Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 3 nov. 1928 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FeBR. 1928
kommittén tillfälle att ägna förslaget en förnyad
genomarbetning med hänsyn tagen till de under diskussionen
framförda synpunkterna, dels att giva utomstående
intresserade möjlighet att genom underhandlingar med
kommittén framföra eventuella ytterligare erinringar.
Härefter övergick man till aftonens föredrag, vilket hölls
av förste byråingenjören i Telegrafstyrelsen Nils Hedén
och behandlade "Rikskabelbyggen i Sverige". Talaren
lämnade inledningsvis en kort exposé av de teoretiska
grundvalar, på vilka långdistanstelefonering över kablar är
baserad och angav i tabellform några praktiskt lämpliga
värden på dämpningsexponent, pupinavstånd, tråddiameter
m. fi. grundläggande storheter. Härefter beskrevs
konstruktionen av de vid de svenska rikskabelbyggena använda
kablarna jämte tillhörande pupinboxar m. fi. väsentliga
detaljer. I anslutning till skioptikonbilder demonstrerades på
ett synnerligen åskådligt sätt kablarnas förläggning,
skarvning, anslutning vid pupinpunkterna,
kapacitetsbalanseringen samt den allmänna anordningen av
överdragsstatio-nerna. Man fick av framställningen en mycket tydlig
känsla av det oerhört samvetsgranna och tekniskt
högtstående arbete, som det svenska telegrafverket nedlägger
på dessa telefonnätets pulsådror och som är en av
orsakerna till det svenska telefonnätets höga anseende bland
internationella fackmän. Talaren avslutade sitt
synnerligen medryckande och intresseväckande föredrag med en
uttalad önskan, att statsmakternas hittills visade goda
förståelse för telegrafverkets önskemål i samband med
rikskabelbyggena måtte i framtiden bereda ännu större
möjligheter till fortsatta omfattande arbeten.
Föredraget kommer att inflyta i Teknisk tidskrift.
Sedan ordföranden under de närvarandes livliga bifall
framfört avdelningens tack till förste byråingenjör Hedén,
avslutades det av ett 80-tal medlemmar besökta
sammanträdet kl. 22,-0, varefter vidtog supé och samkväm.
F. Dn.
Svenska teknologföreningens avdelning för elektroteknik
höll ordinarie sammanträde å föreningens lokal fredagen
den 19 oktober kl. 17,30.
Sammanträdet öppnades av avdelningens ordförande,
prof. H. Plei.jel, varefter protokoll från sammanträdet den
21 september upplästes och godkändes. I avdelningen
invaldes härefter kaptenen Ragnar Götherström och inträdde
efter anmälan civilingenjören I. Hjertén.
Man övergick därefter omedelbart till huvudpunkten på
aftonens program, vilken utgjordes av diskussion över
ämnet "Skötsel och underhåll av industriella elektriska
anläggningar" med fyra anmälda inledningsföredrag. Först talade
ingenjör A. Hansson om "Allmänna maskinella synpunkter,
med exemplifiering särskilt på textilindustrien". Talaren
påpekade inledningsvis den stora skillnad ifråga om
möjligheterna till effektiv och billig skötsel av anläggningarna,
som råder mellan kraft- och förbrukningsanläggningar, i
det att inom kraftanläggningar underhållet utan merutgifter
skötes av den tjänstgörande vaktpersonalen, medan i
förbrukningsanläggningar särskild personal måste härför
anlitas, så snart underhållsarbeten utföras utan driftavbrott.
Härefter framhöll talaren nödvändigheten av att industriella
motorer beställas av den för ifrågavarande drift lämpligaste
typen med hänsyn till kapsling etc. Den stora skillnaden
i driftsäkerhet hos glid- och kullager belystes siffermässigt,
varjämte den ekonomiska belastningen hos kullager
granskades. Smörjning av kullager bör ske så sällan som
möjligt och i varje fall aldrig genom indroppande av olja. 1
A’SEA:s verkstäder hava kullagermotorerna ej smorts på 6
år. Betydelsen av rengöring och vård av släpringar och
kommutatorer behandlades utförligt, varefter talaren efter
att ha hastigt berört vården av pådrag och apparater
avslutade sitt anförande med ett förnyat påpekande av vikten
av att de för varje driftlokal lämpligaste maskintyperna
installeras.
