Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 april 1928
kemi
’55
Av ekvationen framgår, att X minskar, när M och n
växer. Fullständig extraktion (X — 0) kan ej ernås
förrän efter oändligt antal skakningar eller vid en oänd-
Vatkn .Eler
r
iPump
Fig. 14.
Mc Aleemans kontinuerliga
extraktions-process för vätskor.
lig kvantitet lösningsmedel. En kontinuerlig extraktion
enligt motströmsprincipen är ju på sätt och vis en
lösning av en anordning för ernående av ett oändligt antal
skakningar och ger mig fullständig extraktion med
användandet av minsta möjliga kvantitet lösningsmedel. En
annan fråga av utomordentlig betydelse vid en
extraktion är att erhålla största möjliga kontaktyta mellan de
båda vätskorna, enär tiden för jämviktslägets
inträdande är beroende av beröringsytornas storlek. Vid de
mera laboratoriemässiga försöken med extraktionen
visade sig inga som helst svårigheter för en dylik
extraktion, men däremot visade sig vid större dimensioner på
apparaterna svårigheter uppstå, att hålla etern
finfördelad under tillräckligt lång väg genom extraktorn. De
första apparaterna voro fyllda med Raschigs
ringar men arbetade otillfredsställande, och
man var tvungen att insätta på vissa mellanrum
i kolonnen agitatorer för att emulgera
vätskorna. Jag tror, att de för närvarande använda
extraktorerna bestå av ett antal sektioner, där
varannan är fylld med ringar och varannan
konstruerad för agitering. Någon fabrik har
också försökt använda en silplåtskolonn, i
vilken varannan plåt är fast och varannan
roterande kring en genom kolonnens mitt gående
axel.
Fig. 15 anger schematiskt gången och
apparaturen för en komplett extraktionsanläggning.
Träsyran avspritas, kyles samt pumpas genom
en skrubber in på extraktorn. Med denna
skrubber stå alla i systemet förefintliga
ventilationsrör i förbindelse, och här uttvättas
den eter, som avgår med okondenserbara gaser.
Eterlösningen liksom det ur systemet avgående
vattnet "avetras" kontinuerligt för återvinning
av eter.
Den erhållna råättiksyran har en styrka av
c:a 65 % och underkastas en diskontinuerlig
destillation för uppdelning i svag syra-olja,
ättiksyra och högkokande syror-tjära. Den
syran återföres till extraktorn och
ättiksyrefrak-tionen underkastas en rektifikation för att bliva
kemiskt ren. Bottensats av högkokande syror och tjära
vakuumdestilleras och oljor separeras från syror, som
härefter var för sig givas en ny destillation. Oljorna,
som äro starkt kreosothaltiga, äro lämpligt material för
kreosotframställning.
Av den i extraktorn intagna mängden syra utvinnes
som verklig ättiksyra omkring 93 %. I eterlösningen
finnes 98 %, men en del stannar alltid kvar i tjäran,
och någon förlust göres vid rektifikationerna. Vid
destillationerna uppkommen mängd svag syra, som
återgår till extraktionen, uppgår till c:a 12 % av utvunnen
mängd ättiksyra. Tjära och oljor från ättiksyrekolonnen
uppgå till ungefär samma kvantitet samt innehålla i
medeltal 30 % syror, räknade som ättiksyra. Ur dessa
syror kunna 30 % utvinnas som ättiksyra, rest som
högkokande syror.
Kemikalieförbrukningen per 100 kg syra utgör c:a 0,5
kg kaliumpermanganat. Eterförlusten håller sig omkring
3—4 % av utvunnen mängd syra och kolförbrukningen
till omkring 2 kg.
Jag har nedan i tabellform försökt få fram en
jämförelse mellan framställningskostnad av ättiksyra över
kalkacetat och genom direkt extraktion av träsyra med
eter. Träsyran liar icke upptagits till något värde utan
det liar endast kalkylerats med kostnaderna för
framställningen.
1. Över ättiksyrad kalk:
100 kg ättiksyrad kalk.................... Kr. 7: —
70 „ svavelsyra ...................... „ 6:30
Kostnad för agitering .................... „ 4:10
Kr. 17:40
Antages att per 100 kg kalkacetat erhålles 60 kg
råsyra av 100 % skulle framställningskostnaden per kg
100 %-ig råsyra bliva 28,5 öre.
2. Genom extraktion med eter:
Eterförlust per 100 kg råsyra............... Kr. 2: 20
Ånga och arbetskostnad .................. „ 4:20
Kr. 6:40
A — träsyratank
B — tjärdestillationspump
C = kont. spritkolonn
D = råsprittank
E = oljetank
F — kylare
G = syratank
H = eterskrubber
I — extraktor
J = eterbehållare
K = vatten-eterkolonn
L — förvärmare
M = etersyrakolonn
N = eterkylare
O = etertank
P = varmsyratank
Q = råsyrakolonn
R = vakuumtjärkolonn
S = oljedekanter
T = behandlingstank
J] = högkokande syrakolonn
V = högkokande syratank
X = oljekolonn
y — behandling för olja och eter
Z = ren ättiksyrakolonn
A = oljedekanter
Fig. 15. Brewster-processen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
