- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Kemi /
50

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•50

teknisk tidskrift

14 april 1928

överstiga blindtitreringen på samma mängd
vätesuperoxid. Förbrukar kontrollprovet mer. så anses att svavlet
ej fullständigt förbränts till svavelsyra, och analysen får
göras om. Mindre än 0.2 ccm anses vara svavelsyra, som
medryckts vid en alltför hastig utsläppning av
förbränningsgaserna och tillägges titreringsvärdet.1 Under de
fyra månaders tid, som metoden nu nästan dagligen
varit i bruk, har kontrollprovet endast i undantagsfall
förbrukat mer NaOH än blindprovet, och endast i ett fall
har ofullständig förbränning ägt rum, vilket vi ansett
hero på, att provet ej blivit ordentligt torkat. Detta är
nämligen av utomordentlig vikt. Gör man många på
varandra följande förbränningar, bör man tillse att
bomben hunnit svalna efter uttvättningen, innan provet
in-sättes i densamma, då annars vatten kondenseras på
detta.

Svartkrut innehåller i regel omkring 10 % svavel. Den
lämpligaste invägningen är därför c:a 0.5 gr, som vid
10 % svavel giver ungefär 31 ccm vid titrering med

i Naturligtvis kan man, om man så vill, använda sig av
någon känslig reaktion på SOs för att utröna om förbränningen
gått fullständigt till SO3. I några fall ha vi låtit
förbränningsgaserna gå genom kaliumjodatstärkelselösning. Densamma
blåfärgas ej om ovan angivna metodbeskrivning noga följes. Är
provet emellertid ej torrt vid förbränningen erhåller man
blåfärgning av lösningen, vilket tyder på ofullständig förbränning.

0,1 n. NaOH. Visserligen kan man ingå med en större
mängd och taga en alikvot del av lösningen, men detta
innebär ingen fördel. Tvärtom bör man skona bomben
genom att bränna mindre mängder.

För att kontrollera metoden ha vi invägt Kahlbaums
svavel pro analysi, och blandat detsamma med kol,
samt förbränt blandningen enligt förut beskrivna metod.
Följande tabell visar resultatet av dessa analyser.

Iuvägd mängd Invägd mängd Funnen mängd

kol. svavel. svavel.

0,05 gr 0,0615 gr 0,0610 gr

0.01 0,0622 0,0620

0.00 0,0547 0,0536

0,20 0,2093 0,2066

Som synes av tabellen äro dessa värden något för
låga. Dessa fel ligga emellertid långt innanför den
felgräns, som man i allmänhet torde tillåta vid
svavelbestämning i svartkrut. Ett fel på 5 % av värdet torde
nog i allmänhet vara tillåtet. Det största felet hos de
ovan angivna analyserna är 2 %, varför metoden ur
noggrannhètssynpunkt mer än väl torde fylla måttet.

Om man så vill, kan man ställa NaOH-lösningen mot
svavel, som oxideras i bomben. Även svavlet bör
fin-pulvriseras. Egendomligt nog har i de fall, då vi ej
pulvriserat svavlet, förbränningen ej gått fullständigt till
svavelsyra.

NAGRA INTRYCK FRAN AMERIKANSK KOLNINGSINDUSTRI
UNDER EN RESA I U. S. A. VINTERN OCH VÅREN 1927.

Av civilingenjör K. N. CEDERQUIST, Perstorp.

(Forts. fr. sid. 48.)

De mekaniska problemen vid denna process äro många
och svåra, men tyckas hava lösts någorlunda
tillfredsställande vid den nu i gång varande fabriken i Michigan.
Torkningen av kolningsmaterialet utföres i långa
roterande torkare med direkt upphettning av godset med
eld-stadsgaser, fig. 8. Som förtorkningen av veden nästan
drives till absolut torrhet, går det ej att använda avfall
av mycket varierande storlek, utan så smått gods som
sågspån måste givetvis frånsepareras för att förhindra
förkolning.

Kylningen av träkolen göres i roterande kylare med
vatten cirkulerande i tuber å cylinderns insida, och
träkolen nedkyles här till 40—50°C temperatur. Denna
typ av kylningen är fördelaktigare än alla
luftkyl-ningsmetoder, emedan installationskostnaden är så
mycket mindre, och utgifterna för kylningen hålla sig
även lågt. Vatten kyler ju som bekant 4 gånger bättre
än luft. Den nu använda konstruktionen av kylare är
emellertid ej så lyckad med den tubklädda insidan, ty
stybben packar sig fast mellan väggen och tuberna och
förorsakar dålig kylning. Dimensionerna hos en kylare,

avsedd att nedkyla avverkningen från en 200 tons retort,
äro: längd 9 m och diameter 1,8 m.

Träkolen kunna givetvis icke exponeras i luften direkt
efter kylaren utan passera först en roterande tub,
"con-ditioner", i vilken de bringas i lämplig form. Se fig. 9.

Utbytena i kol och biprodukter per 100 kg kolad torr
ved framgå av nedanstående tabell, som utgör ett
medelvärde från längre tids drift med en blandning av diverse
lövved: lönn, bok, björk samt något ek.

Träkol..................... ... 27,5 %
Okondenserbar gas.......... . .. 21,8 %
Renmetanol ................ . . . 1,26 %
Metylaceton ............... . . . 0,26 %
Allylalkohol ................ . . . 0,04 %
Ättiksyra .................. ... 4,2 %
Myrsyra .................... ... 0,4 %
... 11,4 %
Avsatt tjära............’...., ... 4,4 %
Oljor fr. metanolraffinering ... ,. . 0.18 %

Fig. 8. Roterande flistorkare.

Utbytet av metanol är lågt för att vara från en lövved,
men detta sammanhänger med kolning
vid hög temperatur och med för torr
ved. Diverse försök hava också bM-

vit utförda för att höja detsamma. Det
föreligger här också ett särdeles gott
tillfälle att försöka katalysatorer, då
veden är tillräckligt finfördelad för
att få en likformig impregnering.
Soda har också givit en betydlig ökning

i alkoholutbytet utan att sänka
ättiksyrehalten. Försöken måste emeller-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928k/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free