Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 1 dec. 1928 - Brandskyddstekniska synpunkter och erfarenheter vid elektriska anläggningar, av kapten R. Götherström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- TekniskTidskrift argr
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
ELEKTROTEKNIK 12
Redaktör: JULIUS KÖRNER
INNEHÅLL: Brandskyddstekniska synpunkter och erfarenheter vid elektriska anläggningar, av kapten R. Götherström.
— Transformatoroljans slamningsproblem, av ingenjör B. Anderson. — Övergångsfenomen vid plötsliga
överbelastningar vid synkrona trefas-likströms-enankaromformare, av dr-ing. L. Dreyfus. — Insänt. — Litteratur. —
Föreningsmeddelanden.
BRANDSKYDDSTEKNISKA SYNPUNKTER OCH
ERFAREN-HETER VID ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR.1
Av kapten R. GÖTHERSTRÖM.
Att skötsel och underhåll av elektriska anläggningar
är en brandskyddsfråga med betydande ekonomiska
konsekvenser är självklart åtminstone för fackmännen.
Emellertid ondgöra dessa sig och skämta nog också ofta
över att i snart sagt varje tidningsnummer förekommer
ett referat av ungefär följande lydelse: "Brandorsaken
förmodas vara kortslutning". Att elektriciteten i tid och
otid orättvist får skulden för eldsvådor medför, att man
ofta går till överdrift åt andra hållet och underskattar de
elektriska anläggningarnas brandfarlighet och på så sätt
ger anledning till minskad försiktighet vid både
utförande, underhåll och skötsel av sådana installationer, som
alltid måste innebära en viss brandfara.
Jag vill nämna några exempel på denna
underskattning av brandfaran.
Ett stöire etablissement hade brunnit ned i södra
Sverige. Jag fick omedelbart klart för mig, att den
elektriska anläggningen varit synnerligen dåligt utförd,
men vid polisförhöret avlämnade elektricitetsverkschefen
i närliggande stad ett intyg om att anläggningen före
branden varit av god beskaffenhet och därför ej kunde
antagas hava varit orsaken till eldsvådan. I spillrorna
hittade jag emellertid i hans närvaro den typiska
kris-tidsmaterielen med zinkledningar, och det kom snart
fram, att installationen i nedre våningen varit god men
i den övre av sämsta kris tidstyp.
Vid en industriell inrättning, som med några års
mellanrum drabbats av millionbränder, glunkades om
"kortslutning" som brandorsak. Denna misstanke avvisades
emellertid med förklaring att de elektriska
anläggningarna voro bra utförda. Enligt vad jag nu erfarit, hade
man inom samma etablissement men i av bränderna ej
berörda verkstäder för någon tid sedan ett
eldsvådetillbud, som lyckligt avvärjdes, och då konstaterade man,
att eldsvådeorsaken bestod i en kraftledning, som helt
enkelt dragits genom en trävägg utan något som helst
skydd.
Vid en industrieldsvåda i norra Sverige, där
synnerligen grovt slarv med elektriska anläggningar av mig
kunde påvisas, beedigade den av fabriksägaren från
närliggande stad tillkallade elektricitetsverkschefen, att
brandorsaken ej kunnat vara av elektrisk art, enär ingen
motor varit i gång vid tillfället och ej ens en lampa varit
tänd! Numera vet väl nästan varje äldre skolpojke, att
när spänningen står på nätet, föreligger brandfara, vare
sig förbrukningsapparaterna äro i drift eller ej.
1 Föredrag i serien "Skötsel och underhåll av elektriska
anläggningar" vid sammanträde i Svenska teknologföreningens
avdelning för elektroteknik d. 19 okt. 1928.
Att dylika yttranden från elektroteknici i
ansvarsställning äro ytterst farliga, behöver jag väl ej här påpeka.
När de därtill uttalas vid uppmärksammade tillfällen,
stärka de den stora okritiska allmänhetens uppfattning
om att de elektriska eldsvådorna, sedan
kristidsmate-rielen försvunnit, i stort sett endast spöka i
tidningsnotiser, försäkringsrapporter och polisprotokoll och att det
ej är så noga med underhåll och skötsel.
Förhållandet är tyvärr tvärtom, att elektriciteten
alltjämt är den -värsta brandanstiftaren.
Varpå stöder jag detta mitt påstående? Jo, helt enkelt
på siffrorna från "Centralstället för svensk
brandorsaksstatistik". De flesta större svenska
brandförsäkringsbolag hava ingått den överenskommelsen, att ej en enda
krona får betalas ut i brandskadeersättning utan att
statistikuppgifter på särskilda blanketter inlämnas till
Tabell I. Den svenska brandorsaksstatistikens indelning
av "elektriska" eldsvådor.
Elektriskt fenomen:
a) Friktionselektricitet eller åska
genom åskslag annorstädes än i elektrisk anläggning:
350 i byggnad med vattenledning införd
351 annorstädes
genom åskslag eller atmosfärisk överspänning i elektrisk
anläggning:
352 för starkström
353 „ svagström
354 „ radio
355 genom gnista av friktionselektricitet
356 .....................................................
357 .....................................................
358 .....................................................
359 .....................................................
b) Andra elektriska fenomen i starkströmsanläggning
genom överslag, avledning, överhettning eller
kortslutning:
360 i generator, transformator- eller kopplingsstation (drifts-
rum)
361 „ elektrisk utomhusledning med tillbehör
362 „ ledning, strömbrytare, kontakt eller säkerhetsapparat
o. d. i inomhus fördelningsanläggning
363 „ motor, eller dess pådrags- och regleringsorgan
364 „ elektr. lampa eller annan elektr. belysningsapparat
365 „ elektrisk kok- eller värmeapparat
366 genom gnista från elektrisk motor
367 annan orsak
368 .....................................................
369 .....................................................
c) Andra elektriska fenomen i radio- eller svagströms-
anläggning:
370 genom kortslutning eller överledning vid batteri
371 annan orsak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>