Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 1 sept. 1928 - Litteratur - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FeBR. 1928
tåren gjort ett klart och lättfattligt uttalande i denna
riktning i anslutning till resultatet av sina beräkningar.
Det sjunde kapitlet handlar om transformatorns
konstruktiva detaljer; det åttonde behandlar tillämpnings
(beräk-nings-)exempel, och det nionde slutligen redogör för några
transformatorer för speciella ändamål, såsom
mättransformatorer, sug- och ugnstransf. samt reaktansspolar m. fi.
I det innehåll jag nu endast rubriksvis beskrivit, har
författaren samlat eget och andras vetande till en gedigen
och för det avsedda ändamålet fullständig framställning av
transformatorns teori och konstruktion i dessas nuvarande
utvecklingsskede — till gagn för såväl de studerande, vilka
vilja gå litet djupare i vissa detaljer, än som motsvarar den
egentliga studiekursen, som även för ingenjörer i praktiken,
vilka hava anledning att närmare studera ämnet i ett eller
flera hänseenden.
Vad själva framställningssättet beträffar, synes detta
kunna betecknas som särdeles logiskt, redigt och lättfattligt,
liksom bildmaterialet är rikligt, väl valt och omsorgsfullt
utfört. Framställningen är även i rent språkligt avseende
synnerligen omsorgsfull; vilket omdöme icke jävas av ett och
annat enstaka ord med något tvivelaktig klang, som
anmälaren härmed tager sig friheten påpeka. Så t. ex. använder förf.
någon gång uttrycket "omtransformera" istället för
transformera. "Omformning" förekommer i betydelsen (vanlig)
transformering, ehuru man med omformning snarare borde
förstå en ändring av t. ex. spänningskurvans form.
"Momentanvärde" användes genomgående i betydelsen
momentvärde. Förf. använder "wattkomposant" och "reaktiv
(wattlös) komposant". Det synes anmälaren mera konsekvent
att antingen säga "wattkomposant" och "wattlös komposant"
eller — ännu mycket bättre — "aktiv" och "reaktiv"
komposant. Då skulle också indexbeteckningen (för den
sistnämnda) blivit enklare än som nu är fallet.
Med de ovan gjorda anmärkningarna vill anmälaren
emellertid ej på minsta vis söka förringa bokens värde, utan
rekommenderar den pä det livligaste till var och en, som
intresserar sig för "transformatorns teori, driftsegenskaper
och beräkning".
Arvid Lindström.
Elektrische Vollbahnlokomotiven. Ein Handbuch für
die Praxis sowie für Studierende, von Dr techn. Kahl
Sachs. J. Springer, Berlin 1928. 461 sidor, 448 illustr., 22
planscher. Pris bunden RM 84.
Sedan med Seefehlners "Elektrische Zugförderung" för
några år sedan ett ganska värdefullt standardverk över
det elektrojärnvägstekniska området framträtt — närmast
dess andra upplaga, då den första var jämförelsevis
ofullgången — har intet liknande av mer anmärkningsvärd
beskaffenhet sett dagen. Desto angenämare överraskning
bereder därför rubr. arbete. "Elektrische
Vollbahnlokomotiven" behandlar visserligen endast en gren av hela facket,
men på ett synnerligen sakligt och ingående sätt, som
förlänar arbetet verklig karaktär av handbok i ordets bästa
bemärkelse. Härtill bidrager därjämte de rikhaltiga och goda
illustrationerna, de många upplysande noterna om
patentförhållanden och referenser till andra publikationer samt
de fullständiga konstruktionsbeskrivningarna i slutet av
boken. Av särskilt värde för den praktiserande ingenjören,
som genom erfarenhet är väl medveten om den intima
växelverkan mellan elektriska och mekaniska problem vid
konstruktion av elektriska lokomotiv, är författarens
behandling av de mekaniska frågorna, däri han är väl
hemmastadd.
Arbetet är uppdelat på tre avdelningar, 1) dragkraft och
effekt, 2) den mekaniska delen, 3) den elektriska
utrustningen. Den första är relativt kortfattad och framställes
i klar och översiktlig form grunderna för beräkning av
effekt- och energiförbrukning. Den andra avdelningen
innehåller en hel del värdefullt om konstruktion av
ramverk och drivverk, utväxlingar, balansering, bromsar och
bromssystem samt smärre tillbehör. Alla f. n. praktiskt
använda drivverksystem beskrivas och analyseras mer eller
mindre fullständigt, varvid man särskilt fäster sig vid
behandlingen av de olika enkeldriftsystemen. Den tredje
avdelningen behandlar i fyra kapitel elektrisk utrustning
av likströmslokomotiv, enfaslokomotiv, trefaslokomotiv och
omformarelokomotiv, medan den fjärde innehåller
beskrivningar med ritningar öyer 15 utvalda typer av olika system.
Arbetet kan på det bästa rekommenderas. Priset är
visserligen rätt högt, och synes tyda på att prisbarometern
på den tyska förlagsmarknaden är i stigande — men
kunskap på det här behandlade området bjudes sällan till
sådan omfattning, och detta förhållande har kanske också
spelat in.
J. K.
Siemens Jahrbuch 1928 utgör den andra årgången av den
förnämliga publikation, som är avsedd att skildra de
tekniska och vetenskapliga framstegen inom
Siemenskoncer-nens olika avdelningar.
Bland bidragen märkas uppsatser om sjökablar för
telefon (Ebeling), byggnadsarbetena vid Shannon på Irlant
(Enzweiler), utbyggnaden av Dnjeprostroj (Walch), prov
ning av oljebrytare (Estorff), utvecklingen a\
Röntgenapparatur under de senaste 15 åren (Grossmann), framsteg
inom brytaretekniken, registreringssystem vid flytande
tillverkning (Hornauer), asynkrona faskompensatorer
(Kozi-sek & Liwschitz), motorvagnar för Berliner Stadt-,
Ring-und Vorortbahnen (Kuntze), elektroosmotiskt
diafragmaförfarande (111ig) m. m.
RÄTTELSE
I föreg, nummers artikel "Transformatoroljans
slamnings-problem":
Pä sid. 134 vänstra spalten rad 32 och 35 står–-
karboner–-•, läs —–karbener —–.
Pä samma sida och spalt rad 38 står ––sådana4
—–, läs–-sådana1–t —.
På sid. 137 under fig. 2 står–-derivatan — läs
st ’
dk
–- — derivatan—.
dt
På sid. 138 vänstra spalten rad 17 nedifrån står–-
kolv Avi — — — –-kolv Ay.
Sid. 138 tabell III. Katalysatorerna på rad 9 och 10
förses med klammer, likaså katalysatorerna på rad 11 och 12,
13 och 14, 15 och 16, 17 och 18 samt 19 och 20.
Siffer-raderna 11 och 12 höra sålunda båda (och böra även
omklamras) till katalysatorgruppen på rad 11 och 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
