- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Elektroteknik /
146

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 4 aug. 1928 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146 TEKNISK TIDSKRIFT 4 FeBR. 1928

Mathiesen A. G. Siemens visade sin nya maximalmätare
för småabonnenter, användbar för likström och växelström.
I kombination med kopplingsur kan denna apparat
användas för bestämning av belastningsmaximum under
lågbelastningstid (se vidare ETZ 1927, s. 1333). Körting &
Mathiesen utställde sin nya Kandem-kontrollmätare för
kontroll av elektricitetsmätare, användbar inom vida gränser.
Aron-Werke Elektricitäts-Gesellschaft m. b. H. hava
utarbetat ett s. k. "Telewatt" fjärrmätningssystem, kännetecknat
av mätimpulsernas överförande på ett motorsystem.
Systemet medgiver även summering av mätimpulser.

Högspänningsapparater representerades av
isolatorfabri-kerna Hermsdorf och Rosenthal, vidare J. W. Hofmann,
Kötschenbroda, samt Steatit-Magnesia A. G., Berlin, som
visade 220 kV genomförningar, och Siemens-Schuckert-Werke
med dylika av repelit och porslin. Kännetecknande för de
moderna isolatortyperna var den övervägande användningen
av brun glasyr.

Isolerade ledningar utställdes av Land- und
Seekabel-Werke, Köln-Nippes, Felten-Guilleaume-Carlswerk A. G.,
Köln — Sonnenfeld-kabeln med sektorformade
kopparsektioner — Rheinische Draht- und Kabelwerke G. m. b. H. samt
A. E. G. en ny kabelbox för 60 kV.

Diverse. På likriktareområdet visades en nyhet av AEG,
bestående däri, att vid glaslikriktare tändelektroden
manövreras genom ett bimetalliskt element Av Brown & Boveris
utställning framgick, att effektgränsen för glaslikriktare nu
höjts till 500 amp. vid 600 voit och för järnlikriktare till
3 OOO amp. vid samma spänning.

Smärre likriktare utställdes av ett flertal firmor. Bland
nykonstruktioner märkas en typ från Dr Max Levy, den
s. k. Silox-likriktaren, som grundar sig på ventilverkan vid
kontakten mellan en metall och en metalloxid. Siemens
& Halske visade sin torrlikriktare för laddning av smärre
batterier, bestående av metallplattor och arbetande utan rör
och elektrolyt. Apparaten kan vid 8 voit ge en ström av
0,5 amp. Samma firma utställde även glödkatodlikriktare
(se vidare Siemens-Zeitschrift 1927, häfte 8). En annan
typ av glödkatodlikriktare visade Ahemo-werken, Berlin, för
strömstyrkor upp till 10 amp. och spänningar till 100 voit.

Till sist förtjänar nämnas, att telefontekniken
uppvisade väsentliga framsteg å automatiseringen område.
Smärre automatanläggningar på ett 10-tal apparater,
avsedda för mindre affärer, förekommo vid sidan av andra för
mångdubbla antalet anslutningar vid större verk. Mix &
Genest A. G. samt C. Lorenz A. G. äro vid sidan av Siemens
& Halske mest framstående på detta område.

Modern och äldre maskinkonstruktion. 1 juninumret av
Westinghouse-organet "The Electric Journal" gör F. D.
Newbuky några intressanta reflexioner över tendensen i
den elektromaskintekniska utvecklingen. Han påpekar
därvid bl. a., hurusom framstegen vid konstruktionen av stora
maskiner till övervägande grad är att söka i vår allt mer
vidgade kunskap om tillsatsförluster och sätten för deras
reduktion. Denna del av framställningen exemplifieras
genom data från de gamla Niagaramaskinerna — en gång
"the world’s biggest" — de historiska för c:a 30 år sedan
byggda ångmaskinkopplade generatorerna för Manhattan
Elevated i New York samt de nyligen levererade 40 000
kV A-maskinerna för Conowingo. I synnerhet är
jämförelsen mellan de senare två av intresse. De viktigaste data
återgivas i nedanstående tabell.

Manhattan. Conowingo.

Effekt i kVA ....................................5 000 40 000

Effektfaktor ........................................1,0 0,8

Spänning, voit ....................................11 000 13 800

Periodtal ..............................................25 60

Fastal ....................................................3 3

Varv pr min......................................75 81,8

Antal poler ..........................................40 88

Ytterdiam. av statorplåt i meter 10,-t 10,5

Bredd av statorplåt, meter ............0,614 1.21

Den moderna maskinens vikt pr
kVA utgör föga mer än fjärdedelen
av den äldres. En närmare
undersökning visar, att denna kraftiga
reduktion uteslutande möjliggjorts
genom större specifikt
amperledaretal, vilket sammanhänger med
läckfältinduktionens nedpressning.
Belastningstätheter på kopparn av
den nyttiga strömmen är i
Cono-wingomaskinen 30 % högre än i
Manhattangeneratorerna, men den
verkliga strömtätheten, inberäknat
virvelströmmarna, är mycket lägre.
Antalet ampereledare pr cm är vid
den nya maskinen 3,6 ggr högre
än vid den gamla. Den
genomgripande utvecklingen belyses av
vidst. spårsektioner, av vilka den
till vänster hänför sig till
Manhattan, den högra till Conowingo.

En icke mindre dråplig illustration till läckfältens
betydelse i gammal och modern maskinteknik är
jämförelsen mellan Niagara-maskinerna före och efter
ombyggnaden 1922. Siffrorna angivas nedan.

Ursprunglig

konstruktion Efter
om-(början av 1890-talet) byggnad

Effekt i kVA .................... 3 750 5 000

Spänning ........................ 2 200 12 000

Totala förluster i kW ............ 344 148

Minskning i förluster ............ — 196

Tomgångsförluster ............... 41,2 32,5

En amerikansk jätteanläggning. I den amerikanska
fackpressen har allt emellanåt förekommit notiser om
Coraott’iwgro-verket, som i flera avseenden erbjuder
särintresse. Några orienterande data anföras nedan.

Kraftverket är beläget vid Susquehamma river, vars
vattentillgång är mycket varierande, från 14 000 ned till 1 700
m3 pr sek. Den ojämna tillrinningen har utgjort den
största svårigheten vid projektet, som i olika repriser
bearbetats decennier tillbaka. Dess slutliga genomförande
möjliggjordes genom staden Philadelphias växande
kraft-behov.

Arbetena på dammbyggnaden påbörjades 1926. Genom
densamma har skapats ett regleringsmagasin på c:a 23 km
längd och med en yta av 35 km2.

Kraftstationen, varav en sektion visas i vidst. bild, är
i första utbyggnaden utrustad med 7 st. vertikala turbiner
på vardera 54 000 hkr vid 81,8 varv pr min., direkt kopplade
till trefasgeneratorer på 40 000 kVA, 13 800 voit, 60 per. Varje
aggregat är därjämte försett med en direkt kopplad
hjälp-generator på 715 kVA, som lämnar ström till ventilatorer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928e/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free