Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 6 okt. 1928 - Korsningsmetoder och ljusbågssäkerhet vid högspända kraftledningar av stamlinjetyp, av överingenjör Theodor Björgerd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1928
E LEKTROTEKNIK
173
ligaste äro a) nedsättande av isolatorkedjornas
isolationsmotstånd genom salt eller smutsbeläggningar,
b) överspänningar, av vilka de från atmosfäriska orsaker
härrörande äro de mest betydande. Givetvis kunna
dessa båda orsaker samtidigt förekomma. Elektriskt
genomslag av en hängisolatorkedja kan i detta
sammanhang lämnas ur räkningen, emedan det i praktiken icke
spelar någon roll. Ett elektriskt överslag över en
hängisolatorkedja blir av ödesdiger betydelse först om
ljusbågen innehåller någon nämnvärd strömstyrka. Ett
överslag över en kedja med en vanlig provtransformator
med relativt liten effekt skadar ej isolatorn, emedan
ljusbågens värme verkan är för liten. Yid överslag på en
kraftledning, tillhörande ett större system, efterföljes
ljusbågen antingen av maskinströmmen eller av den i
linjen uppladdade energien.
Experimentella undersökningar.
För att undersöka, huru isolatorerna förhålla sig vid
överslag med effektljusbågar, har vid Sydsvenska
kraft-a.-b. utförts en del experiment, som nu närmare skola
beskrivas.
Första undersökningen avsåg att utröna
isolatorernas mekaniska hållfasthet efter att desamma blivit
utsatta för ljusbågar av sådan effekt, att alla
porslinsskärmarna avlägsnats.
I ett sådant fall har ju visserligen isolatorn förlorat
sin elektriska hållfasthet, men man måste fordra, att
den ändå håller mekaniskt, så att ledningen ej kan
ramla ned.
Provningarna utfördes med en generator på 3 000
kVA med direktkopplad transformator, likaledes å 3 000
kVA, samt 5 000/50 000 V omsättning.
Transformatorns ena fas anslöts till isolatorns övre
kåpa och nollpunkten till isolatorkläppen. En ljusbåge
startades över isolatorn genom att smälta en silvertråd.
Generatorn magnetiserades hastigt, så att på högspän-
pig. i.
ningssidan erhölls en stående ljusbåge av c:a 38 à 40
amp. Under hela provet utsattes isolatorerna för en
dragning av c:a 300 kg. Inalles provades 12 st.
isolatorer av 6 st. olika fabrikat. Ljusbågens utseende under
provet framgår av fig. 1 och 2 samt isolatorernas
utseende sedan provet avslutats av fig. 3 och 4. Under
provningen vandrar ljusbågen runt isolatorn med tämligen
likformig hastighet. De små flänsarna på
porslinsskärmarnas undersidor springa av efter 10 till 30 sek. Ju
tunnare flänsarna äro, ju kortare tid behöves det för att
de skola sprängas sönder. Hela porslinsskärmen
spricker och faller ned efter 20 till 70 sek., även här synes det
tjockare porslinet utstå hettan längsta tiden. De
isolatorer, som underkastats ljusbågsprov, provades
sedermera i dragmaskin, tills brott inträffade, och därvid
konstaterades, att isolatorernas hållfasthet för mekanisk
dragning ej genom ljusbågsprovet undergått någon
försämring. Särskilt anmärkningsvärt är det, att
bly-ingjutningen ej röner någon nämnvärd inverkan av den
höga temperatur, som ljusbågen alstrar. Hela den inre
delen av isolatorn var i allmänhet glödande, porslinet
glacerades på ytan och bulten var mer eller mindre
rödglödgad. Ett prov fortsattes så länge (6 min.) att
pinnen blev vitglödande och drogs av, men även i detta
fall var blyingjutningen kvar. Värmeavledningen
genom porslinet och metallkåpan synes vara så stor, att
blyet icke kommer i farlig närhet av smältpunkten. Vid
en isolator förorsakade en bestrykning av lackfärg
ovanpå blyet så kraftig rökbildning, att provet måste
avbrytas. Sådan bestrykning synes kunna bidraga till
underhållande av ljusbågen, och får väl därför anses
olämplig. De cementerade isolatorerna hade något
mindre gasbildning än de blyingjutna, enär blyets yta i viss
mån förgasas och bidrager till gasernas underhållande.
Det torde kunna framhållas som en förtjänst för en
hängisolator, om den fria delen av pinnen mellan själva
kläppen och infästningen är så kort som möjligt, samt
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
