66,75 öre
Arskostn. i kronor
El. ugn av Koleldad ugn
ack. typ.
1 = 2,21 % av prod.- och försäljn.-kostn.
2 = 0,88 c/c............„
Se vi på tabellen, så finna vi, att de båda ugnarna
under ovannämnda förutsättningar bliva ungefär lika
ekonomiska, då priset per kWh för den elektriska ugnen
är 5 öre och kolpriset 30 kronor per ton fritt bageriet,
och då man vid den elektriska ugnen utgått från en
energiförbrukning av 0,3 kWh per kg limpa och vid
kolugnen från 0,1 kg kol per kg limpa.
Anmärkningsvärt är, att energikostnaderna för den elektriska ugnen
uppgå till endast 2,21 % av summa produktions- och
försäljningskostnader och kolkostnaden inkl.
eldningskostnaderna vid den koleldade ugnen endast till 0,88 %
av summa produktions- och försäljningskostnader. Detta
visar med tydlighet, att bränslekostnaderna i här
ifrågavarande driftkalkyl och vid här antagna
driftförhållanden utgöra en försvinnande del i jämförelse med övriga
kostnader.
Förklaringar till ovanstående driftkalkyl.
Punkt a. Anläggningskapitalet beräknas upplånat
mot 6 % räntefot. Amorteringstiden är antagen till 30
år för den elektriska ugnen och 15 år för den koleldade.
Punkt b. Underhållet vid en koleldad ugn består dels
i underhåll av eldstaden, vars murverk och rost endast
hålla viss tid och dels i underhåll av ugnens
vattenrörsystem, murverk, luckor, belysningsanordningar etc.,
varjämte vid dessa ugnar även har beräknats
underhållskostnader för förvaringsrum, bränsle, eldningsrum
och skorsten, eldningsverktyg och transportanordningar
för bränsle och slagg. Vid den elektriska ugnen faller
det huvudsakliga underhållet på ugnens värmeelement
och belysningsanordning. För övrig utrustning i
bageriet äro underhållskostnaderna givetvis lika.
Punkt c. Skillnaden i kostnad beror på behovet vid
den koleldade ugnen av eldningsrum och plats för
bränsle samt skorsten.
Punkt e. Eldningen av en koleldad ugn beräknas
kosta 450 kronor por år och sotningen 150 kronor.
Sotningen är ofta mycket besvärande för byggnader i
bageriets närhet och förorsakar ofta klagomål, men skall en
god bränsleekonomi upprätthållas, är det nödvändigt att
regelbundet sota ugnarnas i eldstaden inmynnande
knippen av perkinsrör. När draget sedan slappes på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
