- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Kemi /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•32

teknisk tidskrift

14 april 1928

gradiga gråskalan och den 24-delade färgtoncirkeln.
Från och med färgton nr 9 till och med nr 12 äro de
färgtonlika trianglarna borttagna för att tillåta en
inblick i färgkroppens inre.

Ostwald har lyckats realisera denna färgkropp,
innehållande 680 färger, utfärgad på papper. Emellertid är
denna för större bekvämlighets skull anordnad som ett
kortsystem, där alltid de 24 färgerna, som ha samma
vithalt och samma svarthalt, befinna sig i ett fack, t. e.
M-cirkeln, /(/-cirkeln osv. På det sättet finnas 28 fack
ordnade i fvra kartonger.

Fig. 8. Ostwalds färgkropp.

Det är Deutsche Werkstelle für Farbkunde, Dresden,
som nu arbetar vidare på den av Ostwald utstakade vägen
och försöker åstadkomma standardisering av färgerna,
särskilt då inom textilfacket. Således finnes nu Ostwalds
färgkropp även utfärgad på ylle — "Wollatlas" —, där
små yllegarnsdockor äro löstagbart ordnade i färgtonlika
trianglar, vilka äro vridbart uppställda omkring ett
centralt stativ. Det hela är inbyggt i ett litet skåp.
Enbart ^«-cirkeln finnes utfärgad på små yllefiltstycken,
som stötande kant i kant äro anbragta på linjaler. Helt
nyligen ha även standardfärger enligt Ostwald utfärgade
på bomull utsläppts från detta institut.

Innan jag övergår till att skildra metoder för optisk
färganalys, vill jag tillägga ett par ord om några
intressanta lagbundenheter, som Ostwald upptäckt, men
vilka icke ha direkt att göra med den matetiska eller
ordnande färgläran.

Om vi kasta en blick tillbaka på figur 6, se vi, att
där finnas mot de olika färgtonerna svarande
våglängderna, angivna i uu. inom spektret avsatta. Vi
förvånas då genast över, att det finns färger, som icke ha
någon motsvarighet i spektret. Vid närmare eftertanke
måste vi göra oss ännu en fråga: "Hur kan det komma
sig, att en färg, låt oss säga 00, som ju endast
motsvarar ett ytterst litet område i spektret, kan framstå
så klart lysande gul, nästan lika ljusstarkt som vitt?"

Tydligen förhåller det sig så, att denna gula färg i
själva verket härrör från en större del av spektret eller
färgtoncirkeln. Ostwald fastslår nu också, att en färg

är klarast, om den är sammansatt av ljus från en
sammanhängande halva av färgtoncirkeln. Dess färgton
är bestämd av mittpunkten på denna halvcirkel. Detta
är innehållet i Ostwalds "Lehre vom Farbenhalb".

Färgar man t. e. ett vitt papper med en gul färg, vars
ljusabsorptionsområde är mycket litet, blir den härvid
uppkommande färgen mycket vithaltig. Använder män
undan för undan färger, vilkas ljusabsorption sträcker
sig över allt större del av färgcirkeln, men
absorptions-områdets mittpunkt ligger i det gula, blir den
åstadkomna färgen allt mindre vithaltig, allt klarare. 100 %
tonfärg erhålles teoretiskt, då absorptionsområdet täcker
just halva färgcirkeln. Ökar man absorptionsområdet
ytterligare, blir färgen svarthaltig, på grund av att nu
komplementfärg till förut ingående färg uppträder. Ökas
absorptionsområdet att omfatta hela spektret, erhålles
teoretiskt svart.

Genom "läran om färgcirkelhalvan" kan man även lätt
lämna en förklaring till att färger kunna finnas även i
färgcirkelns spektrala lucka (se fig. 6). Dessa
färgför-nimmelser. de s. k. purpurfärgerna, uppkomma tydligen
genom de stycken av spektrets båda ändar, som falla
inom de till resp. färgtonerna hörande halvcirklarna.

Vid optisk analys av färgcirkelns färger märkte
Ostwald, att de inom blått och grönt liggande färgerna,
fastän de på ögat göra ett mycket klart intryck, äro
behäftade med en rätt hög svarthalt. Trots ivrigt
bemödande att få dem ännu klarare lyckades det icke att
minska svarthalten. Det måste således här vara fråga
om ett rent fysiologiskt eller psykologiskt fenomen. Dessa
färger, som i färgcirkeln ungefär omfatta numren 43—83,
äro de man av gammalt anser vara "kalla" färger. De
ungefär mellan 93 och 33 liggande färgerna bruka kallas
’ varma". Tydligen har man omedvetet haft en känsla
för denna skillnad hos färgerna. Den naturliga
svarthalten hos de kalla färgerna sätter Ostwald till i
medeltal 30 % och korrigerar den färgtonlika triangeln för de
kalla färgerna med hänsyn härtill. Detta medför att
bokstavsbeteckningarna för varma och kalla färger icke
angiva de analytiska utan de psykologiska
svarthalterna.

Till slut måste jag omnämna ett intressant och
särskilt för textilfärgaren viktigt problem, som Ostwald
även arbetat på. Två färger, som vid dagsljus se precis
lika ut, kunna i vissa fall vid lampljus te sig rätt olika
på grund av en större eller mindre nyansförskjutning.
Detta fenomen kallar Ostwald metanieri, och två eller
flera vid en viss belysning lika färger, men vid annan
belysning olika, kallar han metamera. För
textil-färgaren är förhindrandet av metamerien kanske
viktigast ifråga om gråa färger. För att få fram ett icke
metamert grått, ett s. k. neutralgrått, måste härför
användas ett färgämne eller en sammansättning av
färgämnen, så utvalda att absorption äger rum i lika
hög-grad över hela spektret, eller uttryckt på aunat sätt, den
neutralgråa färgen skall vara sammansatt av färger i
lika grad från hela färgcirkeln.

Ett storartat arbete har Ostwald även uträttat genom
uppbyggandet av en färgharmonilära, något som jag
dock icke närmare kan gå in på. Ej heller kan jag
mer än endast omnämna, att han själv. utarbetat
metoder för mätning av färgkomponenterna, för
fastläggandet av färgcirkeln i förhållande till spektret,
ljusstyrkans fördelning inom färgcirkeln, m. m.

(Forts.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928k/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free