Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 april 1928
kemi
’21
Utgöra kornen med radien r, d % av materialet, så är
dessas tillskott till spec. ytan.
300 d
em’
r ■ a
Vid en kornstorleksbestämning enl. ovan erhålles
direkta värden på procenthalterna endast för vissa
korn-storleksintervall, men om dessa intervall äro tillräckligt
små, kan medelradien användas för hela intervallets
beräkning, och, om detta sträcker sig från rn till rn
utgör dess tillskott till spec. ytan,
300 d
{r„+rn+i) o
cm2
Spec. ytan för materialet erhålles alltså ur värdena
från kornstorleksbestämningen såsom,
n=N
Mi ii i n
-.2
I
300 d
(rn+rn+i)o
2
cm’
om N är antalet avläsningar.
Om man önskar upprita kurvan för spec. ytans
beroende av kornstorleken i ett visst fall, kan det, med
kringgående av ovanstående beräkning, utföras geometriskt
med hjälp av materialets kornstorleksfördelningskurva.
(Kornstorleksfördelningskurvan erhålles, om man på
abskissan avsätter radien och utmärker de avlästa
radieintervallen samt på varje sådant uppritar en rektangel,
vars yta motsvarar %-halten material inom intervallet.
Denna serie rektanglar åskådliggör materialets
kornstor-leksfördelning enligt de gjorda avläsningarna.) Detta
tillgår så, att en linje drages från origo genom
mittpunkten på den övre begränsningslinjen till rektangeln,
som står på det ifrågavarande radieintervallet. Denna
fördelning mea avseende aà tltutuoUeniraclxen.
— –- L— ekviualentytan..
•Jkaktid ■ 5*mi’n
1 % så innebär 2 cm2 av ytfördelningskurvan 100 cm2:s
kornyta om som abskisspunkt radien = 0,002 mm väljes.
Som exempel skola här nedan några
kornstorleksbe-stämningar anföras samt en del detaljer i samband med
dem. Samtliga bestämningar ha utförts med den ovan
beskrivna apparaten.
Fig. 7 utvisar provningsresultaten för en viss
holländsk lera efter skaktiderna 5 min., 2 tim. och 18 tim.
Som synes förete kurvorna ett finkornigare material ju
längre skaktiden varit, Försök med skaktider upp till 3
dygn ha däremot inom försöksfelens gränser visat
samma fördelningskurva som 18-timmars-kurvan. Detta
visar, att det erfordrades en skaktid av c:a 18 tim. för att
erhålla enkclkornstruktur, men även att enkelkornen
icke märkbart krossades eller nöttes under skakningen.
Sedimentationerna ha utförts i vatten med en halt av
1 %o natriumcitrat och en suspensionskoncentration av
c:a 1 %.
Fig. 8 visar några försök med ett visst kiselsyreprov i
olika vätskor, nämligen vatten, etyleter och pentan.
Dielektricitetskonstanterna, e äro i ordning, 81, 4.4 och
2. Även andra vätskor, som aceton (21), kloroform (5,1),
toluol (2,4) och bensol (2,3) ha försökts. Det gäller
allmänt att vätskor med litet e förorsaka en mycket kraftig
aggregation, som i fördelningskurvan visar sig som ett
mycket starkt skenbart procentuellt maximum för ett
mycket litet kornstorleksintervall (18 — 25 ^ vid eter,
27 — 36 jj, vid pentan). I diagrammet synes även den
riktiga fördelningen (vatten-kurvan).
Fig. 7. Styv humusfri lera. Peptiseringsmedel: 1 °/«o natriumcitrat.
8. Sedimentation av kiselsyra i dispersionsmedel med olika
dielektri-citetskonstanter. £.
linjes skärning med en perpendikel genom en lämplig
abskisspunkt anger höjden av den rektangel, som
stående på samma radieintervall med sin yta representerar
detta intervalls tillskott till den spec. ytan. Valet av
abskisspunkt är beroende av enheten för
kornstorleksfördelningskurvan, den önskade enheten för
ytfördelningskurvan samt materialets spec. vikt. Som exempel
nämnes, att om materialet har en spec. vikt av 3 och
kornstorleksfördelningskurvan har 1 cm2 som enhet för
Fig. 9 visar fördelningskurvor för några
cementfraktioner jämte ett typiskt handelscement, soin varit
utgångsmaterialet vid framställningen av fraktionerna.
Spec. ytan hos utgångsmaterialet är 900 cm2/gr och
varierar hos fraktionerna från 500 till 1 500 cm2/gr.
Dessa kurvor äro hämtade från de
cementundersökningar, vilka vi under de senaste två åren utfört
tillsammans med prof. Sv. Odén. som vid kemistmötet i Gävle i
maj förra året och i Teknisk tidskrift redogjort för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
