Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 6 okt. 1928 - 1927 års kabel Sverige—Tyskland, av byrådirektör A. Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FeBR. 1928
Fig. 7. Iordningställande av lödskarv vid nordsidan av Bock.
fig. 9. Samtidigt kunna samtliga ledare genom särskild
koppling, som även visas i fig. 9, ställas under
isolationskontroll. Bx och Gx ånge batteri och galvanometer för
isolationsmätningen, B2, G2 och reostaten R2 avse
motståndsmätningen. Så länge isolationsmotståndet är stort
inverka de båda mätningarna ej på varandra. Under en
normal kabelutläggning utan störningar stiger åtminstone
sommartid isolationsmotståndet successivt något med
längden av kabel som utlagts, under det motståndet
sjunker.
Huvudsjökabelsträckan skulle läggas i riktning från
Fig. 8. Kabelfartyget Norderney.
förlöpte utan missöden. Den 30 kl. 2 e. m. ankrade
Norderney utanför Kämpinge på 8 m vatten. C:a 1 500
m kabel återstod nu att föra iland. Denna överfördes
från Norderney ombord på en motorläktare, som
fortsatte utläggningen till 100 m från land, varefter resten
drogs iland. Fig. 10 visar arbetet härmed. Då
land-kabeln till Malmö nu redan var utlagd och dess första
pupinspole var placerad, så att efter hopskarvning med
sjökabeln jämnt pupinavstånd skulle erhållas fram till
första pupinmuff å denna, fick nu överskjutande längd
av sjökabeln ej bortkapas utan måste nedgrävas i en
tyska kusten till den svenska. För att härvid få utföra
ilandföringen av kabeln vid svenska kusten vid
dagsljus, var det nödvändigt företaga överfarten med
utläggningen nattetid. Efter fartygets ankomst till tyska
kusten med kabeln ombord gjordes därför först en
överfart till Kämpinge under utläggning av lysbojar på varje
7 sjömils avstånd i den blivande kabelleden samt för
att vid Kämpinge utse och utmärka plats för fartygets
ankring under kabelns ilandföring. Efter dessa
förberedelser under delvis rätt ogynnsam väderlek återkom
Norderney till tyska kusten tidigt den 25
augusti. Då väderleksutsikterna nu voro rätt
gynnsamma påbörjades hopskarvningen med den
förut med pråmen utlagda kabeln med tanke på
utläggning under kommande natt. Under dagen
tilltog emellertid den nordliga vinden och när
skarvningsarbetet var slutfört kl. 11 på kvällen
rådde storm med häftiga regnskurar. Vid den
alltmer tilltagande sjögången uppstod risk att
vattendjupet skulle vara för litet. Det blev
nödvändigt att åter kapa kabeln och lägga boj vid
densamma, varefter Norderney gick ut till havs
för att söka lä under svenska kusten vid
Trälleborg, dit den anlände nästa förmiddag.
Först den 28 augusti kunde arbetet fortsättas och
måste nu de utlagda lysbojarna först inspekteras. Yid
återkomsten till kabeländan och efter påbörjad
skarvning visade sig den i vattnet liggande kabeln plötsligt
felaktig, vilket befanns bero på en kink som uppstått å
kabeln strax intill bojen. Blymanteln var tät, men den
skarpa brytningen hade förorsakat kontakt mellan
några av ledarna. För att nu ej försena utläggningen
förenades de båda kablarna med varandra utan att
skarvas och bojades tillsammans. På Sei sätt kunde
utläggningen starta natten mellan den 29 och 30 augusti,
medan lysboj arnas bränsle ännu räckte. Utläggningen
fortgick med en hastighet av 4 sjömil per timme och
kabeln bäras ut med hjälp av över 200 man. Fig. 6 visar
en bild av arbetet härmed, fig. 7 ett skarvställe på
denna sträcka. Ytterligare en sträcka av c:a 10 km i
kabelleden är för grund för utläggning av kabeln från det
stora kabelfartyget, varför utläggningen här skett från
en läktare. Denna kunde först uppställas i en vid
sydranden av Bock parallellt med kusten för sjöfarten
uppmuddrad 4 m djup ränna. Härifrån ilandfördes kabeln
till skarvpunkten med landkabeln, c:a 500 m, och resten
av den först nämnda sträckan, c:a 2 200 m, utlastades
Fig. 6. Utbärning av kabeln över "Der Bock".
på Bock för att bäras ut. Till denna sträckas ändpunkt,
dit pråmen kunde tillstöta, iskarvades kabeln ombord
på pråmen, varefter utläggningen kunde utföras från
pråmen till den punkt 10 km ut, där vattendjupet nått 8
meter och utläggningen med kabelfartyget "Norderney"
kunde vidtagas.
Detta fartyg, fig. 8, som utlagt samtliga befintliga
pappersisolerade pupinsjökablar av större längd,
utrustas för ändamålet med särskilda anordningar för att
möjliggöra utlöpandet av pupinmuffarna, vilka givetvis
äro avsevärt styvare än kabeln. Särskilda broms- och
mätanordningar finnas för reglering av utlöpningen med
hänsyn till olika vattendjup, uppmätning av utlagd
kabellängd, bestämning av "släck" m. m. För navigeringen
finnas gyrokompass, distansmätare m. m. Under
utläggning av kabel står densamma alltid under kontroll från
den ombord på fartyget befintliga änden. I den utlagda
änden hopkopplas två och två av trådarna och i
fartygsänden kopplas så, att man får kabelns samtliga ledare
seriekopplade för motståndsmätning, såsom framgår av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
