Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 1 dec. 1928 - Transformatoroljans slamningsproblem, av ingenjör B. Anderson - Övergångsfenomen vid plötsliga överbelastningar vid synkrona trefas-likströms-enankaromformare, av dr-ing. L. Dreyfus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1928
E LEKTROTEKNIK
215
förut angivna punkter inom
transformatorerna resp. -oljorna.
Erhållna resultat ifråga om
bildade slammängder och
slamav-sättningar efter olika driftstider
sammanställda med de vid de
olika provmetoderna funna
slam-mängderna återfinnas i tabell
XIV, varjämte residtaten ifråga
om syrehalterna och tjärtalen för
oljorna på samma sätt
sammanställts i tabell XV. I dessa båda
tabeller har även förhållandet
mellan de för olja II och olja
IX resp. mellan de för olja VI
och olja IX funna värdena
angivits. Dessa förhållandetal kunna
alltså betraktas såsom
inverterade kvalitetssiffror för olja II
resp. olja VI i förhållande till
olja IX och uppgå till i medeltal
1,75 för olja II och 4,8 för olja VI
vad det gäller totala
slammäng-derna.
De enligt Brown
Boveri-me-toden funna förhållandetalen äro
helt omkastade; enligt denna
metod skulle sålunda olja II vara den sämsta i stället för
olja VI, som enligt transformatorförsöken är sämst,
Enligt Michietest skulle olja VI vara den bästa och
fortfarande olja II den sämsta. Dessa undersökningar enligt
BBC och Michie ha benäget utförts av Dr. Tams vid Ernst
Schliemanns Ölwerke, Hamburg.
Tjärbildningstalen åter äro fullständigt lika för alla tre
försöksoljorna.
Som synes, är det endast slamtalen enligt den nya
metoden, apparat 1 och 1 b, som ger en med
transformatorförsöken överensstämmande gradering av de tre
undersökta oljorna, medan däremot apparat 2 i likhet med
övriga provmetoder, som här använts, ger häremot
avvikande resultat. Förhållandet mellan koppar- och
järnareor är sålunda ganska riktigt valt för apparat 1 och
1 b, medan för apparat 2 järnet synes vara alltför
dominerande.
Beträffande syrehalterna äro de för den nya metoden,
apparat 1 och 1 b, funna såväl av samma storleksordning
som värden relativt varandra som de för transformator-
Fig. 11. Foto av provtransformatorerna, taget efter 6 månaders driftstid.
försöken funna. Enligt BBC-metoden är detta däremot i
ingendera hänseendet fallet.
Slutligen må nämnas, att de för ofiltrerad olja
bestämda tjärtalen (utan oxidering) till sina relativa
värden väl överensstämma med de funna procenthalterna
oljesyra, vilket ju också var att vänta.
I fig. 9 äro de funna slammängderna inritade såsom
funktion av tiden och framgår av dessa kurvor, att
såväl det i kall olja olösliga som det i varm olja
olösliga slammet tillväxer proportionellt med tiden sedan
slamningen börjat. I fig. 10 återfinnes på samma
sätt kurvor över såväl tjärtal som procent oljesyra för
ofiltrerad olja såsom funktion av tiden. Även dessa ha
som synes ungefär rätlinigt förlopp. Slutligen bifogas ett
foto, fig. 11, av transformatorerna, utvisande
slamavsätt-ningarnas storlek. Den stora skillnaden i
slamavsätt-ningarna på kylspiralerna för de olika transformatorerna
är även på fotografiet tydligt skönjbar.
I tabell XVI anges övriga konstanter för de använda
oljorna.
ÖVERGÅNGSFENOMEN VID PLÖTSLIGA
ÖVERBELASTNINGAR VID SYNKRONA
TREFAS-LIKSTRÖMS-ENANKAROMFORMARE.
Av dr ing. L. DREYFUS.
Ett av de viktigaste användningsområdena för den
synkrona trefas-likströms-enankaromformaren är utan tvivel
den elektriska bandriften. Omformare av detta slag ställa
särskilt stora fordringar på konstruktörens förmåga på
grund av de krävande driftsförhållandena med starka
överbelastningar och ej sällan kortslutningar.
De övergångsfenomen, som följa med dylika störningar,
ha på senaste tiden varit föremål för talrika
undersökningar. De flesta av dessa äro rent experimentella. Något
försök att på analytisk väg leta sig fram till säkra
kvantitativa lagar är författaren ej bekant.
Och dock kan det tydligt spåras, att praktiken är i
stort behov av en dylik teori. För att bli övertygad därom,
behöver man endast jämföra flera av de ledande firmornas
konstruktioner, vilka i vitala punkter direkt motsäga
varandra. Det är därför att hoppas, att det följande första
försöket till en analytisk teori skall vara av någon nytta
för enankaromformarens fortsatta utveckling. Av
utrymmesskäl kommer denna teori att framföras i mycket
förkortad form. Huvudvikten lägges ej på själva räkningarna, som
komma att publiceras i en annan tidskrift, utan på de
uppnådda resultaten, vilka här för första gången offentliggöras.
GtrrjQn
drift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
