- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Kemi /
12

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•12

teknisk tidskrift

14 april 1928

ML

M L.-Moder/ut 300 gr Na NO-, p.L.
U.L. = Utspädd /öfning 380 gr
5 L.- 5!ark lösning 410" — •—
T, = Intermediär lösning, 330 gr p.L.

Fig. 15. Temperaturschema.

Calichen från pampan omkring Maria Elena innehåller
ungefär följande procenthalter av:

NaNOs ......................................10 %

Na2 S04 ....................................20 %

NaCl ........................................19 %

Calcium (Ca)............................3 %

Magnesium (Mg.) ....................0,4 %

Jod (som NaJOg)....................0,04 %

Härtill kommer kaliumföreningar, varav KC104 är
skadligt för det färdiga nitratet.

Sammansättningen växlar dock högst betydligt på
olika ställen av pampan. NaN03-innehållet växlar
sålunda på Maria Elena-fältet från 4 % till 20 %. (Se
sidan 2.) Uppgiften att utvinna NaJ03 för
jodproduktion har ännu icke upptagits till behandling.

I extraktionsbatteriet har man en vätskemängd, som
ständigt cirkulerar. Moderlut med 300 gr. NaNOs per
lit. går genom batteriet och upptager här cirka 150 gr
NaNOs, som avges i kristallisationsavdelningen, och
moderluten går sedan tillbaka till batteriet.

Calichen innehåller, som ovan visats, en del lättlösliga
ämnen, som kvarstanna i avfallet, då moderluten redan
är mättad med dessa. Moderluten har således en nästan
konstant sammansättning:

NaN03 ............ 300 gr. pr lit.

NaCl ............. 195 „ „ „

Na2 S04 .......... 65 „ „ „

Mg ................ 27 „ „ „

J2 ................ 5 „ „ „

KCIO4 ............ 3,8 „ „ „

Calichen, som går in i extraktionen är relativt kall.
Likaså förorsakar det nitrat, vilket den utspädda
lösningen upplöser, ett betydligt temperaturfall. Hela
chargen måste uppvärmas till ca. 30 grader C. innan den
kan gå in i urlakningsbatteriet.

Under det att arbetslösningen går in i V8, är det denna

uppvärmningsprocess, som försiggår i den näst sista
chargen i V7. Lösningen pumpas ut från bottnen,
passerar en rad "Griscom Russel"-förvärmare och flyter åter
ut upptill vid ytan i karet. Denna cirkulation försiggår
i omkring 12 timmar, och chargen är nu preparerad för
urlakningen. Innan karet med utspädd lösning anslutes
till batteriet, har det första karet i detsamma Y4
iordningställts för tvättningsprocessen, genom att lösningens
nivå dragits ner till avfallets överyta. Man skiftar nu
kranarna på så sätt, att Y4 tages ur batteriet, V5 blir
första kar och V7 sista kar i batteriet.

Vi kunna närmare studera denna cirkelprocess genom
en skiss, se fig. 13.

I första karet V5 upptar moderluten ca. 30 gr. nitrat pr
lit. och kallas då Intermediate (I1). Denna upptar vidare
i annat kar V6 ca. 50 gr. nitrat och kallas I2. I2 går
genom tredje kar (Y7), där den anrikas med vidare 70
gr. pr lit. och går ut ur batteriet till
kristallisationsavdelningen som mättad lösning med 450 gr. nitrat pr lit.

Lösningens nitrathalt har under driften varierat
mellan 380 och 463 gr.

Av de två förutsättningarna för en snabb och
fullständig urlakning resp. lösning av ett ämne i en vätska,
nämligen denna och ämnets rörelse i förhållande till
varandra samt ersättning av värmeförluster, ha vi nu
endast sett den första genomförd i urlakningsbatteriet.
Vätskans cirkulation och lösningsprocessen av nitratet i
synnerhet förorsakar en stor värmeförlust, som måste
ersättas.

Värmekällorna i Maria Elena-anläggningen äro:

1. Kylvattnet från dieselmotorerna;

2. Den varma ammoniakgasen från
ammoniakkonden-satorerna i kristallisationsavdelningen. (Se fig. 14).

Dieselkylvattnet avger en del av sitt värme i 14 st.
Griscom Russel förvärmare, som bestå av ca. 5 m höga
och ca. 1/2 m 0 gjutjärnsrör med en mängd inneliggande
1/»" 0 mässingsrör, se fig. 15. Dieselkylvattnet kommer
in ovanifrån och går utanför mässingsrören, under det
att lösningen tryckes genom rören nerifrån. Under 12
timmar pumpas lösningen från karets botten och passerar

Fig. 16. Avfallet (ripio) utgräves ur extraktionskaren.

Griscom Russel förvärmare. Dessa ha ständigt
underkastats reparationer, ty mässingsrören angripas mycket
av lösningarna.

Ammoniakkondensatorerna äro 5 m höga och 1,2 m •
0 stålcylindrar. I dessa ligga en mängd ca. 3/4"
mässingsrör. Ammoniakgasen ledes in i cylindern på mitten;
omsveper rören och tas ut från bottnen som flytande
ammoniak.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928k/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free