Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 1 dec. 1928 - Brandskyddstekniska synpunkter och erfarenheter vid elektriska anläggningar, av kapten R. Götherström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FeBR. 1928
Emellertid måste man genast påpeka, att det ofta ej är
skötseln utan själva beskaffenheten hos materielen, som
är den avgörande faktorn.
Fig, 4—5. Hur ungdomen Iärts behandla
stickkontakter, då gnistbildning förekommer. (Norsk
broschyr.)
Var och en som ej är närmare insatt i försäljnings- och
besiktningsförhållandena på det elektrotekniska området,
måste fråga sig hur det är möjligt, att 99 % av de
flyttbara elektriska apparater, som fot- och handlampor,
strykjärn och andra värmeapparater, äro försedda med
dåliga ledningar, som även vid ej direkt slarvig skötsel
lätt få kinkar och brandfarliga brott, ledningar, som kopp-
4
T
Fig. 6—7. Spiken som säkerhetspropp!
las till genom stickkontakter, som vanligen efter någon
månad släppa gängerna, så att kontaktstiften
oupphörligen måste skruvas till och böjas ut för att ej
åstadkomma alltför stark gnistbildning.
Förklaringen till förekomsten av denna mindervärdiga
installationsmateriel är väl först och främst avsaknaden
av varje som helst svensk kommersiell elektrisk
materialkontroll och så det vanliga skälet, "att folk vill köpa
så billigt". Att materielen kan åstadkomma för ägaren
mycket kännbara ekonomiska förluster dels genom
brandskador och dels därigenom att materielen snart
förslites och åstadkommer driftstörningar m. m., var-
igenom underhållet blir mycket dyrbart, därpå reflekterar
man ej.
En inom den svenska industrien tyvärr ytterst vanlig
åtgärd, som också förklaras av sparsamhetsskäl, är
"hemmalagning" av säkerhetsproppar. Man kan skilja
på den rent brottsliga förbikopplingen av
säkerhetsapparaterna medelst spikar, massiva proppar, järn- eller
koppartrådar och den mera yrkesmässiga
hemmalagningen med silvertråd. Båda äro enligt min åsikt
förkastliga, men användas i synnerligen stor utsträckning.
Svenska brandskyddsföreningen, besiktningsmännen
m. fi. hava rikhaltiga samlingar på förbikopplade
säkerhetsapparater. Den originellaste torde vara den i fig.
6—7 visade apparaten med spik, som man ej hunnit taga
ut, innan kortslutningen brände fast densamma vid
mässingsdelarna.
Yid en norrländsk fabrik utbröt eldsvåda under tid på
dygnet, då fabriken ej var i gång. I strid mot gällande
brandförsäkringsvillkor stod den elektriska strömmen på,
och det fanns ej ens en huvudströmbrytare inom
fabriken. För att ej ytterledningarna under eldsvådan skulle
falla ned och skada släckningsmanskapet, sprang en
rådig montör bort till den närbelägna
transformatorstationen och skruvade ut de utifrån åtkomliga
säker-betspropparna på lågspänningssidan.
Vid närmare påseende befunnos dessa "hemmalagade"
eller rättare sagt förbikopplade, på sätt fig. 8 visar. En
av propparna hade en mycket tjock koppartråd och en
annan hade icke mindre än 18 fina koppartrådar, för
vilkas smältning erfordrades en ström, som var 3 gånger
den rätta smältströmmen.
Vid den med anledning av fyndet igångsatta
undersökningen fanns en mängd på detta sätt förbikopplade
proppar både i och under instrumenttavlorna. Då
grövsta vårdslöshet här syntes föreligga, vägrade
försäkringsbolaget utgiva brandskadeersättning, och
vederbörande rådhusrätt samt hovrätten hava fråndömt
industriidkaren varje ersättning. Dessutom hava alla de
styrelseledamöter i bolaget, som
av-rätten ansågs kunna hava någon
kännedom om förhållandet, genom
Elektriska inspektionens ingripande
åtalats och i högsta instans dömts
till 300 kronors böter vardera.
Detta är ett prejudicerande fall, som
visar hur farlig "hemmalagningen"
av säkerhetsproppar kan vara, rent
ekonomiskt sett.
Tyvärr är hemmalagningen som
sagt synnerligen vanlig. För ett
par veckor sedan brann en större
snickerifabrik ned, varvid värden
för omkring 650 000 kronor
förstördes. I rapporten över eldsvådan
skriva tvenne civilingenjörer:
"Branden har sannolikt
förorsakats av felaktighet i elektriska
anläggningen. Under våren har —
under drift — två gånger kortslutning uppstått i
kraftledningen i omoderna och för trånga skarvlådor. Dessa ha
utbytts mot större och bättre sådana, men om någon äldre
ännu fanns kvar på ledningen, ha vi ej kunnat utröna.
Belysningsanläggningen var översäkrad och en
"hemma-lagad" säkerhetspropp förekom.
I polisförhörsprotokollet för en millioneldsvåda läses
bl. a. "Av vittnenas berättelser framgår, att det
elektriska ledningsnätet redan en längre tid hade varit
överbelastat. På grund härav inträffade alltsom oftast
avbrott i arbetet till följd av att propparna brunno av. I
stället för att felet skulle avhjälpts genom förnyelse av
Fig. 8. Förekomsten av
denna och liknande
"säkerhetsproppar" i en
fabrik medförde höga
böter och utebliven
brand-skadeersättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