Härefter redogjorde bergsingenjör G. Hjertén för
förhållandena vid "Anläggningar inom gruvhanteringen." Den
moderna tendensen synes inom dessa anläggningar gå i
riktning mot allt mindre påkostat löpande underhållsarbete och
allt mera påkostade anläggningar ur driftsäkerhetssyn-
punkt. Härefter redogjordes mera detaljerat för
kontroll-och revisionsarbetet vid de elektriska anläggningarna inom
Grängesbergsförvaltningens gruvor, varvid särskilt
framhölls betydelsen av en väl genomtänkt organisation och
stränga instruktioner angående tillvägagångssättet vid fels
anmälan och avhjälpande. Talaren framhöll även vikten av
fullgoda belysningsanläggningar. I Grängesberg användas
ovan jord gummiblyledningar med gjutjärnskapslade
apparater, medan under jord gummiledningar på isolatorer visat
sig mest tillförlitliga. Vid de underjordiska anläggningarna
är växelström avgjort att föredraga framför likström.
Framställningen belystes med en serie ljusbilder från
Grängesbergsanläggningarna.
Efter dessa två föredrag gjordes c:a 1 timmes paus,
varunder gemensam middag intogs i föreningens lokaler.
Härefter forsatte diskussionen med inledningsföredrag av
överingenjör F. Fredén om "Anläggningar inom
järnverksindustrien". Som speciella kännetecken för anläggningarna
inom denna industri kan nämnas, att samtliga elektriska
maskiner och apparater arbeta i en atmosfär, bemängd med
kol- och metallstoft. Helkapslade maskiner användas
därför i stor utsträckning upp till rätt höga effekter. Större
motorer uppställas i separata rum, helst under något
övertryck. Vid såväl maskiner som ställverk måste största
möjliga krypavsrånd anordnas. På grund av att alla
strömbrytare visa en tendens att gå kärvt i denna luft, måste alla
tillslagningsmagneter och dylikt tilltagas rikligt. Vid hyttor
och smältugnar medför den kontinuerliga driften dels stora
svårigheter vid revision av ställverken, dels behovet av ofta
återkommande slamning av transformatorer. Alla motorer
för valsverk o. d. måste tilltagas rikligt med hänsyn till de
oberäkneliga påkänningarna. En väl genomtänkt
organisation med kortsystem över motorer o. dyl. underlättar i hög
grad det snabba ingripandet vid feltillfällen.
Det sista inledningsföredraget hölls av kaptenen R.
Götherström om "Brandskyddstekniska synpunkter och
erfarenheter". Inledaren påpekade, att ehuru de elektriska
anläggningarna få skulden för en mängd eldsolyckor, till
vilka de äro fullständigt oskyldiga, får man ingalunda
underskatta den ödesdigra roll elektriciteten spelat och
fortfarande spelar inom brandstatistiken. Ur den inom landet
förda omsorgsfulla orsaksstatistiken omnämnes, att c:a 500
eldsvådor per år bevisligen äro av elektriskt ursprung och
att 20 % av de utbetalade brandskadeersättningarna
hänföra sig till elektriska fall. Talaren redogjorde därefter,
delvis i anslutning till ljusbilder, för ett flertal typiska fall
ur praktiken, där elektriska anläggningar förorsakat
eldsvådor, hänförande sig till endera av de tre grundorsakerna:
dålig materiel, slarvigt installationsarbete eller vårdslöst
handhavande av anläggningen. Efter att ha framfört en
del goda råd angående förbättringar i tekniskt och
organisatoriskt hänseende, som kunna vidtagas, avslutade talaren
sitt anförande med att påpeka, att lyckligtvis antalet
elektriska eldsolyckor i relation till de elektriska
anläggningarnas omfattning är i kraftigt nedåtgående.
Ordföranden framförde avdelningens varma tack till
inledarna, varefter vidtog en livlig diskussion med
anföranden av herrar F. Holmgren, T. Holmoren, Nordfeldt,
Liljeblad, Sjöberg, Norberg, Florin, Tisell, I. Hjertén
samt inledarna. Diskussionen rörde sig om en mångfald
sidor hos den uppställda frågan, varvid friktionskopplingens
berättigande som överlastskydd, proppsäkringar för högre
strömstyrkor samt de rena brandskyddssynpunkterna
särskilt ventilerades. En av kapten Götherström framkastad
tanke på ett intimare samarbete mellan de tekniska och
brandskyddstekniska organisationerna för spridande av
ökad upplysning i brandskyddsfrågor syntes vinna särskild
anklang hos de närvarande.
Diskussionen, under vilken ett 50-tal medlemmar
närvarit, avslutades kl. 22,30, varefter samvaron en stund
fortsattes under mera otvungna former. ’Särskilt uppskattades
livligt en musikalisk underhållning i den högre operastilen,
varunder till ingenjör Frithiof Holmgrens konstnärliga
pianoackompanjemang direktör K. G. Sjöberg med stora
låter och vibrerande baryton sjöng en aria ur tolfte sidan av
kapten Götherströms föredragsmanuskript.
F. Dn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
